| 10431. |
- Oskarsson, Björn, 1964-, et al.
(författare)
-
Modern logistik : för ökad lönsamhet
- 2013. - 4
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Modern logistik har blivit mycket uppskattad för att den är skriven med ett enkelt språk och har många illustrerande figurer och exempel. Den pedagogiska tanken utgår från att logistiken ska förbättras, genom att förbättra leveransservicen till kunderna och minska kostnaderna för logistikaktiviteterna.Till denna upplaga har del 3 omarbetats helt, och de två första delarna har justerats för att ytterligare öka tydligheten och läsbarheten.Del 1 Logistiksystemet ger en övergripande förståelse för hur flödena i företagets olika delar samverkar.Del 2 Logistikens verktyg presenterar olika verktyg och metoder för att analysera och förbättra logistiken.Del 3 Logistik i ett vidare perspektiv beskriver Supply Chain Management, det vill säga hur företag kan skapa gemensamma logistiklösningar, samt logistikens koppling till ett hållbart samhälle, inköps betydelse för logistiken och hur logistik kan användas i nya sammanhang, till exempel inom sjukvården.
|
|
| 10432. |
|
|
| 10433. |
- Oskarsson, Björn, 1964-, et al.
(författare)
-
Modern Logistik - För ökad lönsamhet
- 2006
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Logistik har under de senaste 20 åren vuxit, från att ha handlat om lager och transporter, till att bli en viktig del i många företags konkurrensstrategi. I takt med att konkurrensen på marknaden blir skarpare, företag blir allt mer internationella och vinstmarginalerna pressas genom hela kedjan från leverantör till slutkund, ökar logistikens betydelse för ett företags konkurrenskraft. "Modern logistik" handlar just om detta, dvs. hur logistiken aktivt kan bidra till högre lönsamhet i dagens tuffa affärsklimat. Den här boken både beskriver hur modern logistik fungerar och förklarar hur logistiken kan utvecklas inom olika områden. Den första delen av boken är en introduktion till modern logistik. I den andra delen får vi följa hur ett exempelföretag tillämpar olika logistikverktyg för att förbättra sin logistik.
|
|
| 10434. |
- Oskarsson, Björn, 1964-
(författare)
-
Vet vi om studenterna uppfattar det vi vill få fram?
- 2012
-
Ingår i: Utbildning - Undervisning - Utmaning - Utveckling. - 9789175198811 ; , s. 101-122
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det genomförda projektet har två studentgrupper studerats avseende hur de vid föreläsningar uppfattat ”totalkostnadstänkande inom logistik”. Studenterna tillhör olika utbildningsprogram och föreläsningarna hölls av olika lärare. Föreläsarnas intentioner har fångats upp genom intervjuer. Presentationen på föreläsningen har dokumenterats via egna observationer. Med hjälp av en enkät i direkt anslutning till respektive föreläsning har studenternas upplevelse av budskapet samlats in. Skillnad mellan intention och upplevelse har analyserats och diskuterats med föreläsare och några studenter.I båda fallen kan man se att studenterna själva anser att de lärt sig mer vid föreläsningen än vad de jag bedömer att de faktiskt lärt sig. Det är också tydligt att det finns en skillnad mellan studenternas faktiska lärande och vad lärarna hade som intention att de skulle lära sig. Denna skillnad är störst i det fall då lärarens presentation var mindre tydlig, men den finns alltså även när lärarens presentation är tydlig och genomtänkt. Resultatet bekräftar att det är svårt att få ett budskap att nå fram på tänkt sätt, och att man därför noga bör fundera på hur man bäst ska få fram sitt budskap.
|
|
| 10435. |
- Oskarsson, Magnus, 1962-
(författare)
-
Viktigt - men inget för mig : Ungdomars identitetsbygge och attityd till naturvetenskap
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver. På detta sätt vill jag svara på frågan:Vad är relevant NO-undervisning i grundskolan?Datainsamling har skett genom en enkät till 751 femtonåriga elever och 110 lärare på 29 skolor med årskurs 9.Resultatet visar att eleverna är intresserade aven rad frågeställningar med ett naturvetenskapligt irmehåll. Tilltron till vetenskapen är stark. Både lärare och elever tycker att naturvetenskap och teknik är viktiga för samhället, och konuner öppna nya möjligheter för framtida generationer.Men tittar man på NO-lektionerna är det stora skillnader mellan vad lärarna undervisar om och det som eleverna är intresserade av. Mycket av det NO-lärarna tar upp i sin udervisning tillhör det som intresserar eleverna minst. NO-undervisningen verkar i första hand rikta sig till den minoritet av eleverna som valt naturvetenskap eller teknik till gymnasiet.Elevernas intresseprofiJer och deras prioriteringar inför ett framtida jobb hänger tydligt samman med vilket gymnasieprogram de väljer. Två skäl att välja naturvetarprogrammet syns. Några, mest pojkar, har ett intresse för naturvetenskapliga grudbegrepp tillsammans med bomber, radioaktivitet, gifter och andra farliga delar av naturvetenskap. Andra, mest flickor, väljer naturvetarprogranunet för att de vill ha ett meningsfullt arbete, där de får utvecklas och fatta egna beslut.Slutsatsen blir att NO-ämnena i stor utsträckning misslyckas med att visa relevans för en majoritet av eleverna och i relation till samhället. Ämnesinnehållet i NO-ämnena bör förändras. Målet bör vara att utrusta eleverna med samhälls-och elevrelevant kW1skap för att kWUla hantera de utmaningar människor ställs inför i det moderna samhället. Undervisningen bör förändras vad gäller irmehåll och upplägg. Samarbete mellan ämnen, mellan lärare och mellan skolor måste öka. Innan nya moment och arbetssätt introduceras måste det rensas i ämnesirmehållet och faktaplugget bör tonas ned. Det krävs ett tålmodigt förändringsarbete och kuskapsbygge kring problemen med elevernas bristande intresse och engagemang.
|
|
| 10436. |
- Ostwald, Madelene, 1966-
(författare)
-
En analys av ansökningsinsatser från Göteborg till Formas riktade utlysning 'Att förverkliga de Globala hållbarhetsmålen'. Ett stöd för framtida riktade forskningssatsningar
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningFormas specialutlysning ’Att förverkliga de Globala hållbarhetsmålen’ från 2019/20analyserades utifrån att ingen av de 11 tilldelade projekten (beviljningsgrad 6,6procent) kom från Göteborgs universitet och Chalmers, trots att 30 (17 procent) av de174 ansökningarna söktes från dessa universitet. Ansökningar, yttranden, dokumentfrån Formas, kontinuerlig dialog med forskningssekreterare, intervjuer (24huvudsökanden, fem granskare) och information från rundabords-samtal har varitgrunden till analysen.Resursåtgången för att utveckla 174 ansökningar beräknades till 201 timmar peransökan till en kostnad av totalt 29,2 miljoner kronor (mkr), vilket motsvarar 14procent av utlysningens totala budget på 210 mkr. Fem av ansökningarna frånGöteborg fanns med på kortlistan bestående av 30 ansökningar som diskuteradesunder granskarnas panelsmöten. De sex kriterier som använts vid granskningenvisar att ansökningarna från Göteborg inte nådde högsta poäng (7:a) på någotkriterium och hade en spridning av totalpoäng på 19 till 35 av 42 möjliga. Bland defem kortlistade projekten från Göteborg samt ytterligare fem göteborgsansökningarvar spannet 31-35 på totalpoäng. Bland de beviljade ansökningarna låg spannet på35-41. Kriteriet med lägsta genomsnittliga poäng var ’metod och genomförande’vilket också ansågs vara det kriteriet som diskuterades mest i granskningspanelen.Ålder, kön, akademisk grad, medsökande utanför hemuniversitet eller heminstitution,tidigare planeringsanslag eller mängden nedlagd tid på ansökan verkar inte hapåverkat utfallet. Däremot tenderar fler medsökande vara viktigt och även att inte haför många discipliner i gruppen. Sex av de 11 beviljade projekten kom fråncentrumbildningar eller institut som är av mångdisciplinär karaktär. Mönster avinnovation, hög samhällsrelevans, stark SDG-anknytning och allmängiltigfrågeställning finns bland de beviljade ansökningarna.Tvärvetenskap bedömdes som en parameter under ’metod och genomförande’ bland24 delkriterier och som sådan bedömdes angreppssätt beskrivet i ansökan snarareän hur gruppen var sammansatt. En aspekt angående tvärvetenskap som lyftes av paneldeltagare var att det märks på en ansökan om tvärvetenskapen har blivitihopsatt (forskare eller metoder) på ett snabbt och påtvingat sätt eller om det ärnågot som utvecklats organiskt.Utifrån analysen ges en rad möjligheter till förändring för forskare, universiteten ochforskningsmiljöerna i Göteborg, grants office och innovationskontor, GMV,forskningsråden och forskningspolitiken.
|
|
| 10437. |
- Ostwald, Madelene, 1966-, et al.
(författare)
-
”Klimatkompensation i svensk skog en dålig idé”
- 2021
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Företag som ser sig om efter åtgärder för att minska sin klimatpåverkan och samtidigt stärka sitt varumärke bör undvika klimatkompensation i svenska skogar. Det skriver sex forskare.
|
|
| 10438. |
- Ostwald, Madelene, 1966-
(författare)
-
Klimatkompensation – ett omstritt svar på krisen
- 2023
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- När allt fler länder ställer upp allt djärvare klimatmål har olika former av klimatkompensation kommit i fokus. Vad är för- och nackdelarna med klimatkompensation, kan det överhuvudtaget användas som en tillförlitlig metod för att minska klimatutsläppen? Madelene Ostwald skriver.
|
|
| 10439. |
|
|
| 10440. |
- Osvaldsson Cromdal, Karin, 1965-, et al.
(författare)
-
En professionaliserad röst för barnen? : Förändringar i en barnrättsorganisation
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta projekt undersöker vi organisatoriska förändringar som BRIS – Barnets rätt isamhället – genomfört under sin drygt 40-åriga historia. Tyngdpunkten ligger på den senaste omorganisationen, där BRIS i stället för att låta hundratals volontärer ta emot barns och ungas kontakter anställde knappt tjugo så kallade BRIS-kuratorer som idag ärde som tar emot telefonsamtal, chattar och mejl. Vi jämför denna omorganisering, med tidigare organisatoriska förändringar och med de ideologiska slitningar som BRIS genomgick precis när organisationen bildades. Resultaten visar att beslutet att ”professionalisera” kontakterna under 2010-talet genom att anställa personal föregåtts av flera tidigare diskussioner om professionaliseringsbehov. Vi kan visa att tidigare professionaliseringsdiskussioner drevs främst med argument ombehov av ökad kvalitet i kontakter med unga, men att förarbetet till den senasteprofessionaliseringen hade en ytterligare komponent: ekonomiska hänsyn. Andra resultat rör de förändringar av rollerna som förbundsordförande och senare generalsekreterare haft i organisationen, samt vilka ideologiska motsättningar som funnits i organisationens historia. Slutligen undersökte vi BRIS utåtriktade arbete, genom en analys avdebattartiklar och dagspress. Framförallt intresserade vi oss för vem eller vilka som beskrevs som problembärare och/eller ansvariga för svårigheter i barns och ungaslivsvillkor. Här finner vi en tydlig förändring. Under tidigt 1970-tal är det föräldrar och barns svaga rättsliga ställning som ses som de stora problemen. De senaste tio åren harBRIS debattinlägg handlat i mycket lite grad om detta. I stället har debatten riktat in sig på samhällets offentliga verksamheter av betydelse för barn och unga, främst skola, BUP och socialtjänst och deras problem med att fullfölja sitt uppdrag.
|
|
