SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WAKA:rap "

Sökning: WAKA:rap

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
61.
  •  
62.
  • Aastrup, Mats, et al. (författare)
  • Utvärdering av grundvattendata från den regionalamiljöövervakningen i Blekinge Rapport till Länsstyrelsen Blekinge län
  • 2001
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Sveriges geologiska undersökning (SGU) har fått i uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge</p><p>län att utvärdera länets nuvarande program för övervakning av grundvatten. Programmet</p><p>omfattar regelbundna analyser av grundvatten från 13 brunnar vid vattenverk, 21 privata</p><p>brunnar i jordbruks- eller skogsmark samt 30 källor. I uppdraget ingår att bedöma</p><p>grundvattenstatusen enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet –</p><p>Grundvatten” samt att göra tidseriestudier av vissa parametrar. Ett förslag till framtida</p><p>övervakningsprogram lämnas. Uppdraget redovisas i denna rapport och som underlag</p><p>har legat mätdata tillgängliga i mars 2001.</p><p>Länsstyrelsens mål med programmet är att kunna kontrollera att grundvattnet kan ge en</p><p>tillräcklig mängd dricksvatten med fullgod kvalitet. Tyngdpunkten ligger på övervakning av</p><p>försurning av grundvattnet. Genom att bevaka både grunda grundvattentäkter med snabb</p><p>omsättning av grundvattnet samt djupa med långsam omsättning är avsikten att både</p><p>långtidseffekter och tidiga miljöförändringar skall kunna spåras. Detta syfte illustreras av att</p><p>den genomsnittliga alkaliniteten för lokalerna ligger inom hela intervallet 0 till 236 mg/l.</p><p>Enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten finns tre geografiska regioner</p><p>representerade inom Blekinge: A – Sydsveriges sedimentära berggrundsområde, B –</p><p>Sydsvenska höglandet och C – Väst- och sydostkusten. Efter indelning i grundvattenmiljö</p><p>och djup hamnade 20 av lokalerna i</p><p><em>B3g </em>= ”grunda brunnar (&lt;4 m) i öppna akviferer i</p><p>morän eller svallsediment i region Sydsvenska höglandet”. Vid indelningen erhölls för</p><p>övriga typområden-djup få lokaler. Resultaten visar ändå god samstämmighet med</p><p>referensvärden. Alkaliniteten för lokalerna i morän i både region B och C är dock låg vilket</p><p>visar på att övervakningsnätet bevakar grundvatten med mycket låg buffertförmåga.</p><p>Mätseriernas längd och frekvens i provtagning varierar för lokalerna i de olika</p><p>undersökningsprogrammen. För tolkningen av tidsmässiga förändringar används i första</p><p>hand lokaler med tidsserier från en 15 års-period och där minst åtta analyser har utförts. De</p><p>övriga, korta tidsserierna återspeglar främst tendenser från 90-talet. Resultaten visar att i</p><p>jonsvaga grundvatten har en viss ökning skett av pH, alkalinitet och färg medan halterna av</p><p>kalcium, magnesium och sulfat minskat. Förändringarna i halter som ger de signifikanta</p><p>trenderna är oftast små. Det finns inget tydligt mönster i förändringar av klorid och</p><p>konduktivitet. Halterna av kväve och fosfor minskar i flera lokaler.</p><p>Det är av värde att de analyser som utförs är så samstämmiga som möjligt inom hela</p><p>övervakningsprogrammet. För samtliga prov bör huvudkomponenterna kalcium,</p><p>magnesium, kalium, natrium, alkalinitet, sulfat, klorid och kväve ingå för att jonbalanser</p><p>skall kunna beräknas och kvaliteten i analyserna kunna kontrolleras. En översiktlig</p><p>prioritering av källor och brunnar har föreslagits. För slutlig bedömning av programmets</p><p>framtida omfattning behöver informationen om respektive lokal utökas, främst med en</p><p>hydrogeologisk dokumentation i fält.</p>
  •  
63.
  •  
64.
