SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Björnsson Lovisa) "

Sökning: WFRF:(Björnsson Lovisa)

  • Resultat 51-60 av 90
  • Föregående 1...345[6]789Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
51.
  • Ivo Achu, Nges, et al. (författare)
  • Benefits of supplementing an industrial waste anaerobic digester with energy crops for increased biogas production.
  • 2012
  • Ingår i: Waste Management: international journal of integrated waste management, science and technology. - : Elsevier. - 1879-2456. ; 32:1, s. 53-59
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Currently, there is increasing competition for waste as feedstock for the growing number of biogas plants. This has led to fluctuation in feedstock supply and biogas plants being operated below maximum capacity. The feasibility of supplementing a protein/lipid-rich industrial waste (pig manure, slaughterhouse waste, food processing and poultry waste) mesophilic anaerobic digester with carbohydrate-rich energy crops (hemp, maize and triticale) was therefore studied in laboratory scale batch and continuous stirred tank reactors (CSTR) with a view to scale-up to a commercial biogas process. Co-digesting industrial waste and crops led to significant improvement in methane yield per ton of feedstock and carbon-to-nitrogen ratio as compared to digestion of the industrial waste alone. Biogas production from crops in combination with industrial waste also avoids the need for micronutrients normally required in crop digestion. The batch co-digestion methane yields were used to predict co-digestion methane yield in full scale operation. This was done based on the ratio of methane yields observed for laboratory batch and CSTR experiments compared to full scale CSTR digestion of industrial waste. The economy of crop-based biogas production is limited under Swedish conditions; therefore, adding crops to existing industrial waste digestion could be a viable alternative to ensure a constant/reliable supply of feedstock to the anaerobic digester.
  •  
52.
  • Ivo Achu, Nges, et al. (författare)
  • High methane yields and stable operation during anaerobic digestion of nutrient-supplemented energy crop mixtures
  • 2012
  • Ingår i: BIOMASS & BIOENERGY. - : Elsevier. - 1873-2909. ; 47, s. 62-70
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The feasibility of digesting energy crops supplemented with macro- and micronutrients instead of manure, without the commonly applied long hydraulic retention time (HRT), was investigated in long-term, single-stage continuous stirred tank processes. The crops used were mixtures of sugar beets, maize and whole crop triticale. The organic loading rate (OLR) measured as a total solid (TS) was 1.5-5.5 kg m(-3) d(-1) and the HRT from 30 to 40 days. The results showed high methane yields, comparable to those in batch digestion, and high stability. The digestion of beets only was most stable, and showed the highest average TS-based methane yield (383 +/- 26 m(3) kg(-1)) at an OLR of 4.5 kg m(-3) d(-1) and a HRT of 40 days. No significant difference in methane yield was found for all the crop mixtures during stable operation. Nutrient addition therefore showed the same stimulatory and stabilising effects as manure with high methane yields achieved at relatively short HRTs. (c) 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
53.
  • Ivo Achu, Nges, et al. (författare)
  • Improved utilization of fish waste by anaerobic digestion following omega-3 fatty acids extraction.
  • 2012
  • Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Elsevier. - 0301-4797. ; 110, s. 159-165
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Fish waste is a potentially valuable resource from which high-value products can be obtained. Anaerobic digestion of the original fish waste and the fish sludge remaining after enzymatic pre-treatment to extract fish oil and fish protein hydrolysate was evaluated regarding the potential for methane production. The results showed high biodegradability of both fish sludge and fish waste, giving specific methane yields of 742 and 828 m(3)CH(4)/tons VS added, respectively. However, chemical analysis showed high concentrations of light metals which, together with high fat and protein contents, could be inhibitory to methanogenic bacteria. The feasibility of co-digesting the fish sludge with a carbohydrate-rich residue from crop production was thus investigated, and a full-scale process outlined for converting odorous fish waste to useful products.
  •  
54.
  • Kreuger, Emma, et al. (författare)
  • Anaerobic digestion of industrial hemp-Effect of harvest time on methane energy yield per hectare
  • 2011
  • Ingår i: BIOMASS & BIOENERGY. - : Elsevier. - 1873-2909 .- 0961-9534. ; 35:2, s. 893-900
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • There is a worldwide emphasis to increase the share of renewable transportation fuels. When using agricultural land for production of renewable transportation fuels, the energy output per hectare for different crops and transportation fuels is a crucial factor. In this study, the gross methane energy yield per hectare from anaerobic digestion of industrial hemp (Cannabis sativa L.), was determined at four different harvest times between July and October in Southern Sweden, a cold climate region. The biomass yield was determined for three years and the methane yield was determined for two years through the biochemical methane potential test. The highest biomass yield, 16 tonnes dry matter per hectare on an average, and the highest methane energy yield per hectare was achieved when the hemp was harvested in September or October, with an average gross methane energy yield of 136 +/- 24 GJ per hectare. There was no significant difference in the specific methane yield between the harvest times; the average being 234 +/- 35 m(3) per tonne volatile solids. Biogas from hemp turned out to be a high yielding alternative to the currently dominating renewable transportation fuels produced from crops grown in Sweden: ethanol from wheat and biodiesel from rapeseed. (C) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
55.
