| 11. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-
(författare)
-
Prejudikatbildning i straffvärdefrågor
- 2022
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 464-473
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De senaste 20 åren har det skett en betydande ökning av antalet prejudikat som gäller straffmätningen. Där denna del av straffrätten länge tycks ha uppfattats som en omdömesfråga där Högsta domstolen inte hade någon större uppgift är i dag intresset av en enhetlig rättstillämpning centralt när domstolarna ska bestämma straffvärdet i ett enskilt fall. I artikeln diskuteras några frågor som detta "förrättsligande" av straffmätningen väcker.
|
|
| 12. |
- Almkvist, Gustaf
(författare)
-
Registrering och kontroll i belastningsregistret som sanktion
- 2015
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - Stockholm : Juridisk Publikation. - 2000-2920 .- 2002-3537. ; :1, s. 27-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- De senaste 15 åren har det skett en kraftig ökning i användningen av belastningsregistret vid olika typer av prövningar utanför rättsväsendet. Den enskilde som söker ett arbete eller genomgår någon annan form av lämplighetsprövning blir i dag kontrollerad i detta register i en helt annan omfattning än tidigare. I artikeln problematiseras detta utifrån dels tanken att samhällets klander för ett brott ska komma till uttryck i straffet, dels det kriminalpolitiskt tveksamma i en ordning som försvårar för frigivna att återvända till ett laglydigt liv. Även om en viss belastningsregisterkontroll utanför rättsväsendet måste anses motiverad riskerar ett mer omfattande kontrollsystem att ge ny gestalt åt den gamla påföljden förlust av medborgerligt förtroende, som avskaffades på 1930-talet. En mer sammanhängande och noga övervägd reglering förespråkas.
|
|
| 13. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-, et al.
(författare)
-
Resursslöseri att alltid kräva etikprövning
- 2023
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Etikprövningsmyndigheten bör utnyttja lagens möjlighet att införa ett undantag från kravet på etikprövning inom lämpliga forskningsområden, exempelvis forskning på rättspraxis. Det skriver 14 forskare i rättsvetenskap.Svenska dagbladets debattsida, webbversion 2023-02-13
|
|
| 14. |
- Almkvist, Gustaf, et al.
(författare)
-
Rättegångskostnader i förenklade tvistemål
- 2013
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 150-168
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I de allra flesta tvistemål är det av central betydelse vad rättsprocessen kan komma att kosta och vilken part som slutligen ska bära de olika kostnaderna. Trots det har reglerna om rättegångskostnader fått förhållandevis liten uppmärksamhet i juridisk doktrin och debatt. I synnerhet gäller detta de förenklade tvistemålen, där möjligheten att få ersättning för ombudsarvode är kraftigt begränsad. I artikeln görs en grundlig genomgång av den inte helt lättillgängliga bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, som reglerar frågan vad som ersätts som rättegångskostnad i dessa mål, vars tvisteföremål understiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån en analys av särregleringens huvudsyfte, att möjliggöra för den enskilde att tillvarata sin rätt till låga och förutsebara kostnader, ifrågasätts om inte nuvarande ordning i flera avseenden får olyckliga konsekvenser. En enklare bestämmelse som i stället bygger på ett kostnadstak förespråkas.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-
(författare)
-
Straffbara åtgärder vid obestånd
- 2024
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 10-31
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De centrala borgenärsbrotten i 11 kap. brottsbalken tar sikte på gäldenärens agerande vid obestånd, i tiden före konkurs. Men vad är det egentligen som är brottsligt enligt dessa straffbud, och varför? I artikeln hävdas att obeståndsbrotten, som de centrala borgenärsbrotten kallas, i allt väsentligt handlar om att gäldenären i en obeståndssituation gör något som han eller hon inte var skyldig att göra, till nackdel för någon av sina befintliga borgenärer. Utifrån begreppsparet kongruent och inkongruent prestation undersöks den närmare innebörden av det straffbara området. Vissa oklara situationer och undantag diskuteras. Dessutom ifrågasätts om avgränsningen av det straffbara området är helt lyckad.
|
|
| 18. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-
(författare)
-
Straffvärdebedömningar vid flerfaldig brottslighet
- 2022
-
Ingår i: Teori och politik. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789177372004 ; , s. 9-37
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns ett antal vedertagna argument i svensk straffrättsteori för varför straffet vid flerfaldig brottslighet bör vara aspererat, snarare än en kumulation av straff eller straffvärden för de olika brott som en person döms för vid ett och samma tillfälle. De centrala argumenten handlar om 1) proportionalitet i den samlade reaktionen sett till brott av annan svårighetsgrad, 2) att en reaktion av humanitetsskäl inte bör vara strängare än nödvändigt, och 3) att de komplexa frågorna om brottslighetskonkurrens gör det nödvändigt med asperation för att undvika att samma omständigheter beaktas flera gånger, exempelvis för att samma gärning innefattar flera brott eller antalsräkningen av brott framstår som godtycklig. I artikeln prövas argumentens bärkraft mot den instinktiva uppfattningen hos de flesta att kumulation borde vara den naturliga lösningen. Slutsatsen dras dels att alla straffvärdebedömningar måste handla om en samlad värdering av det som gärningsmannen har gjort, oberoende av hur det antalsräknas, vilket kan motivera asperation i vissa fall, dels att proportionalitetsprincipen gör ett visst mått av asperation oundviklig. Hur omfattande asperationen bör vara kan dock straffrättsteorin knappast svara på, utan bara visa på alternativ för. Straffmätningen skulle kunna få slå i taket oftare, men då med konsekvensen att tillkommande brott därefter inte medför någon skärpning alls. En annan lösning är att, som i dag, låta intresset av proportionalitet i den samlade reaktionen medföra en viss asperation redan innan taket nås. Frågan blir då hur kraftig asperationen ska vara och efter vilka principer den ska bestämmas.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
