| 69401. |
|
|
| 69402. |
|
|
| 69403. |
- Ryan, Jean, et al.
(författare)
-
Mikromobilitet i städer : En litteraturstudie om livscykel-, system- och jämlikhetsaspekter
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Göteborgs Stad genomför ett strategiskt arbete för delad mikromobilitet. Syftet med detta uppdrag var att ta fram ett evidensbaserat underlag i form av en litteraturstudie för att besvara ett antal frågeställningar som berör mikromobilitet och transportsystem i städer. Underlaget ska ligga till grund för Göteborgs Stads strategiarbete med mikromobilietsfrågor. Göteborgs Stads strategiska arbete syftar till att ta beslut om förvaltningen av delad mikromobilitet i staden. Med detta uppdrag angriper vi följande frågor:Livscykelaspekter: För delad mikromobilitet, hur ser de mest aktuella och oberoende livscykelanalyserna/livscykelbedömningarna inom framför allt koldioxidekvivalenta utsläpp ut? Har andra miljöpåverkande faktorer studerats? Systemefffekter: För delad mikromobilitet, hur ser systemeffekterna ut, med avseende på tjänsternas påverkan på transportsystemet, med avseende på indirekt påverkan på (1) resbeteende och (2) systemnivå i resmönster? Jämlikhetsaspekter: Hur påverkar delad mikromobilitet transportsystemets funktion inom kategorier som kön, ålder och funktionsnedsättning?
|
|
| 69404. |
- Ryan, Jean
(författare)
-
Upplevd tillgänglighet : En sammanställning av tidigare forskning
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport innefattar en litteratursammanställning och -översikt av tidigare studier om upplevd tillgänglighet. Syftet är att ta del av utvecklingen på forskningsfronten och att reda ut olika sätt att anpassa metoder och mått för att ta hänsyn till upplevd tillgänglighet. En så kallad semisystematisk litteraturgenomgång tillämpades. Ramarna för sökningarna samt avgränsningarna sattes under arbetets gång. Sökord som bygger på vanligt förekommande benämningar, med fokus på benämningar som förekommer på engelska togs fram. Vi tog hänsyn till att det finns olika begrepp och benämningar som används dvs. subjektiv/subjective; självrapporterat/self-reported; upplevd/experienced, m. m. för så kallad ’subjektiv tillgänglighet’ (en kategori) och uppmätt/beräknad/calculated och rumslig/geografisk är ’objektiv tillgänglighet’ (en annan kategori). Dessa begrepp inom respektive kategori betraktas som nästan utbytbara i vissa sammanhang medan de betraktas som skilda begrepp i andra sammanhang.
|
|
| 69405. |
|
|
| 69406. |
- Ryberg, Ann-Britt, 1974-, et al.
(författare)
-
Metamodel-Based Multidisciplinary Design Optimization for Automotive Applications
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- When designing a complex product, many groups are concurrently developing different parts or aspects of the product using detailed simulation models. Multidisciplinary design optimization (MDO) has its roots within the aerospace industry and can effectively improve designs through simultaneously considering different aspects of the product. The groups involved in MDO need to work autonomously and in parallel, which influence the choice of MDO method. The methods can be divided into single-level methods that have a central optimizer making all design decisions, and multi-level methods that have a distributed decision process.This report is a comprehensive summary of the field of MDO with special focus on structural optimization for automotive applications using metamodels. Metamodels are simplified models of the computationally expensive detailed simulation models and can be used to relieve some of the computational burden during MDO studies. The report covers metamodel-based design optimization including design of experiments, variable screening, metamodels and their validation, as well as optimization methods. It also includes descriptions of several MDO methods, along with a comparison between the aerospace and automotive industries and their applications of MDO.The information in this report is based on an extensive literature survey, but the conclusions drawn are influenced by the authors’ own experiences from the automotive industry. The trend goes towards using advanced metamodels and global optimization methods for the considered applications. Further on, many of the MDO methods developed for the aerospace industry are unsuitable for the automotive industry where the disciplines are more loosely coupled. The expense of using multi-level optimization methods is then greater than the benefits, and the authors therefore recommend single-level methods for most automotive applications.
|
|
| 69407. |
- Ryberg, Arne
(författare)
-
Hotade svamparter i Blekinge : – sammanställning av fynd t.o.m. år 2006
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreningen Blekinges Flora m.fl. övervakar svamplokaler i Blekinge med fynd av rödlistade arter. Förutomövervakningen av kända lokaler så inventeras även nya lokaler. Vid inventeringarna har svamparter noteratssom är nya för Blekinge och Sverige och även nya för vetenskapen.Denna sammanställning redovisar fynd från 1900-talets början och fram till och med år 2006. En stor del avfynden är gjorda efter 1990 och för många av de äldre fynden finns aktuella återfynd. Totalt har 1525 fyndav 188 rödlistade svamparter samlats in i Blekinge fram till och med år 2006. Förekomsten av svampariBlekinge är mycket stor och länet hyser många hotade arter. De hotade arter som hittas oftast är oxtungsvampoch skillerticka. Speciellt de äldre ädellövskogarna utmärker sig genom en rik förekomst av rödlistadesvampar. Flera lokaler är bland de mest skyddsvärda i södra Sverige.Tromtös gamla bokskogar står i särklass bland skogarna i Blekinge vad det gäller kända förekomster avrödlistade svampar. Där har 38 rödlistade arter hittats av vilka igelkottaggsvamp länge var känd endast frånTromtö inom Blekinge. Även hartstickan hade länge sin enda kända lokal i Blekinge på Tromtö men harhittats på ytterligare några få lokaler. Från Skärvas gamla bok- och blandskogar är 21 rödlistade svamparterkända, varav gräddporing är exklusiv för Skärva. Från den delvis betade Valjehalvön vid Sölvesborg med sinamycket gamla bokar och ekar finns uppgifter om 37 rödlistade arter. Grå vedslidskivling och filtfotsbroskinghar sina enda kända Blekingelokaler där. Bland övriga arter kan nämnas oxtungsvamp och tårticka. (Delarav texten är hämtad från Brunet 2003)I västra Blekinge finns förutom Valje flera områden med en rik svampförekomst. Ynde-Siesjöområdet hyser ettantal kalkkrävande arter. I den gamla bokskogen på södra Ryssberget finns flera sällsynta mykorrhizasvampar.De äldre blandlövskogarna mellan Pukavik och Elleholm (Stensnäsområdet) hyser flera sällsynta tickor. Inordvästra Blekinge har 12 rödlistade svampar blivit funna vid Mörrumsån i naturreservatet Käringahejan(Ryberg & Svensson 1999). På några orörda småöar i ån gjordes där det uppmärksammade fyndet av en nysvampart. Den nya arten har fått det svenska namnet vit stjärnnavling (Hygroaster lacteus). I östra Blekingeär det förutom de ovan nämnda områdena bl.a. ädellövskogarna mellan Lösen och Augerum som hysermånga rödlistade svampar. Nyckelbiotopsinventeringen har lett till många nya fynd av rödlistade svampar,t.ex. igelkottröksvamp, oxtungsvamp, kandelabersvamp, korallticka, tårticka och skillerticka. Skillertickahar en stor andel av sina svenska förekomster i Blekinge och räknas därför som en särskild ansvarsart ilänet.(Brunet 2003)
|
|
| 69408. |
- Ryberg, Arne
(författare)
-
Hotade svamparter i Blekinge 1996 Beskrivning av lokaler och en förteckning över rödlistade arter
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets syfte är att registrera alla kända lokaler i Blekinge där fynd gjorts av hotadesvamparter. Fynden skall registreras med Rikets Nät-koordinater. Lokaler som inteåterbesökts under senare delen av 1900-talet skall om möjligt besökas, dels för eventuellaåterfynd, dels för att konstatera lokalens nuvarande kvalitet. Dessutom skallde i mykologiskt avseende värdefullaste lokalerna anges för eventuell återinventering ochframtida miljöövervakning. Samtliga lokaler skall beskrivas avseende nuvarande status.Samtliga fynd och återfynd registreras för varje lokal.
|
|
| 69409. |
- Ryberg Henriksson, Anna, et al.
