| 21. |
- Bergman, Lotta
(författare)
-
Gymnasieskolans svenskämnen. En studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation explores how the school subject Swedish is constructed for various groups of upper secondary school students and how the meeting between teacher and pupils is embodied in a range of Swedish subjects. The overall aim of the study is to illustrate why the teaching of Swedish in the classes under investigation takes place the way it does, as well as to discuss possible changes on a more principal basis. Three basic perspectives give a point of departure for the more general argumentation about problems and possibilities that the subject Swedish has to face: social and cultural changes, the importance of communication and meaning-making context, and, finally, the traditions and values contained in the subject. Four different classes participated in the investigation during a period of two years. The empirical material consist mainly of field notes from classroom observations and of qualitative interviews. The result indicates that the teaching of Swedish has a tendency towards the formal training of skills. The content of the reading, writing and spoken exercises that the students meet is subordinate or even irrelevant. Most of the students find it difficult to formulate a satisfactory answer to why fiction is given such priority in the subject Swedish. The significance of literature in the classroom is reduced when reading simply becomes a process in skills training. The school subject Swedish is affected by the cultural changes. One teacher strategy is to counteract the influence of new media by adhering to a more traditional content, another to give some space to other kinds of textual and experiential worlds. Still, however, the teaching of Swedish remains largely faithful to its traditional practices. The study suggests that focus should be moved from language skills in themselves to language use in the quest for knowledge and, furthermore, that literature and other media is to be integrated in everyday teaching. Teachers? most demanding challenge is to discuss and adjust the content in relation to the students? development of knowledge and identity as well as in relation to the students as members of society. The question asked and tasks chosen must engage the students, encourage mutual exchange and give possibilities to form an opinion. It is of crucial importance to include the students? social and cultural experiences as well as the cultural products in their world and to treat them as active participants and citizens in dialogue with others. Such teaching contains the potential to provide the students with democratic experience and a preparedness for acting in the world.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Bergman, Lotta
(författare)
-
Kulturarvet och en vidgad kultursyn i gymnasieskolans svenskundervisning
- 2005
-
Ingår i: Konferens: Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens, 13–15 juni, 2005, Norrköping, Sweden. - : Linköping Electronic Conference Proceedings. ; , s. 139-156
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka samtal om kultur och kulturarv förs inom ramen för svenskämnet i dagens gymnasieskola? Skolan har traditionellt haft en snäv definition av vad kultur och kulturell kompetens är och risken finns att en sådan definition fungerar exkluderande och därmed förstärker de skillnader som finns i elevers olika förutsättningar att finna mening i och lyckas med sina studier. En vilja att vidga text- och kulturbegreppet och ett närmande till ungdomars egen kulturförståelse kan spåras i gymnasieskolans kursplaner för svenskämnet. Vilket kulturellt innehåll som ungdomar från olika gymnasieprogram möter i den faktiska undervisningen och varför detta innehåll väljs är frågor jag söker svar på i mitt avhandlingsprojekt. Jag undersöker också i vilken utsträckning ungdomarna bjuds in i samtal, muntliga eller skriftliga, om kulturellt betydelsefulla frågor i vår tid, samtal där unga människors intressen och erfarenheter tas till vara? Min empiriska studie bygger på intervjuer med lärare och elever från olika gymnasieprogram och observationer i den klassrumspraktik där svenskämnets innehåll förhandlas och gestaltas.
|
|
| 24. |
- Bergman, Lotta, et al.
(författare)
-
Litteraturläsning som didaktisk utmaning - en forskningscirkel om litteraturundervisning på 2000-talet
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten presenteras resultatet av en forksningscirkel som genomfördes av en grupp gymnasielärare på S:t Petri skola i Malmö. Deltagarna i forskningscirkeln reflekterade över och diskuterade både den egna och kollegornas syn på litteraturundervisningens betydelse och funktion i dagens skola, i relation till det samhälle vi lever i och de elever vi möter i dagens mångkulturella klassrum. De sex forskningsprojekt som lärarna genomförde i sina egna klasser redovisas i rapporten.
|
|
| 25. |
- Bergman, Lotta, et al.
(författare)
-
Litteraturundervisning och interkulturella möten
- 2021. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Litteraturundervisning och interkulturella möten behandlas frågor om hur ett väl genomtänkt arbete med skönlitteratur kan få oss att utmana föreställningar och tankemönster. I mötet med det som är främmande och annorlunda kan både elever och lärare lockas att gå utanför sina bekvämlighetszoner och kritiskt granska både sig själv och det egna samhället. Boken ger både konkreta exempel på arbete med skönlitteratur i heterogena klassrum och teoretiska perspektiv på läsande och lärande. Lärarnas viktiga roll i valet av texter, arbetsformer och i relation till eleverna ägnas särskild uppmärksamhet. Målet är att skapa en trygg arena som ger utrymme för en mångfald av engagerade röster och kritisk reflektion.
|
|
| 26. |
- Bergman, Lotta
(författare)
-
Läsning som passion och social praktik : Om läspraktiken i en bokcirkel
- 2018
-
Ingår i: Educare. - : Malmö universitet. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :2018:1, s. 69-90
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln bygger på forskning om läspraktiken i en bokcirkel med vardagliga läsare. Bakgrunden är det växande gapet mellan professionell läsning inom akademin, som ofta beskrivs som kritiskt distanserad och analytisk, och vardagliga läsares läsning, som ofta karaktäriseras som uppslukande, naiv och okritisk. Bristen på forskning på detta område har noterats av flera forskare (Felski, 2008, Miall, 2006; Persson, 2011). Syftet med studien är att förstå de karaktäristiska dragen i bokcirkelns läspraktik och det meningsskapande som sker i den. Fallstudien genomfördes i en bokcirkel med sju kvinnor som träffades regelbundet för att samtala om fiktion. Materialet består av dokumenterade träffar, intervjuer med samtliga deltagare och observationsanteckningar förda i när anslutning till träffarna. Resultatet visar en mångfacetterad läspraktik, å ena sidan präglad av uppslukande läsning kopplad till starka känslomässiga upplevelser, å andra sidan av reflektion och kritisk analys av både fiktionen och världen utanför den. Läspraktiken påverkar deltagarnas reflektioner över det egna livet och det samhälle de lever i på ett många gånger avgörande sätt. Resultatet kan ge värdefulla insikter också i ett litteraturdidaktiskt perspektiv.
|
|
| 27. |
- Bergman, Lotta, et al.
(författare)
-
Läsningens scener
- 2013
-
Ingår i: Läsning. - : Makadam Förlag. - 9789170611278 ; , s. 122-134
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna artikel görs en analys av vilka olika scener för läsning som ett författarbesök i skolan kan ge upphov till. Vidare undersöks författarbesöket som en helhet och social praktik där elevernas arbete med den aktuella skönlitteraturen såväl före som efter själva besöket kartläggs.
|
|
| 28. |
- Bergman, Lotta, et al.
(författare)
-
Makt, mening, motstånd : Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter
- 2009
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken ger fyra forskares perspektiv på elevers litteraturläsning och skrivutveckling. Författarna diskuterar svenskämnets djupare mening, litteraturens värde och de grundläggande frågorna om varför lärare och elever ska läsa tillsammans och hur de läser.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