  • Abadir Guirgis, Georg (författare)
  • Ecodriving på SJ förarperspektiv på tekniska hjälpmedel för beslutsfattande och utbildning i Ecodriving
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Trots att samtliga resor med SJs tåg i Sverige är märkta med Bra Miljöval skärps kraven på minskade utsläpp och energianvändning efter hand, varför SJ ständigt måste utveckla sin miljöprofil. På SJ har man därför arbetat fram en utbildning i energieffektiv körning (Ecodriving) samt låtit vissa av sina förare använda ett tekniskt hjälpmedel som stödjer detta, för att påvisa möjligheten till energibesparingar. Denna rapport tar upp två studier vilka är SJs försöksverksamhet inklusive en kritisk granskning av denna samt en kompletterande studie i form av observationer av utbildning i Ecodriving och intervjuer med förare. Resultaten av SJs försöksverksamhet är värdefulla och talar för att energibesparingar är genomförbara. Samtidigt så finns det en hel del osäkerhet i de energimätningsdata som samlats in varför det är svårt att dra några definitiva slutsatser. Resultatet av intervjuerna med förarna talar för att det finns en hel del oklarheter kring vilka risker och konsekvenser ett framtida införande av det tekniska hjälpmedlet för Ecodriving faktiskt innebär. Sammantaget finns anledning att genomföra fortsatta studier av hur man på bästa sätt kan införa energieffektiv körning av spårtrafik i sin helhet.</p>
  •  
65.
  • Abadir Guirgis, Georg, 1988-, et al. (författare)
  • Lokförarutbildning i Sverige simulatoranvändning och ERTMS
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Detta notat ger en översiktlig bild av den obligatoriska grundutbildningen till lokförare i Sverige och belyser i vilken mån simulatorbaserad träning förekommer inom utbildningen. Rapporten visar vilka möjligheter och begränsningar som finns med att öka användningen av simulatorer i lokförarutbildningen, samt beskriver de viktigaste styrdokumenten för lokföraryrket och lokförarutbildningen. Vidare presenteras Transportstyrelsens utbildningsplan för förarbevis och de aktörer som bedriver grundutbildning, fortbildning och examination. Trafikverkets E-Learning för ERTMS, ERSA-simulatorn samt operatörsspecifika ERTMS-utbildningar vid SJ och Green Cargo beskrivs. Forskarna har dessutom undersökt svenska tågoperatörers och utbildares nuvarande användning och framtida behov av simulatorer för grund- och fortbildning av lokförare. Exempel från andra domäner där simulatorer används i utbildningssammanhang lyfts också fram i rapporten.</p>
  •  
66.
  • Abadir Guirgis, Georg (författare)
  • Lärarperspektiv på riskutbildningen för motorcyklister
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Over the last decade it has become increasingly popular to ride a motorcycle in Sweden. A mandatory risk education for competence A and A1 was introduced from the 1st of November 2009. Since the education is new, few evaluations have been conducted so far.</p><p>This study evaluates the risk education for motorcyclists based on the perspective of driving instructors. The goal was to compile the instructors' comments and experiences with respect to the new risk training. An additional objective was to examine the driving instructors' perceived effects of the education on their students' driving behavior. Six semi-structured interviews with driving instructors and an observational study of the education at various driving schools were conducted. In addition, a participant observation study was performed during a further education of 15 driving instructors. The results show that the instructors experience a great need for the new risk training and that the implementation of the training itself has been good. Students have been referring to the risk training, which according to the instructors indicate that the students have embraced the essence of the training. As a result, the students drive more carefully now and think twice in certain situations according to the instructors. This was considered a desirable result.</p>
  •  
67.
  • Abadir Guirgis, Georg, 1988-, et al. (författare)
  • Simulatorbaserad utbildning i ERTMS utvärdering av utbildning och träning för lokförare i VTI:s tågsimulator
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Detta notat presenterar en studie för att utvärdera VTI:s tågsimulator för träning och utbildning i ERTMS (European Rail Traffic Management System) för lokförare. Resultaten visar att både lärare och elever är mycket positiva till den simulatorbaserade träningen och mycket tyder på att teori och simulatorträning som varvas ger bäst resultat. På sikt ska de större järnvägsstråken i Sverige utrustas med ERTMS. Detta kommer kräva stora utbildningsinsatser för Sveriges cirka 3 500 lokförare. Det är orealistiskt att dessa ska utbildas på riktiga spår och det finns ett behov av en mer realistisk ERTMS-simulator än den ERSA-simulator som Trafikverket erbjuder idag. Studiens syfte var därför att utvärdera VTI:s tågsimulator, dels jämfört med European Rail Software Applications (ERSA) simulatorn, dels för att studera två olika sätt att kombinera teoretisk utbildning med praktisk träning i simulator. Tre olika grupper jämfördes: Teoretisk utbildning i ERTMS kombinerat med träning i ERSA-simulator (grupp 0), teoretisk utbildning i ERTMS som avslutades med träning i VTI-simulatorn (grupp 1) och teoretisk utbildning i ERTMS som till viss del varvades med träning i VTI-simulatorn (grupp 2). Grupp 1 och 2 fick avsluta utbildningen med ett teoretiskt prov och ett praktiskt körprov i simulator. Grupp 0 endast fick göra det teoretiska provet.</p>
  •  
68.
