SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Wibeck Victoria 1974 ) "

Sökning: WFRF:(Wibeck Victoria 1974 )

  • Resultat 31-40 av 47
  • Föregående 123[4]5Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
31.
  • Wibeck, Victoria, 1974- (författare)
  • Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod
  • 2000. - 1
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Det här är en handbok som skildrar hur man praktiskt går tillväga när man arbetar med fokusgrupper. Men boken ger även en teoretisk bakgrund till användandet av fokusgrupper som forskningsmetod.</p><p>Fokusgrupper är en metod som används för att studera människors föreställningar, kunskaper, attityder och värderingar genom fokuserade gruppintervjuer. Metoden innebär att en grupp under en moderators ledning diskuterar ett givet ämne. Fokusgrupper används till exempel vid marknadsundersökningar, utvärderingar och i forskningssammanhang.</p><p>Boken vänder sig till högskolestuderande inom ämnen som medie- och kommunikationsvetenskap, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, folkhälsovetenskap, miljövetenskap, socialt arbete och ekonomi, men är också relevant för företag, skolor, kommuner och landsting.</p>
  •  
32.
  •  
33.
  •  
34.
  • Wibeck, Victoria, 1974- (författare)
  • Förlamande eller fruktbar osäkerhet? Några tankar kring kommunikation av klimatosäkerheter
  • 2010
  • Ingår i: Klimatets krav på samhället<em> </em>. - Linköping University Electronic Press. - 978-91-7393-564-7 ; s. 65-76
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Klimatfrågan är ett exempel på en fråga som varit närvarande i det offentliga samtalet under en lång tidsperiod, men som på kort tid har gått från att vara ett ämne som framför allt diskuterats inom vetenskapssamhället och på den politiska arenan, till att förekomma i stort sett dagligen i mediedebatten och i lekmäns vardagssamtal. Alltsedan klimatfrågan först började diskuteras på den vetenskapliga arenan har den omgärdats av olika typer av osäkerhet. I en analys av hur diskursen om klimatförändringar gestaltat sig på olika samhälleliga arenor pekar Corfee-Morlot m fl (2007) på att den vetenskapliga diskussionen ännu in på 1980-talet karakteriserades av en grundläggande osäkerhet. Debatten gällde om det fanns skäl att överhuvudtaget tala om en växt-huseffekt med global uppvärmning och förändrade nederbördsmönster som konsekvens. Vidare har vetenskapssamhället diskuterat om kli-matförändringarna i så fall är en följd av människans utsläpp av växthusgaser, eller om de har naturliga orsaker. Denna grundläggande osäkerhet har numera till stor del försvunnit från den vetenskapliga arenan. En majoritet av klimatforskare är idag ense om att vi har en klimatförändring som till stor del är ett resultat av mänsklig påverkan (IPCC 2007). Däremot finns det oenighet på det vetenskapliga planet om hur stora klimatförändringarna kan väntas bli och vilka effekter de kommer att få i olika delar av världen. På det politiska planet har strider uppstått kring hur klimatförändringarna ska mötas (Featherstone m fl 2009)– hur stora utsläppsminskningar behövs och vem ska stå för de minskade utsläppen? Vilka anpassningar behöver göras på lokalt, na-tionellt och internationellt plan för att hantera samhällets sårbarhet inför klimatförändringarnas effekter, såsom exempelvis ras, skred och översvämningar? I denna debatt, som fått stort utrymme i media under den senaste tiden, exponeras allmänheten för en rad motstridiga budskap. Det framhålls ofta att alla måste ta sitt ansvar för att skapa mer ”klimatsmarta” och hållbara livsstilar (t ex SOU 2005:51). Hur en sådan livsstil bör se ut är däremot inte lika tydligt.</p><p>Det svenska samhällets sårbarhet för ras och skred har lyfts fram i klimat- och sårbarhetsutredningen, som lades fram år 2007 och som fick stor uppmärksamhet i svenska media. Utredningen pekar på att antalet dagar med kraftig nederbörd kommer att öka under vinter, vår och höst i stora delar av Sverige. Detta tillsammans med ökande flöden i vattendrag samt höjda och varierande grundvattennivåer medför en ökad risk för skred och ras. Störst är risken i Vänerlandskapen, östra Svealand, Göta Älvdalen och utmed större delen av ostkusten (SOU 2007: 60). Diskussioner förs på lokal, regional och nationell nivå kring hur man bör anpassa sig till riskerna. Samtidigt finns det inte en entydig anpassningsstrategi som passar överallt. SGI pekar i sin underlags-rapport till klimat- och sårbarhetsutredningen på att konsekvenserna av klimatförändringarna i form av ras och skred kommer att se olika ut i olika delar av Sverige. Därmed behövs också olika lokala anpassningsstrategier (SGI 2008). I detta ligger en kommunikationsutmaning. Hur kan man kommunicera vetenskapligt underbyggda klimatbudskap till olika målgrupper med olika bakgrund och olika tolkningsramar? Hur hanteras osäkerheter i kommunikationsprocessen?</p><p>Denna text syftar till att belysa forskning kring klimatkommunikation och allmänhetens förståelse av klimatfrågan samt att diskutera hur osäkerheter kan kommuniceras i olika sammanhang. Jag kommer att argumentera för att en öppen diskussion kring dataosäkerheter och osäkerhet kring mål för utsläppsminskning och anpassningsstrategier i vissa fall kan fungera som en viktig del i att forma så kallade ”extended peer communities”, där många aktörer tillsammans kan engageras i arbetet för att hantera klimatutmaningarna.</p>
35.
  •  
36.
  • Wibeck, Victoria, 1974- (författare)
  • Genmat i fokus : Analyser av fokusgruppssamtal om genförändrade livsmedel
  • 2002
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>This study focuses on social representations of genetically modified food (GMF). Drawing on data from eleven focus groups including lay people and decision-makers within the food industry, it aims to analyse how people talk about and try to comprehend and anchor the issue of GMF. It also aims to develop methods for a dialogical content analysis, so that the dynamics inherent in conversations can be captured.</p><p>The analyses have focused on recurrent themes, topic structure, discursive construction of agents and agency, analogies and distinctions, quotes, and implicit assumptions. The main findings were. a) fear as a central theme; b) a view of nature as inherently good and of humans as topping the value hierarchy of nature; c) a critical view on knowledge, information and experts; d) feelings of a lack of agency.</p><p>While the analyses demonstrate that lay people reflect actively and critically, expressing a lack of trust in the media, politicians and scientists, it is argued that there is a need for a dialogue between lay people and experts, in order to encourage mutual trust rather than suspicion.</p>
  •  
37.
  •  
38.
  •  
39.
  •  
40.
  • Wibeck, Victoria, 1974-, et al. (författare)
  • Learning in focus groups : an analytical dimension for enhancing focus group research
  • 2010
  • Ingår i: Data Collection. - 1. - London : Sage. - 9781847879301
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Insufficient attention to collecting data is often to blame when a research project founders. So how can we avoid, at best, redoing the research and at worst, scrapping the project due to a lack of sufficient data? Data collection is the foundation of high quality research, but it is often given less attention than later steps in a research project, such as coding and analyzing data. The first step in implementing a research design is collecting the data. You first have to take care to gather appropriate types of and amount of data, because making adjustments later in the project can be prohibitive. This major work focuses on this neglected aspect of the research process. It is divided into five main sections that correspond to the broad types of research design and their associated sampling methods. The five categories of research design used to organize the selection are:</p><ol><li>Surveys</li><li>Interviews</li><li>Experiments</li><li>Observations, including ethnographic</li><li>Archival and public sources of data</li></ol><p>In each of the five sections, quantitative, and qualitative data collection is discussed because each of these design types can be used to collect either or both types of data.</p>
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 31-40 av 47
  • Föregående 123[4]5Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy