| 81. |
- Lunder, Sonya, et al.
(author)
-
Significantly Higher Polybrominated Diphenyl Ether Levels in Young US Children than in Their Mothers
- 2010
-
In: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 44:13, s. 5256-5262
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- While young children are rarely included in biomonitoring studies, they are presumed to be at greater risk of ingesting environmental contaminants—particularly those that accumulate in foods or shed from consumer products. The widely used fire retardants polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) are ubiquitous contaminants in the indoor environment and are widely detected at higher levels in Americans than in individuals from other countries. However, there are only three studies of PBDEs in U.S. children. We hypothesized that PBDEs are present in higher concentrations in young children than their mothers. PBDEs were assessed in blood samples collected concurrently from 20 mothers and their children, ages 1.5 to 4 years. The chemical analyses were performed by GC/MS applying selected ion monitoring. The samples were analyzed for 20 PBDE congeners; 11 were detected. ΣPBDEs for children were typically 2.8 times higher than for mothers, with median child:mother ratios varying from 2 to 4 for individual congeners. In 19 of 20 families studied, children had higher ΣPBDE concentrations than their mothers with significant (p < 0.01) concentration differences for five of the PBDE congeners. Decabromodiphenyl ether (BDE-209) was quantitated in 13 children and 9 mothers. Other studies indicate PBDEs are not elevated at birth, suggesting that early life is an intense period of PBDE intake. Children’s increased hand-to-mouth activity, dietary preferences, and exposures from breast milk may result in greater ingestion of PBDEs than adults. These findings suggest that measurements from adults likely do not reflect exposures to young children despite sharing homes and similar diets.
|
|
| 82. |
- Müller, Thomas R., et al.
(author)
-
Additive effects of booster mRNA vaccination and SARS-CoV-2 Omicron infection on T cell immunity across immunocompromised states
- 2023
-
In: Science Translational Medicine. - 1946-6234 .- 1946-6242. ; 15:704, s. eadg9452-
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Suboptimal immunity to SARS-CoV-2 mRNA vaccination has frequently been observed in individuals with various immunodeficiencies. Given the increased antibody evasion properties of emerging SARS-CoV-2 subvariants, it is necessary to assess whether other components of adaptive immunity generate resilient and protective responses against infection. We assessed T cell responses in 279 individuals, covering five different immunodeficiencies and healthy controls, before and after booster mRNA vaccination, as well as after Omicron infection in a subset of patients. We observed robust and persistent Omicron-reactive T cell responses that increased markedly upon booster vaccination and correlated directly with antibody titers across all patient groups. Poor vaccination responsiveness in immunocompromised or elderly individuals was effectively counteracted by the administration of additional vaccine doses. Functionally, Omicron-reactive T cell responses exhibited a pronounced cytotoxic profile and signs of longevity, characterized by CD45RA+ effector memory subpopulations with stem cell-like properties and increased proliferative capacity. Regardless of underlying immunodeficiency, booster-vaccinated and Omicron-infected individuals appeared protected against severe disease and exhibited enhanced and diversified T cell responses against conserved and Omicron-specific epitopes. Our findings indicate that T cells retain the ability to generate highly functional responses against newly emerging variants, even after repeated antigen exposure and a robust immunological imprint from ancestral SARS-CoV-2 mRNA vaccination.
|
|
| 83. |
- Müller, Thomas R., et al.
(author)
-
Memory T cells effectively recognize the SARS-CoV-2 hypermutated BA.2.86 variant
- 2024
-
In: Cell Host and Microbe. - : Elsevier. - 1931-3128 .- 1934-6069. ; 32:2, s. 156-161.e3
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- T cells are critical in mediating the early control of severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) breakthrough infection. However, it remains unknown whether memory T cells can effectively cross-recognize new SARS-CoV-2 variants with a broad array of mutations, such as the emergent hypermutated BA.2.86 variant. Here, we report in two separate cohorts, including healthy controls and individuals with chronic lymphocytic leukemia, that SARS-CoV-2 spike-specific CD4+ and CD8+ T cells induced by prior infection or vaccination demonstrate resilient immune recognition of BA.2.86. In both cohorts, we found largely preserved SARS-CoV-2 spike-specific CD4+ and CD8+ T cell magnitudes against mutated spike epitopes of BA.2.86. Functional analysis confirmed that both cytokine expression and proliferative capacity of SARS-CoV-2 spike-specific T cells to BA.2.86-mutated spike epitopes are similarly sustained. In summary, our findings indicate that memory CD4+ and CD8+ T cells continue to provide cell-mediated immune recognition to highly mutated emerging variants such as BA.2.86.
|
|
| 84. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
In: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 85. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 86. |
|
|
| 87. |
- Olsson Jers, Cecilia, et al.
