| 31. |
|
|
| 32. |
- Gustafsson, Kristian
(author)
-
På spaning efter den tid när bostadsrättsägare skyddades från flytt
- 2019
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :10/19, s. 913-921
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- När beneficieskyddet för bostadsrätter infördes i svensk rätt var lagstiftarens syfte att bostadsrätter som utgångspunkt skulle undantas utmätning. Sedan införandet har värdet på bostadsrätter stigit. Värdestegringen har varit avgörande för rättsutvecklingen och idag skyddas endast en förhållandevis liten andel av svenska bostadsrätter från utmätning genom beneficieregeln i 5 kap. 1 § första stycket 6 p. utsökningsbalken. Utöver att värdet på bostads-rätter stigit sedan införandet, har även en påtaglig bostadsbrist utvecklats i Sverige. Artikeln rör den framväxta bostadsbristens förhållande till beneficieskyddet för bostadsrätter och frågan huruvida ändrade förhållanden på den svenska bostadsmarknaden åter bör påverka rättsutvecklingen.
|
|
| 33. |
- Hardenberger, Alexander
(author)
-
Bevisbördans placering i fordringsmål - en rättsfallsstudie
- 2018
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4/18, s. 360-374
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- ”De skäl som anförs i ’Tandläkarens olycka’ (NJA 2014 s. 364) rörande bevisbördans placering bygger i huvudsak på att ett påstående om försträckning står emot ett påstående av benefik karaktär …. De kan därför inte anses göra sig gällande med samma styrka när ett påstående om försträckning står emot ett påstående om betalning. […] Mot denna bakgrund finns anledning att i nu diskuterade fall falla tillbaka på huvudregeln, nämligen att den som påstår försträckning har bevisbördan för påståendet.” Citatet är taget ur Högsta domstolens dom den 22 december 2017 i mål nr T 5183-16 (nedan Terrys Restaurang). Genom avgörandet har Högsta domstolen frångått det missbruksresonemang som lanserades i Tandläkarens olycka och fastslagit att resonemanget inte är tillämpligt då svarandens förklaring till mottagandet av pengar inte är av benefik karaktär. I denna artikel analyseras och problematiseras de båda avgörandena från ett processrättsligt perspektiv. Slutsatsen är att Högsta domstolen skapat ett oförutsägbart rättsläge där karaktären på svarandens förklaring är avgörande för hur bevisbördan placeras.
|
|
| 34. |
- Hardenberger, Alexander
(author)
-
Bevisbördans placering i fordringsmål II — särskilt om förhållandet mellan den civilrättsliga regeln och föremålet för bevisbördan
- 2019
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7/19, s. 705-720
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Författaren har i en tidigare artikel diskuterat Högsta domstolens praxis avseende bevisbördans placering i fordringsmål med utgångspunkt i rättsfallen ”Tandläkarens olycka” (NJA 2014 s. 364) och ”Terrys Restaurang” (NJA 2017 s. 1094). I artikeln presenteras bl.a. två alternativa tolkningar av rättsfallet ”Tandläkarens olycka”. Den 6 februari i år meddelade Högsta domstolen dom i NJA 2019 s. 23, ”Den betalande sambon”. I domskälen (se p. 13 sista meningen) uttalar Högsta domstolen att ”Tandläkarens olycka” ska förstås vila på en civilrättslig regel om särskild återkravsrätt. Nedan diskuteras dels konsekvenserna av det klargörande som Högsta domstolen gör rörande förståelsen av ”Tandläkarens olycka”, dels tillämpligheten av den princip som skapades genom samma rättsfall.
|
|
| 35. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(author)
-
Tredje mans ställning vid ett tåglägesavtals eventuella ogiltighet
- 2018
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2018:8, s. 695-729
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Ogiltighetspåföljden är vid störningar i den avtalsmekanism som leder till ett tåglägesavtal av praktiska skäl ointressant för parterna i avtalet, men desto mera intressant för en utomstående tredje man. Tredje man möter dock processuella hinder när denna försöker göra gällande ogiltighet av annans tåglägesavtal. I artikeln diskuteras i vad mån tredje man över huvud taget kan göra gällande ett tåglägesavtals ogiltighet, samt hur det civilprocessrättsliga och det förvaltningsprocessrättsliga regelverket samspelar för att uppnå vissa regleringstekniska effekter.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Holmgren, Axel, 1979-
(author)
-
Om den s.k. ungdomsreduktionen
- 2018
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 103:4, s. 343-359
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Artikeln behandlar den s.k. ungdomsreduktionen vid straffmätningen enligt 29 kap. 7 § första stycket brottsbalken och de ideologiska skäl som kan anses ligga bakom bestämmelsen. Särskilt diskuteras intresset av straffrättslig proportionalitet som ett sådant skäl. Vidare berörs viss empirisk forskning som kan anses ge indikationer om till vilken ålder särbehandlingen bör bestå. I viss utsträckning kommenteras även direktiven till den utredning som regeringen tillsatte i december 2017 och som rör ett avskaffande av ungdomsreduktionen såvitt avser lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år.
|
|
| 40. |
- Holtz, Hajo Michael
(author)
-
Den nya allmänna dataskyddsförordningen – några anmärkningar
- 2018
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 240-264
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- När EU:s allmänna dataskyddsförordning ersätter den svenska personuppgiftslagen i maj 2018 kommer det innebära påtagliga förändringar. Redan rättsformen EU-förordning utgör en relevant förändring, samtidigt som flera konceptuella nyheter införs. Hur dataskyddsförordningen faktiskt kommer att tillämpas i samtliga medlemsstater kan dock vid denna tidpunkt inte sägas definitivt, då den ger utrymme för många olika tolkningsmöjligheter. Den här artikeln analyserar några utvalda bestämmelser i dataskyddsförordningen och försöker att i det sammanhanget diskutera eventuella frågor.
|
|
