| 21. |
- Sjörs Dahlman, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av trötthetsvarningssystem i buss
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare studier har visat att det är vanligt att bussförare i kollektivtrafik får kämpa för att hålla sig vakna flera gånger i månaden. Det finns i dagsläget tekniska system för att detektera trötthet hos förare men hur denna typ av system påverkar och uppfattas av bussförare är inte känt. Syftet med studien var att utvärdera effekten av ett trötthetsvarningssystem i långfärdsbussar. Studien omfattar två delstudier; en enkätstudie och en utvärdering av trötthetsvarningssystemet med bussförare på väg. Enkätstudien visade att de faktorer som upplevs som mest tröttande var att köra på natten, oregelbundna arbets- och sovtider och delade arbetspass/lång tid sedan rast. Det var 29% av förarna som uppgav att de behövde kämpa för att hålla sig vakna när de kör buss 2-4 ggr/ månad eller oftare. Datainsamlingen på väg visade att självskattad sömnighet var något lägre under körningar med trötthetsvarningssystemet aktivt. Trötthetsvarningssystemets loggar av trötthetshändelser samt förarnas rapporter av varningar som tagits emot stämde inte överens med deras upplevda trötthet. Förarna var överlag positiva till trötthetsvarningssystemet men lyfte fram att systemet behöver bli mer tillförlitligt.
|
|
| 22. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Effectiveness and acceptability of milled rumble strips on rural two-lane roads in Sweden
- 2017
-
Ingår i: European Transport Research Review. - : Springer. - 1867-0717 .- 1866-8887. ; 9:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: The study sought to estimate the effects of centreline milled rumble strips on rural two-lane roads in Sweden in a wide perspective. Traffic safety effects (i.e., fewer crashes and injuries), driver experience, and driver opinions of centreline milled rumble strip usage on rural roads are investigated.Methods: To evaluate the traffic safety effects, an Empirical Bayes study comparing the outcome before and-after the introduction of rumble strips was conducted. This study is based on data from 2003–2012 from the Swedish national traffic accident database, STRADA. To capture driver experience and opinions about milled centreline rumble strips, focus groups and road-side interviews were performed.Results: The results indicate a significant decrease in all types of severe injury crashes, a 20% (±13%) reduction in the number of fatalities and seriously injured people (all crash types) and a 27% (±18%) reduction in the number of fatalities and severely injured people in single-vehicle crashes. Participants in focus groups and road-side interviews generally favoured centreline rumble strips on rural roads, and up to 90% of the interviewed motorcyclists and commuters stated that the rumble strips would help improve traffic safety.Conclusions: Rumble strips in the centre of two-lane rural roads are a countermeasure to help drivers who are unintentionally about to leave the lane, for example, due to sleepiness or inattention. Based on the results of this study, installing centreline milled rumble strips on two-lane rural roads 8–10 meters wide is a measure to consider to increase safety.
|
|
| 23. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien redovisar den tredje mätningen som följer upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. Resultaten visar att de genomsnittliga reshastigheterna ligger under gällande hastighetsgräns, men att bristande hastighetsefterlevnad fortfarande är ett problem. År 2009 fattades ett riksdagsbeslut som innebar ett mål att antalet dödade i vägtrafiken skulle halveras mellan åren 2007 och 2020. En av indikatorerna för att följa utvecklingen är ”hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet”. Ett delmål är att minst 80 procent av trafikarbetet ska ske inom gällande hastighetsgräns. År 2012 var startår för mätserien och under 2015 genomfördes den tredje uppföljande mätningen.
