| 4841. |
|
|
| 4842. |
|
|
| 4843. |
|
|
| 4844. |
- Pistone, Isabella, 1987, et al.
(författare)
-
Förebyggande insatser mot alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksanvändning : En kartläggande litteraturöversikt om forskningens omfattning och karaktär
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Folkhälsomyndigheten har i uppdrag av regeringen att stödja genomförandet av en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT-strategin, 2016–2020. Det innebär bland annat att Folkhälsomyndigheten ska verka för ett kunskapsbaserat arbete. Som en del i detta har myndigheten gett Göteborgs universitet i uppdrag att genomföra en kartläggande litteraturöver sikt. Syftet med översikten är att öka kunskapen om omfattningen och karaktären av forskningen om förebyggande insatser inom området alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Litteraturen har identifierats genom strukturerade databassökningar efter systematiska litteraturöversikter. Sammanlagt inkluderades 532 litteraturöversikter som delades in i olika kategorier av förebyggande insatstyper. Det var vanligast med litteratur översikter kopplade till tobak, följt av alkohol och åtgärder som syftade till att förebygga bruk av AN och ANDT, och därefter narkotikaförebyggande åtgärder och insatser mot andra kombinationer av ANDT. Ingen av översikterna hade studerat effekterna av förebyggande insatser mot enbart dopning. Av inkluderad forskning hade 42 översikter syfte att beakta jämlikhet eller jämställdhet kopplat till förebyggande insatser inom ANDT. Det finns en omfattande mängd forskningslitteratur om utvärderade insatser för att förebygga bruk, riskbruk, missbruk och beroende kopplade till ANDT. Litteraturöversikterna utvärderar en bred variation av insatser inom olika målgrupper, arenor och kontexter. Övergripande kan områdets litteratur delas in tolv större insatstyper fördelat på två olika kategorier: Individinriktade insatser: • Fysisk aktivitet • Belöning • E-baserade insatser • Specifika arenor • Rådgivning och motivation • Multimodala insatser • Utbildning Samhällsinriktade insatser: • Begränsad tillgänglighet • Minska användning av alkohol och narkotika i trafiken • Minskad efterfrågan • Multimodala insatser • Specifika samhälleliga arenor Förhoppningen är att resultaten ska kunna användas av dem som vill öka förståelsen för utvärderingsfrågor inom ANDT-området. De kan också bidra med vägledning när det gäller behov av ytterligare kunskap, dvs. inom vilka insatstyper det skulle vara intressant att göra fördjupade analyser genom sammanställning av originalstudier eller nya empiriska utvärderingar.
|
|
| 4845. |
- Pistone, Isabella, 1987, et al.
(författare)
-
Samverkan inom social hållbarhet/folkhälsa : komplex evidensbasering i Skaraborgs samverkansmodell
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- •Skaraborgs kommunalförbund, enskilda kommuner och östra hälso- och sjukvårdsnämnden/ Skaraborgsenheten avdelning Social hållbarhet har tillsammans skapat en i många stycken framgångsrik modell för att samverka kring social hållbarhet/folkhälsa. •Rapporten diskuterar både de grundläggande synsätt på kunskap som präglar arbetet, men också organiseringen av arbetet. Den baseras på erfarenheter av att ha följt de två kraftsamlingsområdena Fullföljda studier - genom trygghet och studiero och Psykisk hälsa – återhämtningsförmåga (benämns fortsättningsvis för fullföljda studier respektive psykisk hälsa i rapporten). •Arbetssättet i Skaraborgs samverkansmodell skiljer sig från den typ av direkt och riktad evidensbasering som ofta drivs och förespråkas av vissa aktörer och myndigheter på området. Det betyder att insatserna som utförs inom kraftsamlingsområdena inte är resultat av att all samlad forskning har sammanställts i en systematisk översikt med vägledande råd, manualer eller koncept som sedan implementerats på bred front. Med tanke på den komplexitet som präglar kraftsamlingsområdena hade en sådan version av evidensbasering troligen inte varit ändamålsenlig. •Till skillnad från många andra satsningar som vill åberopa evidensbasering inbegriper samverkansmodellen byggandet av en kunskapsekologi med tydliga utrymmen där det ges tid och plats för översättningar mellan olika aktörers insikter och intressen. Den trögrörlighet som därmed skapas är troligen helt avgörande för att intentioner och lösningar från central nivå ska få tid att giftas samman med