| 31. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastighetsefterlevnad på gator med 40 km/h – vad skiljer en gata med god efterlevnad från en med dålig? : resultat från mätningar år 2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare mätningar har visat att det generellt är dålig efterlevnad på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim. Det finns därmed ett behov av att hitta förhållningssätt som bidrar till att öka efterlevnaden på gator med hastighetsgräns 40 km/tim, dels för att få den effekt man önskar av en sänkning av en hastighetsgräns, dels för att bibehålla acceptansen för hastighetsgränserna.Syftet med studien var att studera hastighetsefterlevnad på gator med 40 km/tim på det kommunala vägnätet. Genom att utnyttja dels befintliga, dels nya mätningar studerades hastighetsefterlevnaden vid olika fysiska utformningar och miljöer där hastighetsbegränsningen är 40 km/tim. Totalt studerades hastigheten vid 51 mätplatser i 23 olika kommuner.
|
|
| 32. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Road Safety on Five Continents : Conference in Jeju, South Korea 2018
- 2019
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 132
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Global cooperation is required to stop the growth of traffic fatalities. To reverse this trend, knowledge, information and experience from success stories and good practice must be shared. Road Safety on Five Continents (RS5C), is an international conference aiming at enhancing road safety globally, by providing a platform for facilitating essential knowledge exchange and helping participating countries to provide a high level of safe and healthy mobility for future transportation.In May 2018, the RS5C conference took place in Jeju, South Korea, and attracted the international research community, national safety experts, decision makers, practitioners and other delegates with an interest in road safety development. More than 100 presentations on road safety were accepted from more than 30 countries. The conference was organised by the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) in close cooperation with Korea Transportation Safety Authority (KOTSA) and Ministry of Land, Infrastructure and Transport (MOLIT) in South Korea.The eight peer-reviewed papers in this special issue cover a wide range of topics, demonstrating a broad spectrum of road safety issues from motorised to non-motorised road users, as well as vehicle, road and economical issues.
|
|
| 33. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Självförklarande gator : samband mellan faktisk hastighet, hastighetsgräns och trafikmiljö
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka förståelsen kring begreppet självförklarande gata i tätort genom att studera sambandet mellan faktiska hastigheter på en viss plats, den hastighetsgräns som råder där och trafikmiljöns utformning. Sambandet mellan faktisk hastighet, hastighetsgräns och trafikmiljöns utformning har studerats utifrån tidigare hastighetsmätningar som gjorts i 23 olika orter och totalt 69 mätpunkter. Dessutom har trafikingenjörer från olika kommuner studerat fotografier från 20 olika platser och gjort en så kallad blindskattning av vilken hastighet de tror råder vid platserna.Resultaten visar att när sambandet mellan vald hastighet och ett antal platsspecifika bakgrundsvariabler studeras så kan trafikanternas hastighetsval förklaras med vägspecifika egenskaper som hastighetsgräns och huruvida man har företräde eller inte, men även med faktorer som beskriver vad som omger vägen såsom typ av bebyggelse och om det finns oskyddade trafikanter i närheten. Blindskattningar visar att det är svårt att via enbart en bild avgöra vilken hastighetsgräns som gäller. Om slumpen fått avgöra så hade 25 procent av gissningarna varit korrekta, nu var andelen korrekta bedömningar i genomsnitt cirka 50 procent.För att avgöra vad som bäst predicerar bedömningen av gällande hastighetsgräns genomfördes en logistisk regression och den enda faktorn som har signifikant betydelse för bedömningen var körbanebredd. Resultaten visar att sannolikheten att göra en korrekt bedömning ökar ju smalare vägen blir. Avslutningsvis kan konstateras att begreppet självförklarande gata i tätort är svårt och med dagens befintliga hastighetsgränser inte en verklighet sett i ett nationellt perspektiv.
|
|
| 34. |
- Vadeby, Anna, et al.
