| 31. |
|
|
| 32. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Johan Vilde avslöjade ett mörkt östgötsk förflutet
- 2022
-
Ingår i: Östgöta Correspondenten. - Linköping, Sweden : Mediehuset Corren. - 1104-0394. ; :2022-05-18, s. 10-12
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Robert Aman skriver om ett svenskserietidningsäventyr som avslöjande rutade in ett mörkt kapitel i svensk och östgötsk historia.
|
|
| 33. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Kista folkhögskola - den första muslimska folkhögskolan
- 2011
-
Ingår i: Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet?. - Stockholm : Folkbildningsrådet. - 9789188692474 ; , s. 49-67
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är resultatet av ett ettårigt forskningsprojekt som Folkbildningsrådet finansierat. Projektet har genomförts av en grupp forskare vid Linköpings universitet: Lisbeth Eriksson, Martin Lundberg, Thomas Winman och Robert Aman.Forskarna undersöker hur olika religiösa och etniska gruppers skapande av “egna” folkbildande verksamheter kan förstås. I rapporten beskrivs de processer som lett fram till etablerandet av Kista folkhögskola, Agnesbergs folkhögskola, studieförbundet Ibn Rushd samt Samernas utbildningscentrum.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Aman, Robert, 1982-, et al.
(författare)
-
Muslimska bildningsinitiativ, svenskhet och konturer av motstånd
- 2013. - 1
-
Ingår i: Lärandets mångfald. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144082981 ; , s. 139-156
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Sverige har ett unikt system för vuxnas deltagande i arrangerat lärande inom ramen för kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och studiecirklar. Dessa verksamheter står under ständig förändring i fråga om vem som deltar, hur de finansieras, vilket uppdrag de har och vilka pedagogiska ideal som råder.Lärandets mångfald ger en aktuell bild av olika sammanhang för vuxnas lärande med speciellt fokus på vuxenutbildning och folkbildning. Läs den också för att lära känna den forskning som idag finns om dessa områden. Ämnen är bland annat bokcirklarnas framväxt, framväxten av muslimska studieförbund och folkhögskolor, skönlitteraturens roll inom utbildning, politiska makthavares bildningsvägar, didaktiska perspektiv på undervisning av vuxna och yrkeslärares identiteter.Boken vänder sig till studerande vid lärarprogram, studie- och yrkesvägledarprogram, personalvetarprogram, kurser inom pedagogik, samt till yrkesverksamma lärare, folkbildare, studie- och yrkesvägledare, personalvetare och en intresserad allmänhet.
|
|
| 37. |
- Aman, Robert, 1982-, et al.
(författare)
-
Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet? : Tre minoriteters egna bildningsverksamheter
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Folkbildningen i Sverige har, i en mening, varit oförändrad under lång tid, men som vi ser det sker nu ett trendbrott. Nya intressenter eller nya aktörer börjar ta andelar av den begränsade statsbidragsberättigade folkbildningen. Vad kommer det att leda till? Många inom folkbildningen talar i dag om att folkbildningen är omodern och vi undrar om nyetablerandet av folkbildningsverksamhet är ett tecken på det eller finns det helt andra utgångspunkter för denna (Eriksson, 2008)? Det övergripande syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av vad det är som händer. Vi är intresserade av två olika frågeställningar. Den första handlar om varför. Vad finns det för motiv och bevekelsegrunder bakom olika etniska eller religiösa gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter? Vad är det som gör att de väljer en segregerad organisatorisk lösning framför en integrerad sådan? Den andra frågan rör processen. Vi vill beskriva den process som lett fram till att muslimer, romer och samer agerar på detta sätt. Här är både processen inom grupperna och processen i samhället av intresse. Vi ställer oss frågan om det finns någon relation mellan dessa processer. Finns det företeelser i samhället i stort som kan förklara vad som sker inom folkbildningen och vice versa? Det är också av intresse att se om det finns likheter eller olikheter i de olika gruppernas processer. Frågorna kan preciseras på följande sätt: Hur kan olika religiösa och etniska gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter förstås? Hur kan den process som lett fram till detta beskrivas; dels utifrån vad som skett och sker i samhället, dels utifrån de olika gruppernas perspektiv? För att kunna besvara dessa frågor har vi studerat fyra olika fall, fyra empiriska exempel. Som vi nämnt tidigare har vi valt att studera det romska initiativet att starta en egen folkhögskola i Agnesberg utanför Göteborg, det muslimska initiativet i Kista utanför Stockholm att göra detsamma samt det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Vi har dessutom valt att studera samernas situation i detta sammanhang.Muslimerna och romerna har valts med anledning av deras initiativ till egen folkbildande verksamhet, medan samerna valts då deras utveckling skulle kunna tolkas som den motsatta. De har tidigare haft en egen folkhögskola som nu avvecklats. Samerna har status av att vara en nationell minoritet, vilket även romerna har, men inte muslimerna. Muslimer, romer och samer är dock alla tre exempel på minoritetsgrupper i det svenska samhället. Detta aktualiserar frågor kring mångkultur, integration/segregation och majoritetssamhällets möte med minoritetsgrupper.
|
|
| 38. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
När Fantomen blev svensk : vänsterns världsbild i trikå
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan en amerikansk superhjälte i blå trikåer, som har anklagats för både rasism och sexism, bli en svensk nationalhjälte?Seriefiguren Fantomen dyker upp i svensk press redan i början på 1940-talet, men det är först på 1970-talet, ett decennium när en kraftig vänstervåg sköljer över Sverige, som Fantomen på allvar blir ”svensk”. Tidningen får då ett svenskt redaktionsråd, ”Team Fantomen”, som låter Fantomen ägna sig åt allt från kolonial befrielsekamp till jämställdhet och till att öppna ett Konsum i djungeln. Och mitt i alltihop är Fantomen förstås en närvarande pappa, fattas bara.Fantomen-gestalten förkroppsligar kort sagt ambitionen bakom svensk utrikespolitik och det faller uppenbarligen både gamla och unga läsare i smaken. Under 70-talet är det faktiskt fler som läser om hans kamp mot sociala orättvisor än som läser Expressen. I sin bok undersöker Robert Aman – kulturskribent, serieforskare och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet – hur detta var möjligt och hur seriens dialog med det omgivande samhället mer konkret såg ut.Hans bok låter oss möta både superhjälten i trikåer och ett Sverige i en politisk och social brytningstid.
|
|
| 39. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
När Kalle var Greta
- 2023
-
Ingår i: Pojken med tigern. - Halmstad : Apart förlag. - 9789187877971 ; , s. 18-19
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 40. |
|
|