|
|
| 24. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. År 2012 var startår för mätserien och under 2014 genomfördes den andra uppföljande mätningen. Enbart det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser mellan 40 km/tim och 70 km/tim studerades. Mätningarna genomfördes under september månad i 23 olika orter. Resultaten visar att för alla fordon år 2014 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 49 km/tim. Vad gäller andelen överträdelser var det totalt sett 37 procent av den studerade trafiken som körde över gällande hastighetsgräns år 2014, det vill säga 63 procent höll hastighetsgränsen. Hastighetsefterlevnaden var sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där 54 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 61 procent, på 60 km/tim var det 68 procent och på 70 km/tim var det 77 procent som höll hastighetsgränsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomsnittliga reshastigheterna i tätort ligger under gällande hastighetsgräns, men bristande hastighetsefterlevnad är fortfarande ett problem. För att nå målet att 80 procent av trafiken ska följa gällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med lägre hastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 25. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är dels att utveckla en metod för att följa upp förändringar av trafikanternas hastigheter på det kommunala huvudvägnätet i tätort, dels att redovisa resultaten av trafikanternas hastighetsnivåer och hastighetsefterlevnad efter de två första årens mätningar. Resultaten visar att 2013 var den genomsnittliga reshastigheten 49,3 km/tim. För hastighetsgräns 40 km/tim är reshastigheten 39,2 km/tim, för hastighetsgräns 50 km/tim 46,9 km/tim, för hastighetsgräns 60 km/tim 54,9 km/tim och på 70 km/tim är den genomsnittliga reshastigheten 61,9 km/tim. Jämför man med 2012 har det inte skett några signifikanta förändringar av reshastigheten. Det är en stor spridning mellan hastighetsnivåerna för de olika punkterna inom varje hastighetsgräns, vilket är naturligt i tätort då det är många andra faktorer såsom till exempel korsningstäthet, vägbredd, förekomst av gatuparkering och gångbanor, förutom skyltad hastighetsgräns som påverkar trafikanternas hastighetsval. Vad gäller andelen överträdelser så är det totalt sett 37 procent av den studerade trafiken som kör över gällande hastighetsgräns år 2013, det vill säga 63 procent håller hastighetsgränsen. Hastighetsefterlevnaden är sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där 53 procent av trafiken håller hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim är det 61 procent, på 60 km/tim 69 procent och på 70 km/tim 77 procent som håller hastighetsgränsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att för att nå målet att 80 procent av trafiken följer gällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med lägre hastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 26. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar år 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. År 2012 var startår för mätserien och under 2017 genomfördes den femte uppföljande mätningen. Enbart det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser 40–70 kilometer i timmen studerades. Mätningarna genomfördes under september månad på 23 orter i Sverige.Resultaten visar att för alla fordon år 2017 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 47 kilometer i timmen. Vad gäller efterlevnaden av hastighetsgränserna var det totalt sett 67 procent av den studerade trafiken som höll hastighetsgränsen år 2017. Hastighetsefterlevnaden är sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 kilometer i timmen där endast 53 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 kilometer i timmen var det 66 procent, på 60 och på 70 kilometer i timmen var det 81 procent som höll hastighetsgränsen. I årets mätningar ligger resultaten för 60 och 70 kilometer i timmen därmed på den målnivå om 80 procents hastighetsefterlevnad som finns för år 2020. Om hastigheterna i de studerade punkterna 2017 jämförs med hastigheterna uppmätta 2016 kan vi inte notera någon signifikant skillnad.Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomsnittliga reshastigheterna i tätort ligger under gällande hastighetsgränser, men bristande hastighetsefterlevnad är fortfarande ett problem, framförallt på gator med hastighetsbegränsning 40 kilometer i timmen. För att nå målet att 80 procent av trafiken ska följa gällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med låg hastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 27. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : Resultat från mätningar år 2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval ochhastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. År 2012 var startår för mätserien ochunder 2018 genomfördes den sjätte uppföljande mätningen. Enbart det kommunala huvudvägnätetmed hastighetsgränser 40–70 km/tim studerades. Mätningarna genomfördes under september månadpå 23 orter i Sverige.Resultaten visar att för alla fordon år 2018 var den genomsnittliga reshastigheten på det studeradevägnätet 46 km/tim. Vad gäller efterlevnaden av hastighetsgränserna var det totalt sett 66 procent somhöll hastighetsgränsen år 2018. Hastighetsefterlevnaden är sämst på gator med hastighetsbegränsning40 km/tim där endast 53 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det66 procent, på 60 km/tim 80 procent och på 70 km/tim var det 79 procent som höll hastighetsgränsen.Resultaten för 60 och 70 km/tim ligger därmed i princip på den målnivå om 80 procents hastighetsefterlevnadsom finns för år 2020. Om hastigheterna i de studerade punkterna 2018 jämförs medhastigheterna uppmätta 2017 så finns det inte någon signifikant skillnad.Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomsnittliga reshastigheterna i tätort ligger undergällande hastighetsgränser, men bristande hastighetsefterlevnad är fortfarande ett problem, framföralltpå gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim. För att nå målet att 80 procent av trafiken ska följagällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med låghastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 28. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar 2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. År 2012 var startår för mätserien och under 2016 genomfördes den fjärde uppföljande mätningen. Enbart det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser mellan 40 km/tim och 70 km/tim studerades. Mätningarna genomfördes under september månad år 2016 på 23 orter i Sverige.Resultaten visar att för alla fordon år 2016 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 47 km/tim. Vad gäller efterlevnaden av hastighetsgränserna var det totalt sett 67 procent av den studerade trafiken som höll hastighetsgränsen år 2016. Hastighetsefterlevnaden var sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där endast 53 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 68 procent, på 60 km/tim var det 72 procent och på 70 km/tim var det 78 procent som höll hastighetsgränsen. Om hastigheterna i de studerade punkterna 2016 jämförs med hastigheterna uppmätta 2015 kan vi inte notera någon signifikant skillnad.
|
|
| 29. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar år 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. År 2012 var startår för mätserien och under 2019 genomfördes den sjunde uppföljande mätningen. Enbart det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser 40–70 km/tim studerades. Mätningarna genomfördes under september månad på 23 orter i Sverige.Resultaten visar att för alla fordon år 2019 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 47 km/tim. Vad gäller efterlevnaden av hastighetsgränserna var det totalt sett 65 procent som höll hastighetsgränsen år 2019. Hastighetsefterlevnaden är sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där endast 48 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 72 procent, på 60 km/tim 79 procent och på 70 km/tim var det 70 procent som höll hastighetsgränsen. Resultaten för 60 km/tim ligger därmed i princip på den målnivå om 80 procents hastighetsefterlevnad som finns för år 2020. Om hastigheterna i de studerade punkterna 2019 jämförs med hastigheterna uppmätta 2018 så finns det inte någon signifikant förändring. Däremot har reshastigheten minskat signifikant sedan 2012.Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomsnittliga reshastigheterna i tätort ligger under gällande hastighetsgränser, men bristande hastighetsefterlevnad är fortfarande ett problem, framförallt på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim. För att nå målet att 80 procent av trafiken ska följa gällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med låg hastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 30. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar år 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I uppföljningen mot etappmålet inom trafiksäkerhet för 2020 finns det mål för kommunalt vägnät om att minst 80 procent av trafiken ska hålla hastighetsgränsen samt att reshastigheten ska minska med 3 km/tim mellan 2012 och 2020. Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort i relation till detta mål. Fokus är på 2020 men även förändringar över tid studeras. Mätningarna genomfördes av NTF1 under september månad på 23 olika orter i Sverige och omfattar det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser 40–70 km/tim. Resultaten visar att för alla fordon år 2020 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 46 km/tim. För hastighetsgräns 40 km/tim var reshastigheten 39 km/tim, för 50 km/tim var den 45 km/tim, för 60 km/tim var den 51 km/tim och för gator med 70 km/tim var den 65 km/tim. Jämför man med 2019 har det inte skett några signifikanta förändringar av reshastigheten, men däremot har reshastigheten minskat signifikant sedan 2012. Vad gäller efterlevnaden av hastighets-gränserna var det totalt sett 67 procent av den studerade trafiken som höll hastighetsgränsen år 2020. Hastighetsefterlevnaden var sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där endast 52 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 73 procent, på gator med 60 km/tim var det 78 procent och på gator med 70 km/tim var det 69 procent som höll hastighetsgränsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att bristande hastighetsefterlevnad fortfarande är ett problem i tätort, framförallt på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim. Resultaten från årets mätningar visar att målet för 2020 om 80 procents hastighetsefterlevnad inte är uppfyllt. Totalt sett har dock reshastigheten minskat med ca 3 km/tim sedan mätserien startade 2012, vilket är positivt ur trafiksäkerhetssynpunkt och innebär att målet om minskad reshastighet är uppnått.
|
|
