| 69401. |
- Rönnbäck, Klas, 1974
(författare)
-
From extreme luxury to everyday commodity Sugar in Sweden, 17th to 20th centuries
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper will focus upon the Swedish consumption of sugar, a product that illustrates the shift from being a luxury to being a mass-consumed commodity. Very little attention has been paid to the commodity of sugar by Swedish scholars, at least concerning the period prior to the introduction of the sugar beet in the late 19th century. The paper will try to answer three questions: - When did sugar experience a shift from luxury to everyday commodity? - What factors are important to explain the shift? - What impacts did the increasing sugar consumption have, at home and abroad? Regarding the last question, the paper most importantly presents a novel calculation of how large the ?ghost acreage? and slave labour population the Swedish consumption during the early modern era required.
|
|
| 69402. |
- Rönnbäck, Klas, 1974
(författare)
-
The price of sugar in Sweden : Data, source & methods
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper presents a new price series for sugar in Sweden, or more exactly Stockholm, in a long-term perspective (1624?1900). Prior to this, no price data has been available from Sweden for this commodity. The paper is devoted to presenting source-related and technical aspects of the price series, as well as the price series as such. Analysis of the development of prices will be conducted in other papers.
|
|
| 69403. |
|
|
| 69404. |
- Rönnbäck, Marie, et al.
(författare)
-
Additiv i syfte att förhindra korrosion och sura utsläpp vid spannmålseldning
- 2006
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Most appliances for energy grain are found on farms and are between 15-30 kW. A continued increase of use of energy grain and similar fuels are expected also in appliances somewhat larger. Back draws are high ash content and high content of sulphur and chlorine compared to wood based fuels. Sulphur is during combustion formed into sulphur dioxide that can form sulphuric acid, and chlorine forms hydrochloric acid. Severe corrosion damages have been reported when these acids are allowed to condense. Corrosion has also been noticed in on roofs etc and the species contribute to acidification of the environment. To avoid corrosion during combustion of grain it is recommended to keep the temperature high in all parts of the boiler and in the chimney, and/or to dilute the flue gas through or to choose a corrosion resistant chimney. The aim of this project has been to investigate whether it is possible to absorb the acid species through additives added in the fuel or in the supplied air. Measures were performed with the addition of 1-2 weight % of additives in a 20 kW boiler. Lime stone (calcium carbonate) and sodium bicarbonate were chosen. They are not dangerous to handle and are ready available. In larger quantities, the price for lime stone is 1850 SEK per metric ton and for bicarbonate 3000 SEK per metric ton. If the price of oat is 0.85 SEK, the price increase for each percentage of addition is 2.2 or 3.5 % respectively. The results show reductions between 20 and 40 % of sulphur dioxide and hydrochloric acid. Additives mixed in the fuel affected the combustion and the emissions of unburned species increased and the efficiency of the boiler was decreased. When bicarbonate was used, sintered lumps were found in the burner after the test. Lime stone added in the supplied air did not affect the combustion. When bicarbonate was added in the supplied air increased sintering was noticed in the burner. Measured dust emissions indicate that addition of bicarbonate in the fuel may lead to an increase in dust emission. Lime stone added in the fuel decreased dust emissions. Lime stone added in supplied air increased dust emission because calcium particles that followed the gas flow without reacting. A more exact interpretation of how the additives influence on dust emission demands increased knowledge and experiences from the area. The influence of additives on dust emissions is an interesting lead that should be followed. Today, boilers larger than 500 kW in urban areas often have a maximum allowed emission of 100 mg/Nm3, or even lower, which is difficult to reach when combusting energy grain. A reduction of 20-40 % of sulphur and chlorine is hardly enough to guarantee that corrosion is avoided. A burner of this size is built with small margins and a disturbance, in this case, ”junk in the fuel” easily influence on the combustion. It is possible that in a larger boiler a higher percentage of additives could be used without influencing the combustion.
|
|
| 69405. |
|
|
| 69406. |
- Rönnbäck, Marie, et al.
(författare)
-
Betydelsen av konstruktionstyp och föravskiljning för stoftavskiljningsgrad, funktion och tillgänglighet vid rökgaskondensering vid biobränsleeldade anläggningar - en förstudie
- 2004
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rökgaskondensering vid förbränning av biobränslen motiveras av energivinst med kort återbetalningstid. Rökgaskondensering ger även en miljövinst, då gasformiga ämnen kan avskiljas med hög avskiljningsgrad. När föravskiljning i form av el- eller textilfilter saknas avskiljs även mycket stoft i kondensorn, varvid emissionerna till luft av stoft och stoftbundna ämnen som tungmetaller reduceras. Problem med igensättning och sänkt tillgänglighet förekommer, oavsett typen av föravskiljning. Vissa anläggningar fungerar väl, medan andra fungerar sämre. Det finns ett behov av att bättre veta hur kondensorns konstruktion samverkar med resten av systemet och med graden av föravskiljning. I detta projekt har telefonintervjuer genomförts med 27 anläggningar för fjärr- och när-värme och 2 pappersbruk, inkluderande 38 rökgaskondensorer. Bränslet var på fjärrvär-mesidan till största delen fuktigt biobränsle i form av blandningar av skogs- och såg-verksspill. Målsättningen var att samla information om samband mellan konstruktions-typ, föravskiljning och stoftproblem. Även övrig problematik noterades. Resultatet av rundringningen visade att typen av konstruktion inte var avgörande för funktionen. Däremot var en riktig dimensionering av rökgaskondensorn till pannan och pannans last avgörande för funktionen. Dimensionering av spoldysor är av stor betydel-se för att minska problem med igensättning, men även konstruktionstyp är avgörande. Problem av engångskaraktär förekom i samband med intrimning och anpassning till aktuell anläggning. Kringutrustningen var påfallande enkel, men detaljer vars funktion kan förbättras är uppfuktare och spoldysor. Cirka 80 % hade hög tillgänglighet. Stoftkrav från myndighet innehölls, med endast enstaka undantag. Ett el- eller textilfilter som föravskiljare minimerade stoftproblemen, eftersom kondensorn då endast fungerar som en värmeväxlare. I flera fall hade man löst tidigare problematik genom att installera något typ av filter. Men det fanns även ett fler-tal kondensorer med endast cyklon som föravskiljare som fungerade utmärkt med hög tillgänglighet och låga krav på skötsel, även om fler problem återfanns i denna grupp. Kondensorns förmåga att reducera stoft var sällan känd av användaren. I de fall stoft var uppmätt före och efter kondensorn, varierade avskiljningsgraden för fjärrvärmeverken från ingen alls till 10 gånger och för pappersbruken mellan 16 till 36 gånger. Detta visar att det finns potential för förbättring av stoftavskiljning hos många rökgaskondensorer. För att öka kunskapen kring hur mycket av ingående stoft som kondensorn kan avskilja och hur kondenseringen påverkar stoftets sammansättning och karaktär, föreslås mät-ningar av stoft före och efter kondensering, både på luft- och vattensidan. Mätningarna bör inkludera stoftets kemiska sammansättning och partikelstorleksfördelning. Viktiga parametrar är troligen stofthalt in till kondensorn, gashastighet, kondensorns dimensio-nering, quenchningens funktion och spraydropparnas storleksfördelning. I sin förläng-ning kan resultatet utmynna i konkreta råd till anläggningsägare om bra lösningar då kondensorn används både för energivinst och för stoftrening.
|
|
| 69407. |
|
|
| 69408. |
|
|
| 69409. |
|
|
| 69410. |
|
|
