| 10561. |
- Pastuhov, Annika, 1987-
(författare)
-
Att vara och agera medborgare : En etnografisk studie i folkbildande praktiker
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandlings kunskapsintresse riktas mot relationen mellan folkbildande verksamheters ideal, såsom frihet och jämlikhet, och utformningen av dessa ideal i praktiken. Detta görs genom att utgångspunkten tas i deltagarens perspektiv, med andra ord den part som folkbildningen gör kunskapen eller bildningen tillgänglig för. Mer specifikt riktas intresset mot relationen mellan medborgerlig bildning som ideal och den medborgerliga bildningens uttrycksformer i studiecirkelpraktiker.Avhandlingens syfte är att bidra med etnografisk förståelse om vilka uttryck för medborgarskap som kan identifieras i institutionaliserade folkbildande praktiker. Avhandlingen utgår från en definition av studiecirklar som arenor där man som deltagare tillsammans med andra utbyter erfarenheter och söker kunskap för att kunna förstå och förändra sina livsvillkor. Medborgarskap i folkbildande praktiker förstås inbegripa både identifikation – att vara – och handling – att agera. Medborgarskap förstås ske i social växelverkan där man möter det olika och överskrider sina privata perspektiv för att ta fasta på gemensamma angelägenheter. För att fånga in medborgarskapet i dess komplexitet och kontextbundenhet formuleras en övergripande forskningsfråga för studien: Vilka uttryck tar sig medborgarskap i studiecirkelpraktiker? Denna forskningsfråga specificeras med hjälp av följande tre frågor: (1) Hur är deltagarna medborgare i studiecirkelpraktikerna? (2) Hur agerar deltagarna medborgare i studiecirkelpraktikerna? (3) Hur överskrids privata perspektiv till förmån för gemensamma angelägenheter i studiecirkelpraktikerna?Avhandlingens empiri består av etnografiska fältstudier i tre olika folkbildningspraktiker – en seniorsnickarcirkel (13 deltagare), en studiecirkel i filosofi (9 deltagare) och en studiecirkel i engelska (12 deltagare). Datamaterialet består i huvudsak av fältanteckningar som skrivits både under och efter fältarbetet, samt ljudinspelningar av cirkelträffarna. Ambitionen är att belysa de folkbildande praktikerna som de ter sig upplevda i första hand ur ett medborgarskapsperspektiv. De tre ovannämnda praktikerna har valts för att de ska komplettera varandra och belysa olika sidor av den institutionaliserade studiecirkelverksamhetens mångfald. Analysens bärande syfte är att upptäcka det som sagts och gjorts i varje enskild grupp, där och då, och att förmedla detta på ett sätt som utgår från gruppens aktiviteter men också är förståeligt för en utomstående.Folkbildningens medborgarskap tar sig olika uttryck beroende på hur studiecirkelgruppen förstår sin gemensamma identitet och vad deltagarna strävar efter att göra och uppnå tillsammans. Gemensamt för de tre studerade grupperna är att deltagarna fokuserar på studierna och därigenom enas om vad som ska göras och hur umgänget ska formas. Genom social samvaro och samverkan kan deltagarna söka ny kunskap och fördjupa sig i ett självvalt intresse som fanns redan innan man sökte sig till studiecirkeln. Detta görs i alla tre fallen i grupper som i hög grad består av likasinnade. De tre delstudierna om folkbildningens medborgarskap sammanfattas med hjälp av begreppen identitet, delaktighet och bildningssyn. Detta utmynnar i en diskussion om vilka slag av frihet som folkbildningens medborgarskap består av i ljuset av de tre delstudierna – frihet från, frihet till och tillfällig ofrihet.I de tre fallstudierna tar sig folkbildningens medborgarskap uttryck som frirum i form av motvikter och andra chanser i relation till deltagarnas tillvaro i övrigt. Studiecirklarna erbjuder med andra ord möjligheter att vara och agera medborgare på alternativa sätt gentemot vad vardagen i övrigt tillbjuder. Samtidigt är det påtagligt att deltagandet i studiecirklarna innebär en förlängning av hur deltagarna uppfattar sig själva. Deltagandet innebär även en fördjupning av ett självvalt intresse som fanns redan innan deltagarna sökte sig till studiecirkeln.
|
|
| 10562. |
|
|
| 10563. |
|
|
| 10564. |
- Pastuhov, Annika, 1987-, et al.
