| 4821. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det ställs krav på att halter av marknära ozon skall övervakas i enlighet med direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa. Mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” genomförs med syfte att ge en förbättrad regional uppskattning av i vilka områden som det sker ett överskridande av de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Förutom regional information om överskridanden av ozonbelastningen bidrar även ”Ozonmätnätet i södra Sverige” till den nationella ozonövervakningen då en mer detaljerad information ges av variationen av ozonhalterna i södra Sverige. ”Ozonmätnätet i södra Sverige” startades 2009 av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs Universitet, på uppdrag av ett antal länsstyrelser och luftvårdsförbund i södra Sverige. Under 2015 startade ett nytt samarbetsprogram som avser tiden 2015-2020. Det nya mätprogrammet genomförs på uppdrag av länsstyrelser och luftvårdsförbund i följande län: Skåne, Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Västra Götaland, Östergötland samt Stockholm. Programmet baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis samt utifrån temperaturmätningar på timbasis. Temperaturmätningarna ger ett mått på skillnader i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på variationen i ozonhalter under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40 med en relativt hög tillförlitlighet. En mätsäsong omfattar perioden 1 mars till 30 september. Förekomsten av ozon i landsbygdsmiljön är problem som beror av utsläpp av ozonbildande ämnen på lokal, regional, nationell och global nivå. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och ger upphov till ozonbildning. Ozonhalterna inom en region varierar beroende på lokalens topografi (höglänt eller låglänt) samt avståndet från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala förutsättningar den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för att i detta mätprogram dela upp södra Sverige i fem olika geografiska zoner, baserat främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta).
|
|
| 4822. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet.
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” genomförs med syfte att ge en förbättrad regional uppskattning av i vilka områden som det sker ett överskridande av de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Förutom regional information om överskridanden av ozonbelastningen bidrar även ”Ozonmätnätet i södra Sverige” till den nationella ozonövervakningen, då en mer detaljerad information ges av variationen av ozonhalterna i södra Sverige. Mätprogrammet baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis samt temperaturmätningar på timbasis. Temperaturmätningarna ger ett mått på skillnader i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på ozonhalternas variation under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40 med en relativt hög tillförlitlighet. En mätsäsong omfattar perioden 1 mars till 30 september. Förekomsten av ozon i landsbygdsmiljön är problem som beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och ger upphov till ozonbildning. Ozonhalterna inom en region varierar beroende på lokalens topografi (höglänt eller låglänt) samt avståndet från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala förutsättningar den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för att i detta mätprogram dela upp södra Sverige i fem olika geografiska zoner, baserat främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta). RESULTAT 2016 Temperaturvariationer För de tre lokaltyperna uppmättes under de båda perioderna maj-juli och april-september 2016, liksom tidigare år, den minsta temperaturvariationen över dygnet i de kustnära områdena medan den största temperaturvariationen fanns i de låglänta områdena. Ozonmedelhalter Generellt var ozonhalterna i södra Sverige under sommarhalvåret 2016 högre jämfört med sommarhalvåret 2015 men på liknande nivå som åren 2009-2014. Ozonhalterna är normalt högst under senvåren och försommaren. Under 2016 var ozonhalterna högst i april, maj och juni. Vädret i mars, juni, juli, augusti och september 2016 var relativt dåligt med mycket regn, vilket bidrar till att förklara de låga ozonförekomsterna dessa månader. April och maj hade mer soligt väder och liten nederbörd, vilket bidrog till högre ozonförekomster under dessa månader. IVL-rapport C 232 Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet 6 Miljökvalitetsmål för ozon Miljökvalitetsmålets precisering för ozon (målvärde: AOT40, april-september, 10 000 μg m-3 timmar): Under april-september 2016 överskred det beräknade värdet för AOT40 målvärdet för skydd av växtlighet i höglänta områden i kustzonen och i den centrala zonen. I övriga områden och zoner (kustnära och låglänta områden i kustzonen, låglänta områden i den centrala zonen, höglänta och låglänta områden i de västliga, ostliga och nordliga zonerna) var det beräknade värdet för AOT40 lägre än miljökvalitetsmålets precisering. Miljökvalitetsnormer för ozon Nuvarande miljökvalitetsnorm (MKN) för ozon (målvärde: 18 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT40, maj–juli, som femårsmedel): De beräknade AOT40-värdena under femårsperioden, maj-juli 2012-2016 låg under den nu gällande miljökvalitetsnormen vid samtliga platser, zoner eller län i hela det undersökta området. Miljökvalitetsnorm (MKN) för ozon från 2020 (målvärde: 6 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT40, maj–juli): Om MKN, som skall gälla från och med 2020, hade gällt för 2016 visar beräkningarna att MKN hade överskridits vid höglänta och låglänta områden i kustzonen samt höglänta områden i den centrala zonen.
|
|
| 4823. |
- Pihl Karlsson, G., et al.
(författare)
-
Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet. Resultat 2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I maj 2009 startade IVL Svenska Miljöinstitutet AB länsbaserade undersökningar av marknära ozon inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” i Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland samt Västmanland på uppdrag av Länsstyrelser och Luftvårdsförbund. Grundtanken med detta Gemensamma Delprogram är att ge en mer detaljerad, heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljö i södra Sverige. Målet är även att kartlägga eventuella överskridanden av olika målvärden för ozon, både miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och miljökvalitetsmålet Frisk Luft. Inriktningen ligger på de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Ett mätår omfattar perioden 1 mars till 30 september. Området som omfattas av Ozonmätnätet ligger huvudsakligen söder om den biologiska norrlandsgränsen, vilket kan vara viktigt för sambandet mellan ozondynamiken och temperaturdynamiken. Urbana och periurbana områden omfattas inte av mätprogrammet. Då ozon är en gränsöverskridande luftförorening är mätstationerna inom Ozonmätnätet i södra Sverige indelade i zoner som baseras på klimatologi och ej efter länsgränser. De fem zonerna är en kustzon, en central zon som domineras av småländska höglandet samt en västlig, en ostlig och en nordlig zon. Övervakningen baseras på en metodik att uppskatta viktiga ozonindex utifrån enkla ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis i kombination med lufttemperaturmätningar på timbasis. Dessutom används resultat från förekommande ozonmätningar med instrument på timbasis. Metoden bygger på att det finns ett samband mellan variationen hos timvisa värden av ozonhalter inom en mätperiod och variationen hos lufttemperaturerna under samma period. Resultaten från 2009 och 2010 års mätningar bekräftade att denna metodik fungerar. Medan sommarhalvåret 2009 karakteriserades av lågtrycksbetonat väder karaktäriserades säsongen 2010 av en sen vår, varmt och soligt i april, svalt och ostadigt i maj och juni, soligt och varmt i juli och en höst som kom tidigt, redan i slutet av augusti i delar av södra Sverige. Dygnets genomsnittliga temperaturvariation var, precis som för 2009, för 2010 minst för de kustnära lokalerna. Detta beror framför allt på att nattemperaturerna var högre på dessa lokaler jämfört med låglänta och höglänta lokaler. För säsongen 2010 var den genomsnittliga temperaturvariationen för de kustnära lokalerna 24 % lägre jämfört med de låglänta lokalernas genomsnittliga temperaturvariation. För de höglänta lokalerna var den genomsnittliga temperaturvariationen 18 % lägre än för de låglänta lokalerna. Under 2010 var ozonförekomsten för de flesta lokalerna högst under april och juli medan augusti och september hade de lägsta ozonhalterna. De höglänta lokalerna hade under säsongen den genomsnittligt högsta ozonhalten förutom under augusti då de kustnära lokalerna hade något högre genomsnittliga ozonhalter. De låglänta lokalerna hade under april till september genomgående de lägsta ozonhalterna och av dessa hade de i den ostliga zonen de allra lägsta ozonhalterna. Miljömålssystemet har under 2010 förändrats kraftigt och generationsmålen och delmålen har tagits bort och ersatts med miljömål med preciseringar. Till skydd för växtligheten gäller därför idag att exponeringsmåttet AOT40 (april-september) inte bör överskrida 10 000 μg m-3 timmar per år. De gällande miljökvalitetsnormerna är dock oförändrade. Som genomsnitt för alla zoner och kategorier ger resultaten att miljömålet som finns för skydd av växtligheten överskreds vid samtliga höglänta platser i kustzonen, centrala zonen och ostliga zonen, men ej i den västliga och nordliga zonen. Mijömålet överskreds även vid låglänta platser i kustzonen och i den centrala zonen, medan låglänta platser i den västliga, ostliga och nordliga zonen ej överskred gränsvärdet på 10 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT 40 (apr-sept). Miljömålet överskreds ej heller vid kustnära platser i kustzonen. Det skall dock tas med i beräkningen att under 2010 förekom några ozonepisoder som påverkade vissa områden av Sverige och där gav högre halter än genomsnittet, varför gränsvärdet överskreds där. Miljökvalitetsnormen för ozon bör ej överskridas 2010 - 2019 med mer än 18 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT 40 (maj-juli), bestämt som ett glidande 5-årsmedelvärde. Från 2020 sänks målvärdet till 6 000 μg m-3 timmar som ej bör överskridas något år. Årets resultat visar att de beräknade AOT40-värdena i genomsnitt låg klart under miljökvalitetsnormen vid samtliga kategorier i samtliga zoner, något som gällde även under 2009. Om den nya strängare normen, som skall gälla från och med 2020 hade gällt idag hade dock normen överskridits vid samtliga platser i södra Sverige förutom vid låglänta lokaler i den västliga och den ostliga zonen.
|
|
| 4824. |
|
|
| 4825. |
|
|
| 4826. |
- Piikki, Kristin, 1975, et al.
(författare)
-
Mätningar av marknära ozon och meteorologi vid kustnära och urbana miljöer i Halland, Skåne och Västra Götalands län
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sommaren 2007 mättes ozon- (O3) halter samt meteorologi kontinuerligt under ca en månads tid vardera, på en ö i havet (Nidingen, N län), vid en kustnära plats med förväntat höga ozonhalter (Backåkra, M län) samt i en urban parkmiljö (Göteborg, O län). På dessa platser samt på ytterligare fyra olika platser i Göteborg mättes även O3- och kväveoxid- (NOx = NO2 + NO) halter med diffusionsprovtagare på vecko-basis. Mätningarna vid Nidingen, Backåkra samt parkmiljön i Göteborg gjordes inte samtidigt utan under olika perioder under olika delar av sommarhalvåret. Jämförelser med andra kustnära platser (Råö, som ligger strax söder om Göteborg, och Malmö), där ozonhalten mättes under hela sommaren, visade att den kustnära ozondynamiken med hög medelhalt och liten dygnsvariation fanns vid båda mätplatserna, men var mer utpräglad på Nidingen än i Backåkra. Värdena för några olika ozonindex, bland annat 8-timmars-medelvärde, som används i miljömålet Frisk Luft samt inom Miljökvalitetsnormerna, var högre på Nidingen, trots att landets högsta ozonbelastning, enligt vissa modellberäkningar, kan förväntas i Skåne. En slutsats blir att små öar i havet kan vara mycket utsatta för ozon. Mätningarna i Göteborg visade att ozonförekomsten kan skilja sig väsentligt mellan olika urbana platser beroende på vindförhållanden och närhet till NOx-utsläpp, och att det bara är på platser med mycket hög trafiktäthet som titrering med NO har stor betydelse för den lokala ozonhalten. Ozonförekomsten i urban parkmiljö (Slottsskogen) kan vara relativt hög. Diffusionsprovtagarna fungerade bra för ozon och NO2.. I rapporten utvärderas olika enkla matematiska modeller för att uppskatta olika ozonindex utifrån mätningar med diffusionsprovtagare i kombination med temperaturmätningar eller genom att ta hänsyn till lokalens topografiska läge. Flera olika metoder fungerade väl och rekommendationer ges för hur de bör tillämpas i olika situationer.
|
|
| 4827. |
|
|
| 4828. |
|
|
| 4829. |
|
|
| 4830. |
|
|
