171751. |
- Müller, Gernot
(författare)
-
Heinrich von Kleists replik till 'ut pictura poesis'-doktrinen
- 2005
-
Ingår i: Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. Årsbok 2003. - 0349-0416. ; Årsbok 2003, s. 75-92
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Die im 18. Jahrhundert - nicht zuletzt durch Lessings Laokoon-Schrift von 1766 verabschiedete Formel von der Poesie als redender Malerei und der Malerei als stummer Poesie ("ut pictura poesis") scheint in der 1808 von kleist mitherausgegebenen Zeitschrift "Phöbus" zu neuem Leben erweckt. Ein näheres Studium von Kleists Gesamtwerk zeigt, dass unterschiedliche Formen des Zusammenspiels von Bild und Text die Werkgeschichte gleichsam wie ein Ariadnefaden durchziehen. Diese Entwicklung setzt um 1800 mit den ikonischen Projektionen in Kleists frühen Briefen ein und setzt sich fort bis zum Esaay "Über das Marionettentheater" aus dem Jahre 1810 mit seinen den Kunstgeschmack der Zeit provozierenden Allusionen auf die niederländische Genremalerei. Einen Sonderfall im Blick auf Kleists Poesie aus dem Geist der Malerei bildet das Lustspiel "Der zerbrochne Krug". Im Rahmen des ästhetischen Programms der Zeitschrift "Phöbus" lässt sich dieses Lustspiel als "Bildgedicht auffassen, mit dem Kleist Lessings Frage "von den Grenzen der Malerei und Poesie" neu erörtert.Die Transformation des Gemäldes "Le juge de village" von Jean Philibert Debucourt, die Kleist in seinem Lustspiel vornimmt, erweist sich zugleich als Vorbehaltgegen die idealistische Ästhetik des deutschen Klassizismus Weimarer Prägung.
|
|
171752. |
|
|
171753. |
- Müller, Gernot
(författare)
-
Kleists "Penthesilea" als poetisches Panorama
- 2003
-
Ingår i: Heinrich von Kleist. Neue Wege der Forschung. - : Darmstadt Wissenschaftliche Buchgesellschaft. - 353415813X ; , s. 89-110
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
171754. |
|
|
171755. |
|
|
171756. |
|
|
171757. |
|
|
171758. |
|
|
171759. |
|
|
171760. |
|
|