(författare)
-
Lindholmshamnen som hållbar stadsdel
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att utveckla området Lindholmshamnen bildades ett konsortiu med Peab, Skanska, HSB och Älvstranden Utveckling. Byggherrarna i konsortiet har åtagit sig att gemensamt omvandla Lindholmshamnen till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar stadsdel. Konsortiet har beslutat att uppfylla fördraget om att Lindholmshamnen ska stärka Göteborg som föregångstad inom hållbar utveckling inom ramen för följande inriktningar: • Klimatet i fokus - påverkan och anpassning • Livskraftigt och dynamiskt stadsliv • Bekväm avfallshantering med klimatsmart citylogistik • Lärandeprocesser för hållbarhetsarbetet Detta projekt knyter an till inriktningen ”Klimatet i fokus” och det övergripande målet med projektet har varit att använda förenklade Carbon Footprint-beräkningar för att ge underlag till de beslut som ska tas kopplat till utformning och design av Lindholmshamnen, i syfte att området ska kunna utformas med minimal klimatpåverkan. För att uppnå målet med att använda Carbon Footprint och samtidigt bidra till att uppfylla målsättningen som konsortiet haft om att arbeta med lärandeprocesser för hållbarhetsarbetet, har projektet delvis genomförts i form av en deltagandeprocess. I denna har konsortiets parter gemensamt diskuterat och beslutat om vilka delar som är viktiga att speciellt belysa och göra medvetna och strategiska val kring, samt vilka alternativ som är aktuella för dessa. Den viktigaste slutsatsen från den här studien är att det finns en stor potential att minska klimatpåverkan genom medvetna val. Bland annat kan man konstatera att det finns en stor potential till minskad klimatpåverkan från byggproduktionen genom att minska elanvändningen under byggfasen. Det finns också en stor potential till klimatbesparing genom att för markhöjningen välja fyllnadsmassor som inte har transporterats långväga.
|
|
| 69410. |
- Ryberg Henriksson, Anna
(författare)
-
Produktval av tappvattenarmaturer, kopplingar, ventiler, böjar och T-stycken för dricksvattentillämpningar tillverkade i blyinnehållande kopparlegeringar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom byggsektorn finns det olika, frivilliga, system som syftar till att fasa ut farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter (t.ex. BASTA, Byggvarubedömningen, Sunda Hus). I Sverige har dessa system fått ett stort genomslag inom byggsektorn i arbetet med att välja material utan onödiga miljö- och hälsorisker då det blivit ett starkt marknadskrav att de material som används i olika byggprojekt uppfyller kraven i något av dessa system. Fortfarande finns dock byggprodukter som måste användas i dagens byggande som inte alltid klarar kraven i dessa system. För de byggprodukter som inte klarar kraven men som inte kan ersättas finns ett stort behov av trovärdig kunskap, information och stöd när det gäller hur avvikelser från dessa krav ska motiveras och hanteras vid produktvalen. Den här vägledningen syftar till att ge ansvariga för produktval vid ny- och ombyggnation ett stöd för hur avvikelser mot bedömningssystemens bly-kriterium ska hanteras för blyinnehållande kopparlegeringar, t.ex. mässing, i armaturer, kopplingar, ventiler, böjar och T-stycken (härefter benämnt som produkter i tappvattensystemet) för dricksvattentillämpningar. I detta syfte har BASTAs vetenskapliga råd tagit fram ett antal villkor för när ett sådant avsteg från BASTAs kriterier skulle kunna gälla. Vägledningen gäller enbart för vatten som uppfyller definitionen för dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) och med dricksvatten avses enbart vatten som uppfyller denna definition. Om man har egen brunn bör man således kontrollera att vattnet uppfyller denna definition. Denna avvikelsehantering bör ses över efter 5 år, eftersom det finns en pågående utveckling när det gäller alternativ till blyinnehållande kopparlegeringar.
|
|