problem och kunskaper i lokala verksamheter. •I kunskapsekologin möts behovet av organistorisk samverkan och förankring i vetenskaplig forskning. Ändamålsenlig samverkan mellan olika politiska, administrativa och professionella funktioner på regional, delregional och lokal nivå kombineras med sökandet efter vetenskaplig forskning som tas fram och tillämpas i samklang med behoven i de lokala sammanhangen. Vad vi kan se är samverkan en viktig del i att skapa förutsättningar för lokalt utvecklingsarbete på vetenskaplig grund där ny kunskap kan skapas, spridas och påverka utformning av lokala insatser. •Samverkansmodellen som har utvecklats är därmed ett exempel på precis det som har lyfts fram som svagheterna i vissa förenklade versioner av evidensbasering. Arbetet uppvisar grundläggande insikter om behovet av indirekt och icke-riktad, men ändock målmedveten, satsning på att förbättra förutsättningarna för lokalt arbete med utgångspunkt i forskning. •I en mening kan därför Skaraborgs modellsamverkan i många stycken användas som en modell även i vetenskapsteoretiskt avseende, för att visa på hur ny kunskap inom ett komplext område långsiktigt kan utvecklas, spridas och påverka utformningen av lokala insatser. •En viktig del i samverkansmodellen är att den utförs med fokus på relationell samverkan, i motsats till strikt rollsamverkan. Även om detta troligtvis är nödvändigt för att lyckas med samverkan, så är det samtidigt en risk att det blir för personbundet. Två nyckelpersoner i Fullföljda studier är processledaren och forskaren, vars kompetenser verkar ha varit helt centrala för att satsningens framgångar. I Psykisk hälsa är det ännu för tidigt att se sådana mönster. •En utmaning för kommande arbete med samverkansmodellen kommer troligtvis bli att hitta en balansgång mellan att bibehålla relationell samverkan och att undvika för hög grad av personbundenhet. •Genom en vetenskapsteoretisk analys visar vi hur kraftsamlingsområdet Fullföljda studier i Skaraborg inte utgår från de definitioner som brukar prägla evidensbasering av a) hur effekter uppnås, s k “kausalitet”, b) vilka metoder som krävs för valida resultat om sådana effekter, alltså “validitet” och c) hur objektivitet i spridning och implementering kan uppnås. I stället har satsningen utgått från andra, relativt komplexa uppfattningar om kausalitet, validitet och objektivitet. •De tydligaste exemplen på hur komplexa uppfattningar om kausalitet, validitet och objektivitet operationaliseras är Helene Jenvéns iterativa arbete (upprepade cykler av trial-and-error) med forskning och utveckling av aktionforskningskaraktär tillsammans med delregionala aktörer som kontinuerligt samordnas för att skapa en miljö som är förändringsbenägen och uthållig utifrån gemensamt bestämda målsättningar. Därmed har man undgått många av de problem som direkt och riktad evidensbasering kan uppvisa, såsom en överdriven förväntan om snabba effekter av enskilda insatser, ensidig tillit till en viss typ av kvantitativ experimentell studiedesigns s. k RCT-studier och formaliserade manualer och koncept som breddinförs utan lämplig bedömningskompetens och känslighet inför lokala sammanhang. •Kraftsamlingsområdet Psykisk hälsa har än så länge bara startat processen och befinner sig därför i ett annat läge än Fullföljda studier. De utgår från olika problemområden och har olika samverkansparter. Detta gör att de har olika förutsättningar. Det finns dock goda möjligheter och mycket att vinna för de båda kraftsamlingsområdena att dra lärdom av och berika varandra. Här kan det finnas vinster med att hitta former för att främja en sådan berikning. •I Psykisk hälsa har man liksom i Fullföljda studier inte utgått från färdiga lösningar, utan fört dialog med olika verksamheter. Detta för att förstå hur verksamheterna själva ser på sin roll i det främjande arbetet och vilka möjligheter de ser för att arbeta främjande för psykisk hälsa. De har samtidigt bjudit in en erfaren forskare, Therese Skoog, där förutsättningslösa dialoger har lett till ett samarbete där hon nu arbetar tillsammans med arbetsgruppen för att ta fram relevant forskningsmaterial som kan fungera som grund för ett prövande av nya arbetssätt. Därmed finns tecken på att även detta kraftsamlingsområde kommer att gå i linje med samverkansmodellens betoning av utrymmen för översättning av olika aktörers insikter och intressen.
|
|
| 4846. |
- Pistone, Isabella, 1987, et al.
(författare)
-
Suicidprevention genom utbildning och medvetandegöranden : En systematisk litteraturöversikt över förebyggande insatser utanför hälso- och sjukvården
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att 1) kartlägga utbildning och medvetandegörande insatser, utanför hälso- och sjukvården, som förebygger suicid, och 2) bedöma effekterna av dessa insatser. De mest utvärderade insatserna är utbildningar för s.k. mediatorer, även benämnda gatekeepers som oftast riktar sig till vuxna, och utbildningar i skolan som riktar sig direkt till barn och unga. Utbildningsinsatserna bygger i stort på att öka deltagarnas kunskaper och färdigheter för att antingen kunna agera som mediatorer och hjälpa andra personer som mår dåligt, eller kunna hjälpa sig själva till att förbättra den psykiska hälsan och förebygga suicid. Kartläggningen visar att många studier har en robust studiedesign såsom kontrollerade studier med eller utan randomisering. Studierna spretar dock metodologiskt (t.ex. olika utfall och uppföljningstider), vilket gör det svårt att sammanväga de uppmätta effekterna. De viktigaste resultaten visar att: • Utbildningsinsatser som är riktade till barn och unga kan minska antalet självrapporterade suicidförsök och suicidtankar. Utbildningar som riktas direkt till elever är troligtvis effektivare än utbildningar som är riktade till lärare och annan skolpersonal som ska agera som hjälpare/gatekeepers (s.k. mediatorsutbildningar). • Effekten av utbildningsinsatser kan bero på flera faktorer, bl.a. på deltagarnas personliga egenskaper, t.ex. utbildningsnivå. Gene rellt sett krävs det mer forskning på området, framförallt större studier med längre uppföljningstider för att avgöra insatsernas effekt bland vuxna. Litteraturen identifierades via strukturerade sökningar i vetenskapliga databaser, via handsökningar och via en genomgång av referenslistor. Två omfattande sökningar i databaser genomfördes. Den första var inriktad på insatser som har ett uttalat syfte att förebygga suicid. Den andra var en breddad sökning som även omfattade insatser som ska förebygga psykisk ohälsa. Av de totalt 24 548 unika publikationer som identifierades var 173 relevanta för denna litteraturöversikt. De utfall som undersöktes var kunskaper om och attityder till suicid, färdigheter i att ingripa och förekomsten av suicidtankar och suicidförsök. Sammanlagt 41 av publikationerna kunde användas för att sammanväga effekterna genom metaanalys och narrativ analys. Baserat på litteraturen i denna översikt går det inte att uttala sig om utbildningsinsatsers effekt på antalet fullbordade suicid. Dels är det svårt att koppla förändringar i suicidtal till en isolerad preventionsinsats, dels skulle sådana effektstudier kräva mycket stora studiepopulationer och långa uppföljningstider för att ge statistiskt robusta resultat eftersom suicid är en relativt ovanlig händelse. Enskilda utbildningar och medvetandegörande insatser bör därför ses som en del av ett bredare suicidpreventivt arbete som omfattar insatser inom flera samhällssektorer.
|
|
| 4847. |
|
|
| 4848. |
|
|
| 4849. |
- Player-Koro, Catarina
(författare)
-
Lärares professionella villkor: En studie av karriärstegsreformen och lärarlönelyftet
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning I denna rapport presenteras en enkätstudie gjord med 13 000 legitimerade lärare – från förskoleklass till gymnasiet. Målsättningen är att bidra med förståelse för vilken betydelse lärarlönelyftet och karriärtjänster för lärare har haft för lärares yrkesroller, relationer och arbetsuppgifter. Rapportförfattaren finner att förstelärare oftare leder det kollegiala arbetet, men sällan har tid avsatt för sitt uppdrag som förstelärare. Förstelärare, lektorer samt de som tagit del av lärarlönelyftet är mer nöjda med sin arbetssituation och tycker också att läraryrket är mer attraktivt än de som inte omfattats. De som inte är förstelärare eller inte fått del av lönelyftet svarar i högre utsträckning att de funderat på att lämna yrket. Enligt de lärare som svarat på enkäten har införandet av karriärtjänster och lärarlönelyft inte bidragit till att kvaliteten i undervisningen har ökat
|
|
| 4850. |
- Polk, Merritt, 1962
(författare)
-
Gender equality and sustainable development: The need for debate in transportation policy in Sweden :
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The practical attainment of equality (be it based on gender,disability or age) within the transportation sector supports increased access to mobility. At the same time,goals of sustainable development call into question the environmental and social impacts of travel, thereby implying reductions in mobility,especially with regard to car use. Given such different political goals, gender equality and sustainable development are clearly at odds with each other within the context of current transportation systems based on automobility. How then can these two separate,yet clearly interrelated goals,complement each other so that Sweden moves towards both a sustainable and an equitable transportation system? How can gender equality most effectually be applied as an analytical tool to the discourse surrounding sustainability and transportation policy in Sweden?
|
|