(author)
-
Why is researchers’ professional life important for students?
- 2014
-
In: Writing Research Across Borders (WRAB), Paris 19-22 February, 2014.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Previous research indicated students’ difficulties in acquiring academic reading and writing literacies. Achieving language proficiency expected in higher education often requires hard work from students. Their problems with reading and writing academic texts also presents a challenge for university teachers, who are expected to support students in their academic language development. Our research project aims at exploring how text-based conversations can be used to develop students' understanding of the conventions in academic texts, as well as students’ ability to examine these texts critically. Students’ need for continuous support, related to the educational content, has been discussed before (e.g. Lea & Street, 1998; Monroe, 2003). University teachers, regardless of their subjects or disciplines, can support students’ reading and writing development in a variety of ways (e.g. Lillis & Scott, 2007; Wingate, 2011). Our point of departure is in socio-culturally oriented research on academic writing (e.g. Lea & Street, 1998; Blåsjö, 2004). For this investigation of text-based conversations, however, we also use more text-oriented and genre-based approaches (e.g. Hyland, 2004; Bazerman, Bonini & Figueiredo, 2009). Our project is based on a qualitative study of students' conversations on a scientific text included in their course. The text-based conversations were conducted during a three-hour session, in which the first part included a joint teacher-led discussion between the students and the teacher. This discussion was based on issues focusing some fundamental aspects of a text and its context: what is the problem and purpose of the study, what methods are used and for whom is this article written. The second half of the session was devoted to group discussions, where the task was to examine critically the qualities of the text based on a number of typical features in scientific texts, such as clarity, transparency, independency of context, text structure, and validity claims. The purpose of the assignment was for students to engage in a close reading of the text. These text-based conversations were recorded in several student groups. The recorded material was subsequently transcribed and analysed. We identified three themes relevant to the students’ comprehension of the academic text discussed: the text's usability, the text's reliability, and students' attitudes towards the text and the researchers. The results highlight the teacher’s role in supporting students' reading and writing. Furthermore, the study indicates that students need knowledge about researchers’ working conditions and their writing to understand why academic texts look as they do. In this talk, we focus on the critical potential of text-based conversations as a tool for students’ reading and writing development. Bazerman, C., Bonini, A. & Figueiredo, D.D.C. (Eds.). (2009). Genre in a changing world. Fort Collins, Colorado: WAC Clearinghouse. Blåsjö, M. (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm: Almqvist och Wiksell International. Hyland, K. (2004). Disciplinary Discourse. Social Interactions in Academic writing. Michigan: The University of Michigan Press. Lea, M. R. & Street, B. V. (1998). Student writing in higher education: An academic literacies approach. Studies in Higher Education, 23(2), 157-172. Lillis T. M. & Scott, M. (2007). Defining academic literacies research. Issues of epistemology, ideology and strategy. Journal of Applied linguistics, 4(1), 5-32. Monroe, J. (2003). Writing in the disciplines. Peer Review, 6(1), 5-32. Wingate, U., Andon, N. & Cogo, A. (2011). Embedding academic writing instruction into subject teaching. A case study. Active Learning in Higher Education, 12(1), 69-81.
|
|
| 88. |
- Persson, Magnus, et al.
(author)
-
Critical reading and ordinary reading - within and beyond the academy
- 2018
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Critical reading is in crisis, it is said. It has run out of steam (Latour 2004), become formulaic (Hayles 2012), and it “singularly fails to surprise” (Felski 2009). This diagnosis can and should be questioned. What is really at stake in the current struggle over the reading practices of literary studies? In our presentation we will highlight some results from the research project The Dialectic of Immersion. Academic and ordinary reading practices in the new media landscape. We want to problematize the common assumption that reading within literary studies is characterized by critical distance whereas everyday reading practices are naïve and immersive. Our hypothesis is that the relationship between critique and immersion is far more complex and multifaceted than this dichotomy suggests, and that critique neither is “owned” by the academy, nor that immersion is absent from it. One way to bring this complexity into the light is to focus on the performative dimensions of reading, which, in its turn, forces us to work not just theoretically but also empirically. Based on ethnographic methodology, our project explores the way reading literature actually is carried out within literary studies (during a group of students’ first year), and within a number of arenas outside academia, e.g. private reading groups, live book clubs, and literary festivals. Theoretically, we draw on actor-network-theory, reception studies, and the sociology of Pierre Bourdieu and Ann Swidler. Central research questions are: Which different concrete reading practices can be discerned within literary studies on the one hand and in a number of arenas for reading outside academia on the other? Which are the most significant differences and similarities, and how can these be explained?
|
|
| 89. |
- Persson, Magnus, et al.
