| 31. |
|
|
| 32. |
- Bergman, Åke
(författare)
-
Foreword
- 2012
-
Ingår i: Hormone-Disruptive Chemical Contaminants in Food. - London : Royal Society of Chemistry. - 9781849731898 ; , s. v-vii
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 33. |
- Bergman, Åke, et al.
(författare)
-
Giftfritt – en nyttig utopi
- 2009
-
Ingår i: Chemicalnet.se.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 34. |
- Bergman, Åke
(författare)
-
Hur förgiftad är vår miljö?
- 2010
-
Ingår i: Miljöforskning; Formas tidning för ett hållbart samhälle. ; 4, s. 18-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 35. |
- Bergman, Åke, et al.
(författare)
-
Insamling och kemisk analys av miljöföroreningar i svensk modersmjölk - Resultat från 2008-2010 : Rapport till Naturvårdsverket – 2010-11-24
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projekten, såsom det först formulerades, avsåg insamling av mjölkprover från mödrar boende i Stockholm, Göteborg, Lund respektive Umeå. Redan första året visade det sig svårt att få in prover från samtliga platser varför provinsamlingen 2008 -2010 koncentrerades till Göteborg och Stockholm. Prover från dessa städer har levererats till Naturhistoriska riksmuseet för dokumentering, preparering och lagring. Såväl individuella prover som poolade sådana har analyserats med avsikt att särskilt studera prover från Göteborg på individuell basis. Proverna för 2008 inkluderade 10 individuella prover och fyra homogenat och för prover från 2009/2010, 19 individuella prover samt två homogenat. De kemiska ämnen som analyserades tillhör följande klasser av miljöföroreningar: organiska klorpesticider, polyklorerade bifenyler (PCB) samt polybromerade difenyletrar (PBDE). Antalet enskilda analyter har i första hand avgjorts av ämnenas förekomst i proverna, men de som rapporteras är ett drygt 20-tal ämnen (se nedan).Den i särklass viktigaste miljöföroreningen bland de som här studeras är 4,4’-DDE. Den förekommer i halter mellan 20 och 130 ng/g fett, 2008-2010 i Göteborg medan halten i homogenat från 2007 låg på ca. 185 ng/g fett. I Stockholmsmödrarnas mjölk från 2008 låg halten på 70-80 ng/g fett men 2009/2010 var halten uppe i ca. 150 ng/g fett. De senare värdena ligger i paritet med observerade halter 2003, 2004 och 2007. Variationen är sådan att det inte ter sig finnas någon trend i haltutvecklingen mellan åren. Inte heller någon geografisk trend tycks förekomma, men fördjupade analyser av dessa data krävs för att säkerställa de statistiska observationerna. Övriga klororganiska bekämpningsmedel, inkl. hexaklorbensen (HCB) förekommer i halter som är <10% av 4,4’-DDE. De dominerande PCB-kongenerna är CB-138, -153 och -180 men dessa förekommer i halter som är lägre än 50% av det som 4,4’-DDE förekommer i. Flertalet PCB-kongener förekommer i sub-10 ng/g fett-halter i modersmjölken oavsett ursprungsstad (Göteborg eller Stockholm).ΣPCB-halten ligger i nivå med koncentrationen av 4,4’-DDE. Koncentrationerna av polybromerade difenyletrar (PBDE) är låga. De enskilda PBDE-kongenerna har mestadels halter på under 1 ng/g fett. BDE-209 förekommer mycket sällan i kvantifierbar halt i modersmjölken. Av lägre bromerade difenyletrar dominerar fortfarande BDE-47.Utanför kontraktet tillförs här också data för halter och trender av polyfluorerade kemikalier i modersmjölk från Stockholm 1972 till 2008. De ämnen som analyserats i modersmjölken är perfluorooktansulfonat (PFOS), perfluorohexansulfonat (PFHS) samt perfluorooktansyra (PFOA). Resultaten redovisar entydigt ämnenas uppåtgående trend fram till omkring 2000 varefter koncentrationerna faller.
|
|
| 36. |
- Bergman, Åke, et al.
(författare)
-
Manufacturing doubt about endocrine disrupter science : A rebuttal of industry-sponsored critical comments on the UNEP/WHO report "State of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals 2012"
- 2015
-
Ingår i: Regulatory toxicology and pharmacology. - : Academic Press. - 0273-2300 .- 1096-0295. ; 73:3, s. 1007-1017
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present a detailed response to the critique of "State of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals 2012" (UNEP/WHO, 2013) by financial stakeholders, authored by Lamb et al. (2014). Lamb et al.'s claim that UNEP/WHO (2013) does not provide a balanced perspective on endocrine disruption is based on incomplete and misleading quoting of the report through omission of qualifying statements and inaccurate description of study objectives, results and conclusions. Lamb et al. define extremely narrow standards for synthesizing evidence which are then used to dismiss the UNEP/WHO 2013 report as flawed. We show that Lamb et al. misuse conceptual frameworks for assessing causality, especially the Bradford-Hill criteria, by ignoring the fundamental problems that exist with inferring causality from empirical observations. We conclude that Lamb et al.'s attempt of deconstructing the UNEP/WHO (2013) report is not particularly erudite and that their critique is not intended to be convincing to the scientific community, but to confuse the scientific data. Consequently, it promotes misinterpretation of the UNEP/WHO (2013) report by non-specialists, bureaucrats, politicians and other decision makers not intimately familiar with the topic of endocrine disruption and therefore susceptible to false generalizations of bias and subjectivity.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Bergman, Åke, et al.
(författare)
-
Science and policy on endocrine disrupters must not be mixed : a reply to a "common sense" intervention by toxicology journal editors
- 2013
-
Ingår i: Environmental Health. - : BioMed Central (BMC). - 1476-069X. ; 12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The "common sense" intervention by toxicology journal editors regarding proposed European Union endocrine disrupter regulations ignores scientific evidence and well-established principles of chemical risk assessment. In this commentary, endocrine disrupter experts express their concerns about a recently published, and is in our considered opinion inaccurate and factually incorrect, editorial that has appeared in several journals in toxicology. Some of the shortcomings of the editorial are discussed in detail. We call for a better founded scientific debate which may help to overcome a polarisation of views detrimental to reaching a consensus about scientific foundations for endocrine disrupter regulation in the EU.
|
|
| 40. |
|
|