(författare)
-
Folkbildningsforskning i Finland : historisk framväxt och nutida tendenser
- 2020
-
Ingår i: Folkbildning & forskning. - Stockholm : Föreningen för folkbildningsforskning. - 9789198021387 ; , s. 194-201
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I denna text ger Annika Pastuhov, Linköpings universitet och Jenni Pätäri, Tammerfors universitet en överblick över forskningen om folkbildning i Finland. Utgångspunkten tas i ett historiskt perspektiv, vilket relateras till forskning under de senaste decennierna. För att kontextualisera forskningsöverblicken beskrivs inledningsvis i korthet finländsk institutionaliserad folkbildning, speciellt i dess organistionsformer. Därefter beskrivs folkbildningsforskningens historiska framväxt och utveckling. Sedan kommer författarna att i huvudsak granska forskningsfältet och forskning från 2000- och 2010-talen, samtidigt som detta speglas detta mot tidig folkbildningsforskning.
|
|
| 10565. |
- Pastuhov, Annika, 1987-, et al.
(författare)
-
Forskning om nordisk folkhögskola : en översikt 1998–2018 med sammanfattningar
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mimer – Nationellt program för folkbildningsforskning inrättades 1990 vid Linköpings universitet till följd av ett riksdagsbeslut som gav universitetet ett särskilt ansvar för forskning om folkbildning. Mimer har till uppdrag att stödja folkbildningsforskning oavsett inom vilken disciplin den bedrivs eller vid vilket lärosäte. En viktig del av uppdraget är att skapa överblick över forskning om folkbildning i vid bemärkelse.I denna översikt är det forskning om folkhögskolan som står i fokus. Mer precist omfattas doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar om folkhögskolor i de nordiska länderna som publicerats på svenska, norska, danska, finska och engelska från 1998 till och med 2018. Tack vare författargruppens breda nordiska förankring har förutsättningarna varit mycket goda när det gäller att överblicka den forskning som finns. Inte minst forskning publicerad på finska tenderar på grund av språkbarriären att förbli okänd i de andra nordiska länderna.Vår förhoppning är att denna skrift ska vara en resurs både för forskare med intresse för folkhögskolan och för forskningsintresserade inom folkhögskolans värld. Dessutom hoppas vi att den kan vara ett verktyg för alla som har ett intresse av att fördjupa sig i forskning om denna nordiska utbildningsform.Linköping i oktober 2019Andreas FejesMimers ordförandeHenrik NordvallFöreståndare för Mimer
|
|
| 10566. |
- Pastuhov, Annika
(författare)
-
Medborgarskap mellan närhet och distans : en etnografisk studie i en studiecirkel i filosofi
- 2017
-
Ingår i: Nordic Studies in Education. - : Universitetsforlaget. - 1891-5914 .- 1891-5949. ; 37:2, s. 116-129
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this article is to contribute to the understanding of enactments of citizenship through participation in a study circle in philosophy. Citizenship is viewed as comprising acting and being in-and-through the study circle. This links citizenship to social contexts, actions and education. The study was conducted as an ethnographic field study over eight months. In total nine people, men and women of different ages, gathered once a month. The participants shared an ambition to form an open group for all interested in philosophy. Here, the ideals of freedom and voluntary participation led to both inclusion and exclusion.
|
|
| 10567. |
|
|
| 10568. |
-
Pedagogik för frihet och förändring : Didaktisk innovation och förnyelse av folkhögskolans undervisning: Samlade examensarbeten från folkhögskollärarprogrammet på Linköpings universitet vårterminen 2021
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här antologin innehåller tolv examensarbeten skrivna av tretton folkhögskollärare examinerade från Linköpings universitet våren 2021. På Linköpings universitet erbjuds en lärarutbildning specifikt för folkhögskolan. Studenterna kombinerar teoretiska studier med praktik ute i verkligheten, och deras examensarbete syftar till att skapa eller analysera didaktiska innovationer för folkhögskolorna. Texterna behandlar ämnesundervisning, kurser och kursöverskridande arbete på folkhögskola. Författarna beskriver både befintliga didaktiska innovationer och egna idéer om hur man kan förnya folkhögskolans undervisning.Skriften ges ut av Föreningen för Folkbildningsforskning för att bidra till mer fortbildning och utveckling av folkbildningen och för att i ett vidare perspektiv ge förutsättningar för att stärka folkbildningens utforskande och vetenskapliga grund.
|
|
| 10569. |
- Pedersen, Jens
(författare)
-
Att lära för livet
- 2007
-
Ingår i: Forskning om lärares arbete i klassrummet. - Stockholm : Myndigheten för skolutveckling. - 9789185589265 ; , s. 139-154
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10570. |
|
|