(author)
-
Författaren i klassrummet
- 2011
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Att kulturarbetare besöker skolor och träffar elever är inget nytt inom svenskt utbildningsväsende. Kulturarbetarnas engagemang i skolan kan naturligtvis ta sig många olika uttryck – från ”gästspel” under en enstaka lektion till mera långsiktiga samarbeten i projektform. Dessa möten begränsas emellertid ofta av de medverkande aktörernas föreställningar om den ”andra” partens intressen, motiv och kompetenser. Kulturarbetare kan uppleva en rädsla för att deras konst ”pedagogiseras” samtidigt som skolan kan uppleva att kulturens representanter inte visar tillräckligt intresse för hur konsten skulle kunna användas också som ett redskap för lärande. Vi kommer att berätta om ett nyligen startat forskningsprojekt som handlar om vad som händer när skönlitterära författare besöker ett klassrum. Varje år arrangerar Författarcentrum drygt 2000 författarbesök i svenska skolor. För författarna innebär besöken en möjlighet att nå ut till en ny publik och potentiellt vinna nya läsare och köpare av sina böcker men det kan också finnas andra motiv som t.ex. att författaren vill stimulera barns läsande och skrivande. För elever och lärare innebär det att skolans boksamtal och litteraturundervisning temporärt eller kanske för längre tid kan få en annan utformning och inriktning. Genom ”en riktig författares” närvaro i klassen öppnas kanske för en annan typ av lärande – mera kreativt, autentiskt och ”på riktigt”. Trots att författarbesök i skolan genomförts under lång tid har denna företeelse i den svenska skolan ännu inte beforskats alls. Vilka potentialer för lärande erbjuder författarbesök i skolan och på vilka sätt skiljer de sig från skolans mera traditionella sätt att arbeta med skönlitteratur? I vårt projekt kommer vi att undersöka vilken kunskap och förståelse författaren respektive läraren vill att eleverna ska utveckla genom aktiviteten som helhet dvs. förberedelserna, författarbesöket och efterarbetet. Vi kommer också att undersöka vilken kunskap och förståelse eleverna upplever att de utvecklar genom aktiviteten. En annan central fråga är vilka uppfattningar om litteraturens funktion, värde och användning som förhandlas i mötet mellan författaren, läraren och eleverna. Vi tänker oss preliminärt att följa, dokumentera och analysera 4 författarbesök i sin helhet. Metoder som kommer att användas är intervjuer och observationer. Teoretiska utgångspunkter finns inom litteraturdidaktisk forskning, performance studies, forskning om litteraturens offentligheter samt teorier om estetikens och det kreativa lärandets villkor i skolan. Författarbesöken i skolan innebär normalt ett avbrott eller en avvikelse från den traditionella pedagogiska verksamheten. Vilka potentialer för lärande rymmer sådana avvikelser? Författarbesöken utgör en ambivalent och intressant kategori som utmanar hävdvunna distinktioner som formellt/informellt lärande. Pedagogiska och didaktiska diskurser fokuserar och premierar normalt långa tidsförlopp som en förutsättning för kvalitativt lärande. Som princip betraktad äger den givetvis sin riktighet. Men ur ett utbildningsvetenskapligt forskningsperspektiv innebär det att en vanligt förekommande ”avvikelse” i skolans litteraturundervisning hamnar i total skugga, och frågan om författarbesökens kreativa potentialer lämnas därmed obearbetad och oproblematiserad. Vi vill med vårt projekt bidra med ny kunskap om detta och vi kommer i vår presentation kort att redogöra för några av resultaten från en färsk pilotstudie vi har genomfört.
|
|
| 90. |
- Persson, Magnus, et al.
(author)
-
Reluctant Authorities : the Author in the Classroom
- 2013
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- As in the literary public sphere in general, there is a renewed desire to get close to the author behind the work also in the teaching of Swedish as a school subject. By this we do not mean teachers’ and pupils’ possible tendency to interpret the works through a biographical filter, but rather the author's actual physical presence in the classroom. Each year, more than 2,000 author visits are conducted in Swedish schools. Author visits constitute a large and important part of the recurrent policy efforts to get more culture into schools. Pupils’ literacy development is typically highlighted as a main goal for these efforts. But what actually happens during such author visits? In an ongoing project, we have followed and documented the highly popular and critically acclaimed Swedish author of books for young people Per Nilsson's visits in three different secondary school classes. In our presentation, we will show how the author’s performance can be described as an interaction between four various roles: author, narrator, debater and actor. In particular, we will focus on how the author’s authority over the interpretation of his own text is subjected to extensive and contradictory negotiations.
|
|