  •  
69.
  • Abalo, Ernesto, 1982-, et al. (författare)
  • Digitalisering och social exklusion : Om medborgares användning av och attityder till Arbetsförmedlingens digitala tjänster
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Denna rapport studerar användarna av den digitala förvaltningen ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Målet är att undersöka hur olika grupper av inskrivna vid den svenska Arbetsförmedlingen – formerade utifrån olika socialt strukturerande faktorer – använder och förhåller sig till såväl internet som den aktuella myndigheten och dess webbplats (www.ams.se).</p><p>Forskningen kring myndigheternas digitalisering domineras av studier som undersöker hur ny teknik implementeras i organisationer och vilka implikationer den har för dessa, medan användarstudier är sällsynta. Vår studie, som undersöker hur medborgare förhåller sig till internet i allmänhet och myndigheternas digitalisering i synnerhet, fyller därför ett tomrum på forskningsfältet.</p><p>Studiens material samlades in genom en enkät som skickades till 2000 slumpmässigt utvalda personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Totalt erhölls 762 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 40 procent. I huvudsak rörde enkätfrågorna de arbetssökandes användning av och attityder till såväl internet som Arbetsförmedlingens webbplats, men även frågor om gruppens attityder till myndigheten i allmänhet ställdes.</p><p>Resultaten visar att sociala faktorer, inte minst utbildning, är av stor betydelse för medborgarnas förmåga att använda Arbetsförmedlingens webbaserade tjänster. Lågutbildade använder myndighetens webbplats mer sällan än högutbildade, samtidigt som de även upplever den som svårare att använda. Vidare fann vi ett tydligt samband mellan de arbetssökande medborgarnas användning av och attityder till internet och Arbetsförmedlingens sajt. Grupper med en gynnsam relation till internet (i termer av tillgång, användning, erfarenhet och attityder) – framför allt högutbildade, tjänstemän och storstadsbor – använder också myndighetens webbplats flitigare, samtidigt som de tenderar att ha en mer positiv attityd till densamma (och vice versa). Följaktligen är det nödvändigt att tala om digitalt resursstarka och resurssvaga grupper.</p><p>De ojämlika relationerna till internet i allmänhet och Arbetsförmedlingens webbplats i synnerhet indikerar inte bara att digitaliseringen av förvaltningen är mer gynnsam för digitalt resursstarka grupper, utan också att den stänger ute digitalt resurssvaga grupper. Detta nya slags exklusion får implikationer för de arbetssökandes möjligheter att både ta sig in på arbetsmarknaden och agera som medborgare. Om myndigheternas digitalisering dessutom medför en omformering av medborgarskapet, i termer av ökat individuellt ansvar gentemot förvaltningen, kommer den digitala klyftan, såvida inget görs, befästa de digitalt resurssvaga gruppernas redan existerande utanförskap.</p>
  •  
70.
  • Abalo, Ernesto, 1982- (författare)
  • "Fotbollsplanen kan vara en tickande miljöbomb" Om konstruktionen av risk och expertis i svenska nyhetsmediers rapportering om konstgräs som miljöfråga
  • 2019
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • <p>Denna studie undersöker hur svenska nyhetsmedier rekontextualiserar kunskapsläget om konstgräsets miljöpåverkan och hur de skapar expertis om detta. Syftet med detta är att utveckla förståelsen för mediernas roll som förmedlare och skapare av expertkunskap om miljöfrågor och miljörisker. Material från nio svenska nyhetsmedier studeras kvalitativt genom kritisk diskursanalys. Resultaten visar att en central utgångspunkt för medierna är att konstruera konstgräs som en miljörisk, speciellt gällande risken för spridning av mikroplaster i vattenmiljöer. Emellanåt främjas en alarmistisk diskurs om konstgräsets miljöpåverkan. Viktigt för konstruktionen av denna risk och för att förmedla expertkunskap i fråga är en rapport om källor till mikroplast där konstgräs rankas som den näst största mikroplastkällan. Medierna uppvisar svårigheter i att problematisera denna källa, vilket bland annat leder till att mediediskursen emellanåt slår fast konstgräsets negativa effekter på miljön, men också till konstruktioner av ovisshet. En viktig strategi, både för att konstruera konstgräs som miljörisk och för att säga emot en sådan diskurs, är att knyta argument till en vetenskaplig diskurs. Studien visar också att medierna har svårt att hantera kunskapsosäkerhet, vilken emellanåt blir en drivkraft i befästandet av konstgräset som miljörisk. Studien avslutas med en diskussion om hur journalistiska villkor och rådande tankemönster om miljön bidrar till att främja riskdiskurser framför ett helhetsperspektiv på miljön.</p>
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (35889)
Typ av publikation
rapport (77640)
konstnärligt arbete (61)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (77599)
populärvet., debatt m.m. (5712)
refereegranskat (5594)
Författare/redaktör
Ljung, Lennart, 1946 ... (388)
Edvardsson, Bo, 1944 ... (238)
Larsson, Gerry, (229)
Åström, Karl Johan, (229)
Gustafsson, Fredrik, (173)
Jacobson, Torbjörn, (160)
visa fler...
