SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L773:0039 6591 ;srt2:(2010-2014);srt2:(2013)"

Sökning: L773:0039 6591 > (2010-2014) > (2013)

  • Resultat 1-10 av 16
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Almkvist, Gustaf, et al. (författare)
  • Rättegångskostnader i förenklade tvistemål
  • 2013
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 150-168
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I de allra flesta tvistemål är det av central betydelse vad rättsprocessen kan komma att kosta och vilken part som slutligen ska bära de olika kostnaderna. Trots det har reglerna om rättegångskostnader fått förhållandevis liten uppmärksamhet i juridisk doktrin och debatt. I synnerhet gäller detta de förenklade tvistemålen, där möjligheten att få ersättning för ombudsarvode är kraftigt begränsad. I artikeln görs en grundlig genomgång av den inte helt lättillgängliga bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, som reglerar frågan vad som ersätts som rättegångskostnad i dessa mål, vars tvisteföremål understiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån en analys av särregleringens huvudsyfte, att möjliggöra för den enskilde att tillvarata sin rätt till låga och förutsebara kostnader, ifrågasätts om inte nuvarande ordning i flera avseenden får olyckliga konsekvenser. En enklare bestämmelse som i stället bygger på ett kostnadstak förespråkas.
  •  
2.
  • Andersson, Håkan, 1959- (författare)
  • Diskrimineringsjuridikens ersättningsrättsliga diskurs – en argumentativ inventering
  • 2013
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; 98:8, s. 779-806
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Förekomsten och bekämpandet av diskriminering har fått allt större aktualitet, varvid detta samhällsproblem visar sig ha många såväl strukturella som individuella komponenter. När ett område på så sätt erhållit en stark politisk potential, skapas en diskursiv agenda som ofta – åtminstone initialt – premierar en svartvit problemformulering inriktad på enkla åtgärder för att direkt uppnå ”goda” lösningar. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är därvidlag en samhällsinstitution som (till skillnad från de flesta andra myndigheter) har att initiera den rättspolitiska diskussionen för att öka medvetenheten och påverka medborgarnas beteenden (och tänkande). Och det är gott så. Problem kan emellertid uppkomma om den politiska och rättspolitiska diskursen alltför ensidigt och odifferentierat överförs till den rättsliga (i enskilda tillämpningsfall). För att motverka en dylik utveckling – och för att påvisa den mångfacetterade juridiska resonemangsstrukturen – presenteras i denna artikel en enkel modell för hantering av diskrimineringsersättningen.
  •  
3.
  • Bengtsson, Bertil (författare)
  • Problem kring en ersättningslagstiftning
  • 2013
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 289-300
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I uppsatsen diskuteras en rad särskilda problem som uppkommer vid en lagstiftning om ersättning ex gratia, med exempel hämtade framför allt från 2012 års lag om ersättning till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården.
  •  
4.
  •  
5.
  • Bladini, Filip, 1958 (författare)
  • Mängdförsäkring — ett missbruk av institutet gruppförsäkring?
  • 2013
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 837-861
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Försäkringsavtalslagens omfattande reglering av gruppförsäkringar har blivit en legitimerande grund för försäkringsprodukter med tveksamt konsumenträttsligt innehåll. Även om dessa produkter till formen är gruppförsäkringar bär de helt andra kännetecken än de gruppförsäkringar som låg till grund för lagens regler. Förutom att försäkringarna ger ett smalt försäkringsskydd som det av olika anledningar är svårt för konsumenter att värdera, är det i egentlig mening inte grupper som ansluts. Konsumenterna hamnar i dessa försäkringar genom att de står med i vissa företags kundregister. En fråga som detta väcker är därför när negativ avtalsbindning bör accepteras och till denna hör om frågan bäst hanteras inom försäkringsavtalsrätten eller marknadsrätten.
  •  
6.
  •  
7.
  • Bylander, Eric, 1973- (författare)
  • Nordiska Föreningen för Processrätt och det tolfte nordiska processrättsmötet
  • 2013
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4, s. 337-342
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sedan sin tillkomst år 1981 anordnar Nordiska Föreningen för Processrätt (NFfP) regelbundet nordiska processrättsmöten. Det tolfte i ordningen ägde rum på Rånäs Slott utanför Uppsala i augusti 2012. Fyra av de femton anföranden som hölls på mötet publiceras i bearbetad form i detta nummer av Svensk Juristtidning. Inledningsvis beskrivs här föreningen och dess verksamhet. Därefter presenteras kortfattat de publicerade anförandena.
  •  
8.
  • Gulliksson, Magnus (författare)
  • Klart till halvklart - om ne bis in idem och skattetilläggen
  • 2013
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 645-685
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I artikeln diskuteras den för svenskt vidkommande förändrade ställning som Europakonventionens och rättighetsstadgans förbud mot dubbel lagföring har erhållit genom Högsta domstolens pleniavgörande av den 11 juni 2013. Avgörandet innebär bland annat att påförda skattetillägg numera kan utgöra hinder för åtal avseende skattebrott. Den direkta tillämpningen av de konventions- och unionsrättsliga bestämmelserna skapar dock svårmotiverade gränsdragningar beträffande vilka omständigheter som prekluderas av beslut och domar rörande skattetillägg. I framställningen diskuteras hur konflikten med konventionsrätten har karaktäriserats och huruvida det fortsättningsvis i det sammanhanget är motiverat att ge någon framträdande plats för uttryck som ”klart stöd”, ”tillräckligt stöd” och ”underkännande av en gällande ordning”.
  •  
9.
  • Hager, Richard (författare)
  • Jordägandets frihet och jordabalken
  • 2013
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7, s. 686-708
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna artikel behandlar principen om jordägandets frihet och vilken betydelse den har idag. Utgångspunkten tas i de bestämmelser i JB som brukar anges tillkomna för att skydda just denna princip. Framför allt kan nämnas de tidsgränser som ställts upp för nyttjanderättsupplåtelser i 7:5 JB och kraven i 14:1 JB för att kunna godta en upplåtelse som servitut. Vidare diskuteras det praktiskt viktiga direkta besittningsskyddet och detta relateras till principen om jordägandets frihet.
  •  
10.
  • Ingvarsson, Torbjörn, 1967- (författare)
  • Till stöd för stödbrev
  • 2013
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 266-288
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Stödbrev har uppfattats som särskilt svåra att tolka, eftersom åtagandena i handlingen är oprecist formulerade. Den “dåliga” utformning texten fått beror nog ofta på den affärsmässiga kontexten och en önskan hos parterna att skjuta problemen på framtiden. Tar man det affärsmässiga sammanhanget och bakgrunden på allvar, så får detta emellertid konsekvenser för tolkningen av stödbrevet. Den som skall tolka stödbrevet måste i allt väsentligt utgå från stödbrevets text och inte bakom texten försöka konstruera fram en samstämmig vilja som aldrig funnits där. Traditionellt delas stödbreven upp i svaga, mellanstarka och starka stödbrev. I artikeln framförs tanken, att det vore bättre att dela in stödbreven i bara två grupper, nämligen självständiga och borgensliknande. Uppdelningen grundas på om det är utfärdaren själv som brustit i uppfyllelsen av ett direkt åtagande mot stödbrevets mottagare eller om ansvaret utlöses av att den prestationsskyldige i det förhållande som föranledde utfärdandet av stödbrevet inte fullgjort sin förpliktelse mot stödbrevsmottagaren. I artikeln diskuteras även huruvida de förpliktelser som kan åläggas en utfärdare av ett stödbrev är underförstått villkorade av att förhållandena är desamma som då stödbrevet utfärdades.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 16

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy