| 77631. |
- Särnholm, Erik, et al.
(författare)
-
Abatement costs for carbon dioxide reductions in the transport sector
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the process of developing policy instruments to reduce the emissions of greenhouse gases (GHG) it is important to know the abatement costs. The purpose of this report is to examine the abatement costs for measures that reduce the emissions of fossil carbon dioxide from the transport sector. Interviews were made with Swedish companies that may affect these emissions. Six measure categories have been examined. Only measures that the companies have implemented or are planning to implement are included in the study. The data provided by the companies have formed the basis for calculations of abatement costs and reduction potentials. The abatement costs and reduction potentials depend to a large extent on the assumed fuel prices and emission factors. Fuel prices including taxes (but excluding VAT ) and emission factors based on LCA -data from literature are used in the report. A sensitivity analysis with other fuel prices and emission factors, reflecting the importance of these input parameters, has been performed. In this study abatement costs for 26 carbon dioxide reducing measures, grouped into six different categories, have been calculated. The majority of the measures are included in the categories 'investment in new vehicles' and 'ecodriving'. The overall result shows that efficiency measures are cheaper than fuel-shift measures. The cheapest fuel-shift measure (low blending of bio fuels) has a negative cost (about -1500 SEK / ton CO2) when taxes are included, while most other fuel-shift measures are considerably more expensive. Most efficiency measures had abatement costs far below 0 SEK / ton CO2. The abatement costs for fuel-shift measures are much higher in the transport sector than in the energy sector, under comparable circumstances. No national reduction potentials have been calculated for the measures in this study, neither has any MAC -curves been constructed. This was not in the scope of this study. Further studies are recommended to include these aspects, preferably based on the measures in this report. In addition to descriptions of abatement costs, descriptions of the road transport categories and the measures provide valuable insights into the transport sector. The differences between the road transport categories, e.g. between road freight transport and buses, provide different possibilities to implement carbon dioxide reducing measures.
|
|
| 77632. |
- Särnholm, Erik
(författare)
-
Åtgärdskostnader för minskning av koldioxidutsläpp vid svenska kraftvärme- och värmeanläggningar
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den här studien är att uppskatta kostnaderna för att reducera koldioxidutsläppen från kraftvärme- och värmeproduktion vid de tretton största fjärrvärmenäten i Sverige. De står för ca 2/3 av de totala koldioxidemissionerna inom kraftvärme- och värmesektorn. Studien utgår från företagens perspektiv vid reduktion av koldioxid. Det innebär att enbart koldioxid-emissioner från produktionsanläggningarna inkluderas. Vidare innebär detta att ökad elproduktion och värmeproduktion på grund av nyanslutningar till fjärrvärmenäten i de flesta fall leder till ökade koldioxidutsläpp för företaget. I ett samhällsperspektiv kan det dock leda till minskade koldioxidutsläpp. I studien har det varit möjligt att beräkna åtgärdskostnader för 9 av de 13 största fjärrvärmenäten. De 9 fjärrvärmenäten stod år 2004 för knappt 50% av de totala emissionerna inom kraftvärme- och värmesektorn (exklusive kondensdrift). De åtgärder som identifierats i studien (totalt 32 stycken) omfattar sammanlagt knappt 2,2 miljoner ton fossil koldioxid. Åtgärderna är ett urval av åtgärder gjorda 1998-2003 samt åtgärder som är på väg att genomföras eller är möjliga att genomföra. Kostnaden för dessa åtgärder är mellan -829 kr / ton fossil koldioxid (det vill säga en intäkt) och 2815 kr / ton med en genomsnittlig kostnad på 228 kr / ton fossil koldioxid. Medianåtgärden kostar 225 kr / ton fossil koldioxid. Utförligare resultat redovisas i tabell 1, tabell 2 och Figur 1 där åtgärderna grupperats i åtgärdstyper. I Figur 2 åskådliggörs respektive åtgärds kostnad och omfattning. Åtgärderna är där sorterade efter kostnad och inte i den ordning de har genomförts eller kommer att genomföras. Det finns ytterligare åtgärder som undersökts, men de innebär ökade utsläpp eller rör enbart kondensdrift, och har inte tagits med i de sammanfattande beräkningarna.
|
|
| 77633. |
-
Säsongsrapport Lavinprognoser : VINTERN 2022/2023
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det svenska lavinprognosprogrammet etablerades vintern 2015/2016 som ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket. Även om arbetet varje vintersäsong i grunden är sig likt så är den naturliga variationen i snön och lavinfaran stor på grund av vädret. Säsongen 2022/2023 präglades motsägelsefullt av dels generellt ganska stabila förhållanden, dels av allvarliga lavinolyckor med tragisk utgång.
|
|
| 77634. |
-
Säsongsrapport Lavinprognoser- VINTERN 2021/2022
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det svenska lavinprognosprogrammet etablerades vintern 2015/2016 som ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket. Från början utgjordes prognosområdenaav tre välbesökta områden i svenska fjällen. Prognosområdenahar sedan dess utökats till dagens sex lavinprognosområden.Syftet med lavinprognoser är att hjälpa densom rör sig i lavinfarlig terräng att vara riskmedveten och att fatta välgrundade och genomtänkta beslut.Lavinprognoser vänder sig både till privatpersoner och yrkesverksamma. De som arbetar ifjällen är också ofta viktiga samarbetspartners och vidareförmedlare av lavininformation till privatpersoner.Denna säsongsrapport är en sammanfattning av den gångna vinterns arbete, inklusive verksamheten i Sveriges lavinutbildningar(SVELAV). Den är också ett tack till alla som på olika sätt har bidragit i det viktiga arbetet försäkrare fjällvistelser. Inte minst gäller det alla som använt lavinprognoserna under vintern.Användandet av lavinprognoser har ökat sedan startenAllt fler använder lavinprognoser som beslutsunderlag. Detta understryks också av den så kallade Freeride-studien1 där Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd tillsammans med Freeride.se sedan 2013 har ställt frågor till friåkare på skidor och snowboard, en centralmålgrupp för lavinprognoser. Mellan den andra rapporten 2018 och den tredje rapporten 2021 märks en tydlig ökning i användningen av lavinprognoser som beslutsunderlag. (I studien 2013 hade lavinprognoser ännu inte etablerats.)-------------------1 Totalt besvarades enkäten av 1 503 respondenter. Det fullständigaresultatet presenteras i Freeride-rapporten 2021.
|
|
| 77635. |
- Säter, Monica, 1955
(författare)
-
MODELL FÖR OPTIMERAD ENERGIEFFEKTIVITET I BELYSNINGSANLÄGGNINGAR FÖR CELLKONTOR OCH KONTORSLANDSKAP
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets resultat visar att en erfaren belysningsplanerare som använder modern ljusteknik på ett kreativt sätt, kan med hjälp av energibesparande ljusdesignprocess (E-LDP) utvecklad i projektet, skapa en myck-et energieffektiv belysningsanläggning samtidigt som brukarnas ljusmiljö förbättras. Projektet vilar i den interaktionstanke om samband mellan människa, ljus, färg och rum (MLFR) som utvecklats i den avhand-ling som föregår post dok projektet.I projektet uppvisas vad en förbättring av interaktionen MLFR för innemiljö kan ge vad gäller rumsut-formning, brukarstöd och energibesparing. Förhållningssättet är inom belysningsplanering en ny och an-norlunda infallsvinkel. E-LDP kan användas omgående. Avgörande för hur snabbt E-LDP kan etableras som planeringsmetod är beroende på hur snabbt marknadens aktörer kan ställa om och utveckla tankesätt och praxis.Belysningsplanering med E-LDP har stor potential att bli det verktyg som politiker och myndigheter be-höver, för att nå belysningsområdets ambitiösa mål inom miljö- och energibesparing bl.a. näranollenergi-byggnader (NNEB). E-LDP kan tillämpas direkt, samtidigt som omställningsprocessen mot mer energief-fektiva belysningsanläggningar påskyndas och sysselsättning skapas i värdekedjan. Projektet mätexempel utgår från rimligt goda dagsljusförhållanden. Mätningarna utfördes under 23 mätdagar 2013 nära Uppsala, fördelade på årets 12 månader under 11 timmar med 10 observationstillfällen mellan 8-19.Vid jämförelse mot alternativa modeller för belysningsplanering beräknade med datorbaserad ljusdesign-process (D-LDP) har det mätexempel som utformats med E-LDP, lägst energianvändning. Modellen i studien är prövad såväl mot goda dagsljusförhållanden som mot mörker. Principiellt bygger E-LDP på maximalt utnyttjande av dagsljuset, ljuskällor med högt lumental/W och låg effekt, som används kort tid av dagen och enbart i de delar av rummet där det behövs. Dessutom används i belysningsplaneringen styrkriterier utifrån en rumslig, mänsklig och ergonomisk utgångspunkt. Anläggningens energibesparing uppnås med dynamiska styrkriterier, lägre nivåer för allmänljus (ca 40 Lux på vägg), och dagsljusstyr-ning.Teoretiskt kommer ca 50 % av besparingspotentialen från minskad tid och ca 50 % från minskad effekt. Ett förslag till styrkriterier baserat på dagsljuskvot har utvecklats för styrning av den kompletterande be-lysningen. Mätexemplet visar att samtidigt som brukarnas ljusmiljö förbättras med den planering som genomförts med hjälp av E-LDP, minskas användningen av elenergi till 0,55 (W/ m²&h) dvs. med ca 20-22 ggr (teoretiskt typvärde 16 ggr), motsvarande en besparingspotential på ca - 95 %, jämfört med refe-rensalternativet på (12,4 W/ m²&h, STIL2) som ligger nära mätexemplet och nuläget i svenskt kontorsbe-stånd. E-LDP är generellt tillämpbar.Det är därför fullt rimligt att belysningsplanering med E-LDP representerar en potential på > 10 ggr eller > 90 % energibesparing. Dagens svenska elanvändning för belysning kan därför åtminstone teoretiskt minskas med E-LDP, från dagens 14 TWh idag till ca.1-2 TWh. En sänkning från 10 % av total elan-vändning till ca 1-2 %. Motsvarande siffror för elanvändning för kontorbelysning är ca.6,5 TWh (upp-skattning från EU statistik) vilket skulle kunna minskas till ca.0,5 TWh dvs. en sänkning från ca.45 % till ca 5-10 % av kontorens elanvändning för belysning.
|
|
| 77636. |
|
|
| 77637. |
|
|
| 77638. |
- Sätre Åhlander, Ann-Mari, 1957-, et al.
(författare)
-
Från reserv till reserv. Genusaspekter på den regionala arbetsmarknadspolitiken.
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har vid olika tidpunkter lanserats satsningar för att skapa förutsättningar för en mer jämställd arbetsmarknad. Både politik och arbetsmarknad har genomgått betydande förändringar, något som i denna rapport studeras på regional nivå utifrån ett genusperspektiv. Studien placeras i skärningspunkten mellan arbetsmarknadspolitik, jämställdhetspolitik och regionalpolitik. Arbetsmarknadspolitiken har länge varit ett av de starkaste medlen för att uppnå målen med jämställdhetspolitiken. I den här rapporten undersöks den del av arbetsmarknadspolitiken som samverkar med den regionala utvecklingspolitiken och hur den utformas i relation till de jämställdhetspolitiska målen. Rapportens huvudsyfte är att utifrån två tidsbilder diskutera möjligheter och problem som är förknippade med den politik som uppmuntrar och stimulerar kvinnor att övergå från hemarbete till lönearbete, respektive från lönearbete till företagande. Genom två nedslag i tiden i Jämtlands län illustreras en förskjutning i den politiska retoriken från lönearbete till företagande som avspeglas i olika arbetsmarknadssatsningar för att öka kvinnors förankring på arbetsmarknaden. Med en maktordning som underordnar kvinnor återkommer ett synsätt som leder till att politiska åtgärder gång på gång utformas utifrån synen på kvinnors arbetskraft som en reserv.
|
|
| 77639. |
- Säve-Söderberg, Melle, et al.
(författare)
-
Mikrobiologiska dricksvattenrisker : Magsjuka orsakad av störningar i dricksvattendistributionen
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras en intervjustudie för undersökning av risken för magsjuka i samband med händelser på ledningsnätet för dricksvatten. I ett av studieområdena genomfördes också två kartläggningar av vattenkvalitet i ledningsnätet samt i dess omgivning.Intervjustudie om magsjuka vid händelser på ledningsnätetIntervjustudien genomfördes i fem områden över hela Sverige. I varje område rapporterade dricksvattenproducenten händelser på ledningsnätet till Livsmedelsverket. I rapporterna angavs vilka förhållandena vid händelsen var och vilka riskreducerande åtgärder som vidtogs. 7-14 dagar efter varje händelse genomfördes telefonintervjuer bland hushållen i det påverkade området och av hushåll i ett referensområde. Totalt intervjuades respondenter för 3 238 hushåll (motsvarande totalt 7 423 individer). Under intervjuerna tillfrågades respondenterna om någon i hushållet varit magsjuk med följdfrågor om symtom. Alla intervjuade fick dessutom frågor om antal personer i hushållet, ålder, vattenkonsumtion, olika riskfaktorer, om de nyligen noterat några förändringar av dricksvattnet, samt om de fått information om händelser på ledningsnätet.Resultaten visar att risken för att insjukna i magsjuka generellt sett var låg (ca 3 % insjuknade) och risken för att insjukna i magsjuka var som högst för barn i åldrarna 2-5 år (13 % insjuknade i det påverkade området och 4 % i referensområdet). För självdiag-nosticerad magsjuka (oberoende av symtom), förhöjdes inte risken vid lednings-nätshändelser. Dock var risken förhöjd för akut gastroenterit, definierad som magsjuka med diarré minst tre gånger under ett dygn och/eller minst en kräkning (AGI, OR= 1,9, 95 % KI: 1,2-3,0). Vissa typer av riskfaktorer vid händelser påverkade även risken för att insjukna i magsjuka. Händelser där det förekom intilliggande spillvattenledningar på samma höjd i marken som dricksvattenledningar var förknippade med en förhöjd risk för AGI (OR= 13, 95 % KI: 1,3-99). Trots att klorering fungerar som en avdödande barriär vid dricksvattenproduktion tyder studien på att klorering i dricksvattenproduktionen inte utgör något fullständigt skydd vid ledningsnätshändelser. Till skillnad från tidigare internationella studier sågs en fortsatt förhöjd risk för AGI trots att spolning av ledningarna användes som riskreducerande åtgärd (OR= 2,9, 95 % KI: 1,6-5,1). Detta tyder på att spolning som enda riskreducerande åtgärd inte är tillräcklig för att helt eliminera risken.Kartläggning av kvaliteten på det obehandlade vatten som omger ledningsnätetPå vattenledningsnätet förekommer mätarbrunnar, där vatten kan bli stående runt dricksvattenledningen. Från detta vatten som omger vattenledningar i mätarbrunnar togs prover vid tre tillfällen där det första provtagningstillfället var en mindre kartläggning (endast indikatororganismser). I de två efterföljande kartläggningarna gjordes mer omfattande analyser, däribland även av vanliga sjukdomsframkallande mikroorganismer, i ett urval av mätarbrunnarna. De utökade provtagningarna utfördes under vintern 2014 och våren 2015. Vid de flesta provtagningarna var dricksvattenledningarna täckta av omgivande vatten. Vattnet analyserades för halt av indikatorbakterier samt förekomst av organismerna campylobakter, salmonella, STEC (shigatoxigenic Escherichia coli) och norovirus. Resultaten visar att både kvalitetsindikatorerna och förekomsten av patogener varierade både mellan brunnar och mellan provtagningstillfällen. Patogener påvisades i fyra av de sex utvalda mätarbrunnarna under den första utökade analyskartläggningen. I två brunnar påvisades STEC, i en brunn norovirus och i en brunn både norovirus och campylobakter. Vid provtagningen under våren var förekomsten koliforma bakterier lägre i alla mätarbrunnar och inga patogener detekterades.Kartläggning av löst organiskt material och mikrobiella indikatorer i ledningsnätetI kartläggningen analyserades variationen i dricksvattenkvalitet på ett ledningsnät med hjälp av mikrobiologiska indikatorer och fluorescensspektroskopi. Fluorescensspektro-skopi möjliggör mätning av mängden lösligt organiskt material, vilket kan ge en indikation om dricksvattnets mikrobiella kvalitet och eventuell inträngning av smutsigt vatten. Både halten av lösligt organiskt material och bakteriehalten var låga i större delen av ledningsnätet. Enligt resultaten gick det inte att påvisa något samband mellan genomsnittlig distributionstid av dricksvattnet och mängd organiskt material i vattnet. Inte heller gick det att påvisa någon generell korrelation mellan långsamväxande bakterier och lösligt organiskt material. Höga halter av koppar tydde på minskad känslighet vid fluorescensmätningarna. Detta bör beaktas vid tolkningen av resultat från analys av vatten som passerar kopparledningar, exempelvis vid provtagning i byggnader.
|
|
| 77640. |
- Säve-Söderbergh, Jenny, 1968-
(författare)
-
Are Women Asking for Low Wages? Gender Differences in Wage Bargaining Strategies and Ensuing Bargaining Success
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Men and women’s labor market outcomes differ along pay, promotion and competitiveness. This paper contributes by uncovering results in a related unexplored field using unique data on individual wage bargaining. We find striking gender differences. Women, like men, also bargain, but they submit lower wage bids and are offered lower wages than men. The adjusted gender wage gap is lower with postedwage jobs than with individual bargaining, although less is ascribable to the term associated with discrimination. Both women and men use self-promoting, or competitive bargaining strategies, but women self-promote at lower levels. Employers reward self-promotion but the larger the self-promotion, the larger is the gender gap in bargaining success. Women therefore lack the incentives to self-promote, which helps to explain the gender disparities.
|
|
