| 401. |
- Sinander, Erik, 1986-, et al.
(författare)
-
Ska svensk domstol utreda innehållet i utländsk rätt?
- 2015
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 749-758
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel argumenteras för att svenska domstolar har en skyldighet att säkerställa att innehållet i utländsk rätt blir adekvat utrett mot bakgrund av principerna om beslutsharmoni och lojal tillämpning av utländsk rätt. Det hävdas i artikeln att utredning av utländsk rätt är en bevisfråga enligt rättegångsbalkens regler men att det är domstolen som har ansvaret för utredningen.
|
|
| 402. |
- Sinander, Erik, 1986-
(författare)
-
Svenskt rättsskipningsintresse
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2019:10, s. 932-941
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste åren har Högsta domstolen (HD) förtydligat att frågan om svensk domstols internationella behörighet i icke-lagreglerade förmögenhetsrättsliga mål är beroende av om det finns ett svenskt rättsskipningsintresse.Denna artikel syftar till att inventera vilka omständigheter och argument som typiskt sett kan tala för att det föreligger ett svenskt rättsskipningsintresse och därmed svensk behörighet.
|
|
| 403. |
|
|
| 404. |
- Singer, Anna, 1957-
(författare)
-
Gemensam vårdnad för alla föräldrar - Barnets bästa eller social ingenjörskonst?
- 2014
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 348-356
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett gemensamt vårdnadsansvar är numera en huvudregel för särlevande föräldrar eftersom det anses kunna främja goda förhållanden mellan ett barn och barnets båda föräldrar. Dessutom antas en sådan ordning kunna minska antalet vårdnadsrelaterade tvister i domstol. Under senare år har emellertid antalet vårdnadstvister ökat och frågan måste ställas om den nuvarande samhälleliga hanteringen av föräldrars vårdnadstvister verkligen är den som bäst tillgodoser barns intressen.
|
|
| 405. |
- Sjödin, Erik, 1978-
(författare)
-
Rätt rättsliga utgångspunkter för avgörande av tvist om arbetstid och konkurrerande kollektivavtal
- 2024
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2024:2, s. 130-143
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka bör de rättsliga utgångpunkterna vara när domstol år 2023 ska avgöra tvist om krav på skadestånd för att ett antal arbetstagare jobbat övertid i strid med kollektivavtalet? I artikeln diskuteras om det är möjligt att helt upprätthålla en domarskapad regel om konkurrerande kollektivavtal när den rättsliga omgivningen ändrats och om det finns anledning att i stället modifiera regeln. Artikeln tar sin utgångspunkt domen AD 2023 nr 25 där Arbetsdomstolen inte alls berör EU:s harmonisering av arbetstiden.
|
|
| 406. |
- Skog, Rolf, 1954
(författare)
-
Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen
- 2015
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2015:1, s. 11-19
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns på bolagsrättens område vissa till synes eviga frågor. De dyker då och då upp i den bolagsrättsliga diskussionen men får inte något slutligt och allmänt accepterat svar. En sådan fråga är i vems intresse verksamheten i ett bolag, särskilt aktiebolag, ska anses bedrivas. Frågan har nog för de flesta ett självklart svar, nämligen att verksamheten ska anses bedrivas i ägarnas intresse. För andra synes emellertid svaret inte vara lika givet. Från olika håll hävdas från tid till annan att verksamheten, särskilt i stora bolag, ska anses bedrivas eller i vart fall för framtiden borde anses bedrivas inte bara i aktieägarnas utan också i andras intresse. I förevarande artikel redogör jag kortfattat för varför denna senare syn på saken enligt min mening är felaktig såväl de lege lata som de lege ferenda
|
|
| 407. |
- Smiciklas, Martin
(författare)
-
Aktiebolagsrättens utveckling
- 1989
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 1989, s. 39-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aktiebolagsrättens utveckling.Historia.
|
|
| 408. |
- Smiciklas, Martin
(författare)
-
Fusion mellan aktiebolag
- 1990
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 703-723
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Fusion mellan aktiebolag enligt aktiebolagslagen.
|
|
| 409. |
- Spaak, Torben
(författare)
-
Ola Svensson, Viljeförklaringen och dess innehåll: Om avtalsrättslig begreppsbildning och systematik, akademisk avhandling, 205 s., Nerenius & Santérus förlag, Stockholm, 1996.
- 1997
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 486-501
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ola Svensson har skrivit en doktorsavhandling med titeln Viljeförklaringen och dess innehåll: Om avtalsrättslig begreppsbildning och systematik. Hans syfte är att bestämma begreppen "viljeförklaring" och "viljeförklarings innehåll" på ett för svensk förmögenhetsrätt lämpligt sätt. Han tänker sig att en person förklarar sin vilja, dvs. avger en viljeförklaring om, och endast om, han ser till att motparten har fog att sluta sig till att han har denna vilja. Vad beträffar viljeförklaringens innehåll hävdar Svensson att detta enligt huvudregeln bör utgöras av vad motparten har fog att uppfatta som den förklarandes vilja.Mitt intryck av Svenssons avhandling är positivt. Jag menar dock att kritik kan riktas mot avhandlingen såväl på det metodologiska som på det materiella planet och jag kommer i det följande att ta upp några sådana punkter till diskussion. Vad beträffar menar jag att Svensson, vilket försvårar bedömningen av hans arbete. För det första säger han väldigt lite om vad arbetet syftar till, hur han tänker gå tillväga, om eventuella problem som är förknippade med hans tillvägagångsätt osv. Sålunda förklarar han inte varför vi behöver en analys av viljeförklaringsbegreppet, vad det innebär att explicera ett juridiskt begrepp, vad det innebär att utgå från viljeförklaringsteorin, hur viljeförklaringsbegreppet förhåller sig till rättshandlingsbegreppet metodologi inte lägger ned tillräckligt med energi på att förklara och försvara de val han gör och kompetensbegreppet eller varför avhandlingen hör hemma i den allmänna rättsläran och inte i civilrätten.Det krävs enligt min mening att frågor som dessa diskuteras i en doktorsavhandling i allmän rättslära - det minsta man kan begära är att författaren ger en kort förklaring till varför han inte säger någonting om dessa frågor. För det andra förklarar han inte varför han bestämmer begreppen "viljeförklaring" och "viljeförklarings innehåll" som han gör, något som påtagligt försvårar läsarens utvärdering av hans förslag.
|
|
| 410. |
|
|