(författare)
-
Sleepiness and prediction of driver impairment in simulator studies using a Cox proportional hazard approach
- 2010
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier BV. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 42:3, s. 835-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cox proportional hazard models were used to study relationships between the event that a driver is leaving the lane caused by sleepiness and different indicators of sleepiness. In order to elucidate different indicators' performance, five different models developed by Cox proportional hazard on a data set from a simulator study were used. The models consisted of physiological indicators and indicators from driving data both as stand alone and in combination. The different models were compared on two different data sets by means of sensitivity and specificity and the models' ability to predict lane departure was studied.In conclusion, a combination of blink indicators based on the ratio between blink amplitude and peak closing velocity of eyelid (A/PCV) (or blink amplitude and peak opening velocity of eyelid (A/POV)), standard deviation of lateral position and standard deviation of lateral acceleration relative road (ddy) was the most sensitive approach with sensitivity 0.80. This is also supported by the fact that driving data only shows the impairment of driving performance while blink data have a closer relation to sleepiness. Thus, an effective sleepiness warning system may be based on a combination of lane variability measures and variables related to eye movements (particularly slow eye closure) in order to have both high sensitivity (many correct warnings) and acceptable specificity (few false alarms).
|
|
| 35. |
- Vadeby, Anna, et al.
(författare)
-
Säker framkomlighet : sammanfattande resultat
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idén med räffling, både vägrensräffling och mitträffling, är att undvika olyckor genom att "väcka/larma" förare som ofrivilligt är på väg att lämna sitt körfält på grund av t.ex. distraktion eller trötthet. Utländska studier indikerar att räfflorna minskar singel- och mötesolyckor. För att minska allvarliga mötesolyckor bygger man om vanliga landsvägar till mötesfria 2+1-vägar. Föreliggande studie redovisar resultat från utvärderingen av mitträffling på tvåfältsvägar, riktningsseparerade vägar, motorvägar med vägrensräfflor och mötesfria vägar med mitträcke (ombyggnad från tidigare tvåfältsvägar med ca 9 m bredd, här benämnd gles 2+1). Olycksstudien är en före-efter-studie där olyckorna är hämtade från STRADA. I analysen ingår olycksdata till och med år 2011 och generell trend vad gäller allmän trafiksäkerhetsutveckling och förändrat trafikarbete har beaktats i analyserna. Resultaten visar att totalt sett har antalet dödade och svårt skadade (DSS) minskat med cirka 6 procent på mitträfflade tvåfältsvägar. För singelolyckor är motsvarande minskning 14 procent. Resultaten är signifikanta och i linje med finska erfarenheter. Mätningar av hastighet visar inte på några tydliga förändringar av medelhastigheten efter att mitträffla införts. Vad gäller sidoläge så visar resultaten att personbilar förflyttar sig i genomsnitt cirka 5 centimeter bort från mittlinjen och att spridningen i sidoläge minskar något. Detta innebär sannolikt ökat slitage. I de trafikantintervjuer som gjorts anser 90 procent av förarna att räfflor i vägens mitt bidrar till en ökad trafiksäkerhet. Vad gäller externt buller så visar en studie att om riktlinjer för industribuller används, 65 dB (utomhus) och 40 dB (inomhus), så riskeras gränsvärdena att överskridas på avstånd kortare än 140 meter (utomhus) respektive 80 meter (inomhus).
|
|
| 36. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Säker framkomlighet : sammanfattande slutrapport 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport redovisar övergripande resultat av fyra olika åtgärder som implementerats inomTrafikverkets projekt ”Säker framkomlighet” vilket haft som syfte att förbättra framkomlighet ochtrafiksäkerhet på främst befintliga tvåfältsvägar med hastighetsgräns 90 km/tim. Åtgärderna somstuderats är: frästa mitträfflor på 2-fältsvägar, vägrensräffling på motorväg, smala mötesfria vägar(”gles 2+1-väg med räcke”) och riktningsseparerade vägar (2+1 med målad/räfflad mitt).Resultaten visar att för samtliga åtgärder har trafiksäkerhetseffekterna varit positiva med minskningarav de dödade och svårt skadade trafikanterna. Vad gäller spårdjupstillväxt visar resultaten att mitträfflinginte har en kanaliserande effekt på trafiken och därmed påverkas inte heller spårbildningen.För mötesfria vägar är den årliga spårdjupsutvecklingen cirka 25 procent högre för mötesfri väg än förmotsvarande vanlig väg för årsdygnstrafik (ÅDT) > 8 000 fordon/dygn. För lägre ÅDT är skillnaden 10–15 procent.För riktningsseparerade vägar visar resultaten endast på högre spårdjupstillväxt för ÅDT över 8 000fordon/dygn. En studie om effekter och konsekvenser av olika räffeltyper avseende buller visar att detinte finns kända argument för att inte använda sinusräffla, men ytterligare studier kring effekten förförare av tunga fordon rekommenderas. Studien avseende framkomlighetseffekter visar att andelentung trafik är en viktig faktor att beakta i utformningen av mötesfria vägar.
|
|
| 37. |
- Abtahi, Farhad, et al.
(författare)
-
Association of drivers’ sleepiness with heart rate variability : A pilot study with drivers on real roads
- 2018
-
Ingår i: IFMBE Proceedings. - Singapore : Springer Verlag. - 9789811051210 ; , s. 149-152
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vehicle crashes lead to huge economic and social consequences, and one non-negligible cause of accident is driver sleepiness. Driver sleepiness analysis based on the monitoring of vehicle acceleration, steering and deviation from the road or physiological and behavioral monitoring of the driver, e.g., monitoring of yawning, head pose, eye blinks and eye closures, electroencephalogram, electrooculogram, electromyogram and electrocardiogram (ECG), have been used as a part of sleepiness alert systems.Heart rate variability (HRV) is a potential method for monitoring of driver sleepiness. Despite previous positive reports from the use of HRV for sleepiness detection, results are often inconsistent between studies. In this work, we have re-evaluated the feasibility of using HRV for detecting drivers’ sleepiness during real road driving. A database consists of ECG measurements from 10 drivers, driving during morning, afternoon and night sessions on real road were used. Drivers have reported their average sleepiness level by using the Karolinska sleepiness scale once every five minutes. Statistical analysis was performed to evaluate the potential of HRV indexes to distinguish between alert, first signs of sleepiness and severe sleepiness states. The results suggest that individual subjects show different reactions to sleepiness, which produces an individual change in HRV indicators. The results motivate future work for more personalized approaches in sleepiness detection.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Ahlström, Christer, et al.
(författare)
-
Detecting sleepiness by Optalert : final report
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Many crashes with heavy vehicle can be attributed to driver sleepiness or driving impairment due to sleepiness, and it is important to find methods to predict those situations and counteract this problem. The Optalert fatigue management system claims to be able to detect sleepiness. The aims of this study are to (a) evaluate if Optalert can detect sleepiness equally well as other sleepiness indicators and (b) if the data patterns obtained by Optalert correlates with these other sleepiness indicators. Twelve sleep deprived truck drivers drove for about 90 minutes in an advanced moving base truck simulator. The experimental setup, including the sleep deprivation, was designed so that the drivers should become increasingly sleepier during the trial and the intention was that they should fall asleep during the experiment.Four different indicators of sleepiness or driving impairment due to sleepiness were used to monitor the state of the drivers; the Karolinska Sleepiness Scale (KSS), the variability in lateral position (SDLP), the blink duration and the Optalert system. The results show that all four sleepiness indicators increased with time on task. An analysis of variance revealed that the changes were significant for KSS, blink duration and the Optalert system, and a correlation analysis showed that Optalert correlated significantly with blink duration and SDLP. However, even though these correlations were significant, they were all rather low with a maximum correlation coefficient of 0.24.In conclusion, the Optalert system is promising and the sleepiness rating provided by the system works at least equally well as the other three sleepiness indicators. There are some practical limitations to the system; there is no reliable threshold which can be used to determine when a driver is getting too sleepy to drive (this is also the case for other available sleepiness indicators), the driver needs to be attached to the vehicle via the spectacle frames and a wire, and the quality of the eye movement recordings often deteriorated when the driver started driving the truck. Moreover, during the experiment the technical reliability was sometimes low.
|
|
| 40. |
- Ahlström, Christer, et al.
(författare)
-
Effects of partially automated driving on the development of driver sleepiness
- 2021
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier BV. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 153
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective of this study was to compare the development of sleepiness during manual driving versus level 2 partially automated driving, when driving on a motorway in Sweden. The hypothesis was that partially auto-mated driving will lead to higher levels of fatigue due to underload. Eighty-nine drivers were included in the study using a 2 ? 2 design with the conditions manual versus partially automated driving and daytime (full sleep) versus night-time (sleep deprived). The results showed that night-time driving led to markedly increased levels of sleepiness in terms of subjective sleepiness ratings, blink durations, PERCLOS, pupil diameter and heart rate. Partially automated driving led to slightly higher subjective sleepiness ratings, longer blink durations, decreased pupil diameter, slower heart rate, and higher EEG alpha and theta activity. However, elevated levels of sleepiness mainly arose from the night-time drives when the sleep pressure was high. During daytime, when the drivers were alert, partially automated driving had little or no detrimental effects on driver fatigue. Whether the negative effects of increased sleepiness during partially automated driving can be compensated by the positive effects of lateral and longitudinal driving support needs to be investigated in further studies.
|
|