Wiberg, Nils-Erik, 1 ... (150)
Gustafsson, Mats, (145)
Johansson, Börje, (134)
Fagerlund, Göran (128)
Nordström, Jan (122)
Östman, Sofi, (122)
Jensen, Lars (116)
Lundkvist, Sven-Olof ... (115)
Ingason, Haukur, (111)
Pihl Karlsson, Gunil ... (109)
Jacobsson, Lars (105)
Karlsson, Per Erik (105)
Ranhagen, Ulf, (104)
Trillkott, Stefan, (102)
Carlsson, Bo, (98)
Janson, Svante, (93)
Anund, Anna (92)
Höbeda, Peet, (92)
Isaksson, Sven, 1966 ... (92)
Söderholm, Patrik, (88)
Andersson, Martin (88)
Akselsson, Cecilia, (86)
Kreuger, Jenny, (82)
Smedby, B, (82)
Lindbeck, Assar, (82)
Malmberg, Bo, (81)
Bignert, Anders (81)
Ericsson, Göran, (80)
Östman, Birgit, (80)
Olsson, Gustaf, (78)
Varhelyi, Andras, (77)
Larsson, Jörgen, (77)
Svensson, Lars E. O. ... (76)
Skarnemark, Gunnar, ... (76)
Kristensson, Gerhard ... (76)
Thulin, Hans, (76)
Carlsson, Fredrik, 1 ... (75)
von Sydow, E, (75)
Bengtsson, N, (75)
Sandberg, Dick, (74)
Linderholm, Johan, 1 ... (74)
Nilsson, Göran, (74)
Sonesten, Lars (72)
Glad, Torkel, 1947-, (72)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (7433)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (6508)
Naturvårdsverket (6383)
Uppsala universitet (6348)
RISE (5703)
Göteborgs universitet (5605)
visa fler...
Linköpings universitet (4857)
Luleå tekniska universitet (4092)
Kungliga Tekniska Högskolan (3449)
Stockholms universitet (3357)
Chalmers tekniska högskola (3238)
Umeå universitet (2883)
Sveriges Lantbruksuniversitet (2502)
Karlstads universitet (2133)
Linnéuniversitetet (1710)
Högskolan i Jönköping (1471)
Mittuniversitetet (1293)
Högskolan Dalarna (1149)
Örebro universitet (1097)
swepub_uni:mau_t (861)
Mälardalens högskola (685)
Högskolan i Borås (669)
Södertörns högskola (617)
Försvarshögskolan (609)
Nordiska Afrikainstitutet (511)
Högskolan i Gävle (490)
Högskolan Kristianstad (438)
Högskolan i Halmstad (356)
Blekinge Tekniska Högskola (331)
Högskolan Väst (244)
Högskolan i Skövde (227)
Riksantikvarieämbetet (221)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (199)
Naturhistoriska riksmuseet (61)
Kungl. Konsthögskolan (55)
Gymnastik- och idrottshögskolan (50)
Röda Korsets Högskola (47)
Konstfack (31)
Stockholms konstnärliga högskola (14)
Kungl. Musikhögskolan (8)
Sophiahemmet Högskola (7)
Malmö universitet (4)
Karolinska Institutet (2)
visa färre...
Språk
Svenska (44002)
Engelska (32842)
Norska (205)
Tyska (157)
Franska (127)
Danska (87)
visa fler...
Odefinierat språk (42)
Finska (41)
Japanska (29)
Spanska (19)
Nederländska (16)
Polska (12)
language:We_t (10)
Isländska (8)
Ryska (7)
Italienska (4)
Portugisiska (4)
Bosniska (3)
Tjeckiska (2)
Estniska (2)
Rumänska (2)
Kinesiska (2)
Bulgariska (2)
Albanska (2)
Annat språk (2)
Arabiska (1)
Nygrekiska (1)
Turkiska (1)
Serbiska (1)
Nynorsk (1)
Swahili (1)
Vietnamesiska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (25860)
Naturvetenskap (17540)
Teknik (17171)
Humaniora (3671)
Lantbruksvetenskap (3532)
Medicin och hälsovetenskap (3199)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy