| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Andersson, Thomas, 1970-, et al.
(författare)
-
Nurturing innovative culture in a healthcare organisation : Lessons from a Swedish case study
- 2022
-
Ingår i: Journal of Health Organization & Management. - : Emerald Publishing. - 1477-7266 .- 1758-7247. ; 37:9, s. 17-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: Healthcare organisations are often described as less innovative than other organisations, since organisational culture works against innovations. In this paper, the authors ask whether it has to be that way or whether is possible to nurture an innovative culture in a healthcare organisation. The aim of this paper is to describe and analyse nurturing an innovative culture within a healthcare organisation and how culture can support innovations in such a healthcare organisation. Design/methodology/approach: Based on a qualitative case study of a healthcare unit that changed, within a few years, from having no innovations to repeatedly generating innovations, the authors describe important aspects of how innovative culture can be nurtured in healthcare. Data were analysed using inductive and deductive analysis steps. Findings: The study shows that it is possible to nurture an innovative culture in a healthcare organisation. Relationships and competences beyond healthcare, empowering structures and signalling the importance of innovation work with resources all proved to be important. All are aspects that a manager can influence. In this case, the manager's role in nurturing innovative culture was very important. Practical implications: This study highlights that an innovative culture can be nurtured in healthcare organisations and that managers can play a key role in such a process. Originality/value: The paper describes and analyses an innovative culture in a healthcare unit and identifies important conditions and strategies for nurturing innovative culture in healthcare organisations.
|
|
| 37. |
- Andersson, Thomas, 1970-, et al.
(författare)
-
Organisering av förbättringsarbete inom vården med inspiration från industrin
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I denna artikel fokuserar vi på användandet av industriellt baserade produktionssynsätt (IBP) inom vården i avsikt att arbeta systematiskt med förbättringsarbete. Tidigare forskning har visat att det är svårt att få nya arbetsmetoder att få genomslag i den dagliga praktiken. I denna artikel fokuserar vi på om det går att se indirekta effekter såsom hur förbättringsarbetet organiseras beroende på vilka IBP olika sjukhus väljer att arbeta med. Undersökning är genomförd genom fallstudier på tre sjukhus som har valt att arbeta med tre olika metoder: six sigma, processorientering och mikrosystem.Studien visar att de olika logikerna bakom de olika metoderna ger fundamentalt olika sätt att organisera förbättringsarbetet vid de tre sjukhusen. Six sigma-sjukhuset valde ett centraliserat förbättringsarbete i hög grad drivet av experter på förbättringsmetoder, processsjukhusethade en expertavdelning som var mer av bollplank och utbildare för verksamhetens förbättringsarbete och mikrosystem-sjukhuset valde ett decentraliserat förbättringsarbete där förbättringsarbetet var både lokalt initierat och drivet.
|
|
| 38. |
- Andersson, Thomas, 1970-, et al.
(författare)
-
Patients' perceptions of quality in Swedish primary care - a study of differences between private and public ownership
- 2021
-
Ingår i: Journal of Health Organization & Management. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1477-7266 .- 1758-7247. ; 35:9, s. 85-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PURPOSE: The purpose of the paper is to describe and analyze differences in patients' quality perceptions of private and public primary care centers in Sweden.DESIGN/METHODOLOGY/APPROACH: The article explores the differences in quality perceptions between patients of public and private primary care centers based on data from a large patient survey in Sweden. The survey covers seven dimensions, and in this paper the measure Overall impression was used for the comparison. With more than 80,000 valid responses, the survey covers all primary care centers in Sweden which allowed for a detailed analysis of differences in quality perceptions among patients from the different categories of owners.FINDINGS: The article contributes with a detailed description of different types of private owners: not-for-profit and for profit, as well as corporate groups and independent care centers. The results show a higher quality perception for independent centers compared to both public and corporate groups.RESEARCH LIMITATIONS/IMPLICATIONS: The small number of not-for-profit centers (21 out of 1,117 centers) does not allow for clear conclusions for this group. The results, however, indicate an even higher patient quality perception for not-for-profit centers. The study focus on describing differences in quality perceptions between the owner categories. Future research can contribute with explanations to why independent care centers receive higher patient satisfaction.SOCIAL IMPLICATIONS: The results from the study have policy implications both in a Swedish as well as international perspective. The differentiation between different types of private owners made in this paper opens up for interesting discussions on privatization of healthcare and how it affects patient satisfaction.ORIGINALITY/VALUE: The main contribution of the paper is the detailed comparison of different categories of private owners and the public owners.
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Andersson, Thomas, 1970-
(författare)
-
Professioner, NPM, ansvar och tillit – vad är problemet och vad är lösningen?
- 2023
-
Ingår i: Tillförlitlig styrning och organisering av välfärden. - Stockholm : SNS förlag. - 9789189754003 ; , s. 40-57
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Tillitsdelegationens arbete har varit viktigt genom att det har fört upp tillit på agendan i offentliga organisationer. Men tillit är ingen styrform. Däremot är tillit en av många viktiga aspekter att ta hänsyn till när det gäller styrning och ledning av offentliga verksamheter. Det här kapitlet är ett försök att ta tillbaka tillit som begrepp och visa hur vi kan förstå tillit som fenomen.Den inledande delen av kapitlet beskriver vikten av att inte använda etiketten New Public Management (NPM) svepande för att beskriva de problem som tillit ska vara lösningen på, utan i stället se NPM som en institutionaliserad del av offentlig verksamhet som vi behöver förstå för att också bättre förstå förutsättningarna för tillit i offentliga organisationer. Kapitlet går sedan vidare med att beskriva en viktig aspekt av många offentliga organisationer – dess professioner. Tillitsdelegationens texter präglas av en stor tillit till just professionerna, den bilden nyanseras här. Avslutningsvis beskrivs två möjliga vägar framåt. Den ena bygger på en mer relationsorienterad professionalism och den andra bygger på ett utvecklat medarbetarskap. Gemensamt för dem är att de fokuserar på vad som kan skapa goda förutsättningar för tillit i offentliga verksamheter, där tonvikten ligger på samarbetsorienterade relationer snarare än stort handlingsutrymme och självstyre.
|
|