  • Kreuger, Emma, et al. (författare)
  • Bioconversion of industrial hemp to ethanol and methane: The benefits of steam pretreatment and co-production
  • 2011
  • Ingår i: Bioresource Technology. - : Elsevier. - 1873-2976 .- 0960-8524. ; 102:3, s. 3457-3465
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Several scenarios for ethanol production, methane production (by anaerobic digestion) and co-production of these, using autumn harvested hemp as substrate, were investigated and compared in terms of gross energy output. Steam pretreatment improved the methane production rate compared with mechanical grinding. The methane yield of steam pretreated stems was similar both with and without pre-hydrolysis with cellulolytic enzymes. Co-production of ethanol and methane from steam pretreated stems gave a high yield of transportation fuel, 11.1-11.7 MJ/kg processed stem dry matter (DM); more than twice that of ethanol production alone from hexoses, 4.4-5.1 MJ/kg processed stem DM. Co-production from the whole hemp plant would give 2600-3000 L ethanol and 2800-2900 m(3) methane, in total 171-180 GJ per 10,000 m(2) of agricultural land, based on a biomass yield of 16 Mg DM. Of this, the yeast and enzymes from ethanol production were estimated to contribute 700 m(3) (27 GJ) of methane. (C) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
56.
  • Kreuger, Emma, et al. (författare)
  • Biogas från Skånsk betblast - potential, teknik och ekonomi
  • 2014
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Sammanfattning I Skåne odlas 34 500 ha sockerbetor för sockerutvinning och i Sverige 36 000 ha (Jordbruksstatistik årsbok 2014). Vid insamling och rötning av blasten från betorna i Skåne skulle drygt 200 GWh biogas kunna produceras per år och driva minst 19 000 bilar eller 1000 bussar. Men idag lämnas den i fält. Tidigare studier har visat att betblast från sockerproduktion är på gränsen till lönsamt att skörda och använda för biogasproduktion (Lantz, 2013b). I det här projektet har flera forskare, en biogasproducent och en representant för betodlarna gemensamt tagit fram och undersökt ett par förslag för hur skörd, lagring och rötning av betblast kan genomföras och hur olika tillvägagångssätt påverkar kostnader och klimatpåverkan. Dessa innefattar en jämförelse av två olika skördekedjor och undersökning av effekterna av att fraktionera betblast före lagring och rötning på; biogasproduktion, ekonomi och klimatpåverkan. För dessa beräkningar antogs att endast betblast rötades i en biogasanläggning med en årlig produktion om 172 TJ (48 GWh) metan. Effekterna av att introducera icke fraktionerad och fraktionerad betblast i en samrötningsanläggning analyserades också. Dessutom arrangerades en skördedemonstration i oktober 2013 i samarbete med Skånska Biobränslebolaget (länk till video). Analysen av skördeteknik har begränsats till skörd av blast från betor odlade för sockerproduktion, vilket är det som görs i Sverige idag. Om sockerbetor odlas endast för biogasproduktion kan andra skördetekniker för betor och blast vara aktuella. Studien har visat att när biogas från betblast ersatte fossil energi som drivmedel så sänktes utsläppen av klimatgaser kraftigt, med 80 %. Därmed uppfylldes EUs hållbarhetskriterier för biodrivmedel, både enligt dagens direktiv (35 % reduktion) och föreslagna framtida (60 % reduktion). Viktigt i detta sammanhang är att blasten är en restprodukt och den konkurrerar inte om åkermark för livsmedelsproduktion. I Skåne skulle ca 200 GWh biogas kunna produceras från betblast vid dagens sockerbetsproduktion. Men, även för den andel av blasten som skördas under september (motsvarande ca 40 GWh), då det är mer gynnsamt än vid senare skörd, är det svårt att hitta ekonomisk hållbarhet. Studien tyder på att kostnader och klimatpåverkan är de samma om betblast fraktioneras eller ej. I fallstudien framkom att fraktionering av betblasten gav praktisk möjlighet att ta emot mer material i den studerade samrötningsanläggningen. Vätskefraktionen kunde då ersätta vatten i förbehandlingen och mera torrsubstans (TS) kunde tas emot med den fasta fraktionen innan uppehållstiden begränsade mängden i rötningsprocessen. Att ersätta vatten i förbehandlingsanläggningen ger mindre kapitalkostnader per producerad MWh jämfört med om man skulle röta denna fraktion i en dedikerad anläggning. Men, inte heller i fallstudien medförde fraktionering lägre kostnader per producerad mängd metan. Blastskörden visade sig vara högre i september, 3,6 ton torrsubstans per hektar (t TS/ha), än i oktober, 3,2 t TS/ha, vilket gör det fördelaktigare att samla in blast i september än oktober. Av de skörde- och transportkedjor som teoretiskt utvärderades i projektet var det ekonomiskt mest fördelaktigt med en skördekedja där en mindre mängd blast samlades in (55 % av tillgänglig mängd) för att minimera maskinernas väntetider. Alternativet har dock nackdelen att en större andel kvarlämnad blast gör att en större andel av fältets ytafår ojämn förfruktseffekt i efterföljande gröda jämfört med ett scenario då större andel av blasten samlas in. Priset för skörd (i september) och lagring beräknades till 1,7–2,1 kr/kg TS både med och utan fraktionering. Detta är högre än det pris som tidigare beräknats (Gissén et al. 2014), vilket bedöms som underskattat. Tester av fraktionering av betblast gjordes i liten skala med en äppeljuicepress. Metanpotentialtester gjordes på de olika fraktionerna. Pressning av strimlad blast (13 % TS) gav en vätskefraktion (7 % TS) motsvarande en fjärdedel av våtvikten och 3 fjärdedelar återstod som fast fraktion (15 % TS). Den fasta fraktionen gav dubbelt så högt metanutbyte per kg våtvikt som vätskefraktionen, men ingen signifikant skillnad i metanutbyte per kg organiskt material. Ingen inverkan av sortval på betblastskörden eller metanutbyte per kg organiskt material kunde hittas vid test av fem sockerbetssorter som förädlats fram för sockerproduktion. När fraktionerad blast används kan möjlighet finnas att dubbelanvända lager för den våta fraktionen och rötrest. Det gäller även för andra flytande substrat som behöver lagras. Studien visar att dubbelanvändning kan påverka investeringskostnaderna för rötrestlagret signifikant och en närmare undersökning av om det är praktiskt möjligt vore intressant. När flera positiva faktorer samspelar kan det finnas möjlighet att med dagens förhållanden producera biogas som biodrivmedel från betblast på ett ekonomiskt hållbart sätt. Exempel på identifierade positiva faktorer är: högt blastutbyte, användning av underutnyttjade jordbruksredskap, rötning i befintliga anläggningar för att fylla ut substratluckor, korta transportsträckor och direktanvändning av färsk betblast utan lagring. Det är troligtvis endast för en liten del av den totala mängden blast som tillräckligt många positiva faktorer samspelar för att den idag ska kunna vara ekonomiskt intressant att använda för biogasproduktion.
  •  
57.
  • Kreuger, Emma, et al. (författare)
  • Ensiling of crops for biogas production: effects on methane yield and total solids determination
  • 2011
  • Ingår i: Biotechnology for Biofuels. - : BioMed Central (BMC). - 1754-6834. ; 4
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Ensiling is a common method of preserving energy crops for anaerobic digestion, and many scientific studies report that ensiling increases the methane yield. In this study, the ensiling process and the methane yields before and after ensiling were studied for four crop materials. Results: The changes in wet weight and total solids (TS) during ensiling were small and the loss of energy negligible. The methane yields related to wet weight and to volatile solids (VS) were not significantly different before and after ensiling when the VS were corrected for loss of volatile compounds during TS and VS determination. However, when the TS were measured according to standard methods and not corrected for losses of volatile compounds, the TS loss during ensiling was overestimated for maize and sugar beet. The same methodological error leads to overestimation of methane yields; when TS and VS were not corrected the methane yield appeared to be 51% higher for ensiled than fresh sugar beet. Conclusions: Ensiling did not increase the methane yield of the studied crops. Published methane yields, as well as other information on silage related to uncorrected amounts of TS and VS, should be regarded with caution.
  •  
58.
  • Lantz, Mikael, et al. (författare)
  • An economic comparison of dedicated crops vs agricultural residues as feedstock for biogas of vehicle fuel quality
  • 2017
  • Ingår i: AIMS Energy. - : AIMS Press. - 2333-8326. ; 5:5, s. 838-863
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The vast majority of the biofuels presently used in the EU are so called first generation biofuels produced from crops. Concerns of food security, displacement of food crop production and indirect land use change (iLUC) has led to the introduction of measures to reduce the use of first generations biofuels and promote so called advanced biofuels based on feedstock that does not compete with food/feed crops, such as waste and agricultural residues. In Sweden, 60% of the biofuel consumption is already based on waste/residual feedstock, and a unique feature of the Swedish biofuel supply is the relatively large use of biogas for transport, representing 9% of the current use of biofuels. The use of waste/residues dominates the biogas production, but agricultural residues, representing a large domestic feedstock potential, are barely used at present. This could indicate that biofuels from such feedstock is non-competitive compared both to fossil fuels and to biofuels produced from crops and waste under existing policy framework. This study show that without subsidies, the production cost of biogas as biofuel from all non-food feedstocks investigated (grass, crop residues and manure) is higher than from food crops. A shift from food crops to residues, as desired according to EU directives, would thus require additional policy instruments favoring advanced biofuel feedstock. Investment or production subsidies must however be substantial in order for biogas from residues to be competitive with biogas from crops.
  •  
59.
  • Lantz, Mikael, et al. (författare)
  • Biogas and ethanol from wheat grain or straw : Is there a trade-off between climate impact, avoidance of iLUC and production cost?
  • Ingår i: Energies. - : MDPI AG. - 1996-1073. ; 11:10
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Current EU policy calls for decreased emissions of greenhouse gases (GHG) by i.e., replacing fossil fuel in the transportation sector with sustainable biofuels. To avoid indirect land use change (iLUC), the EU at the same time strives to limit the use of crops and to increase the use of residues. In this study we compare climate impact and production cost for biogas and ethanol based on wheat grain and straw, respectively, in a Swedish context. The economic competitiveness for ethanol from straw vs. grain is evaluated based on the mandatory emission reduction for fossil vehicle fuels implemented since July 2018 in Sweden. The result of this study clearly shows that biogas and ethanol from straw have the lowest GHG emissions regardless of the calculation method used, although biofuels from grain also fulfill EU GHG reduction criteria even when suggested iLUC factors are included. It was also shown that the cost of producing straw-based biofuels was higher, thus there is a trade-off between climate impact and costs. The GHG reduction mandate adopted in Sweden partly compensates for this, but is not enough to make ethanol from straw competitive from an economic perspective.
  •  
60.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 51-60 av 90
  • Föregående 1...345[6]789Nästa
Typ av publikation
tidskriftsartikel (48)
rapport (25)
konferensbidrag (13)
bok (1)
doktorsavhandling (1)
forskningsöversikt (1)
visa fler...
patent (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (56)
övrigt vetenskapligt (32)
populärvet., debatt m.m. (2)
Författare/redaktör
Björnsson, Lovisa (90)
Lantz, Mikael (24)
Mattiasson, Bo (22)
Prade, Thomas (17)
Börjesson, Pål (14)
Kreuger, Emma (11)
visa fler...
Svensson, Sven-Erik (10)
Svensson, Mattias (8)
Murto, Marika (7)
Ivo Achu, Nges (6)
Zacchi, Guido (6)
Ahlgren, Serina (5)
Wallberg, Ola (5)
Bohn, Irene (5)
Mshandete, Anthony (5)
Christensson, Kjell (4)
Cirne, Dores (4)
Stålbrand, Henrik (3)
Wetterlund, Elisabet ... (3)
Sjöström, Krister (3)
Arnell, Jenny (3)
Hoffstedt, Christian (3)
Klintbom, Patrik (3)
Kusar, Henrik (3)
Magnusson, Mimmi (3)
Öhrman, Olof (3)
Kivaisi, Amelia K. (3)
Rubindamayugi, Mugas ... (3)
Lidén, Gunnar (2)
Pettersson, Karin (2)
Harvey, Simon (2)
Christensson, K (2)
Alvfors, Per (2)
Berglin, Niklas (2)
Grahn, Maria (2)
Holmgren, Kristina (2)
Jelse, Kristian (2)
Rydberg, Tomas (2)
Batstone, Damien (2)
Barta, Zolt (2)
Becker, Nathalie (2)
Bjornsson, L. (2)
Sipos, Balint (2)
Mattsson, Jan Erik (2)
Lehtomäki, Anni (2)
Gissén, Charlott (2)
Svensson, LM (2)
Escobar, Federico (2)
Pettersson, Malin (2)
Svensson, L M (2)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (87)
Sveriges Lantbruksuniversitet (7)
Mälardalens högskola (2)
Linköpings universitet (2)
Kungliga Tekniska Högskolan (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
visa fler...
RISE (1)
visa färre...
Språk
Engelska (70)
Svenska (20)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Teknik (82)
Lantbruksvetenskap (15)
Naturvetenskap (8)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy