| 31. |
- Wadbring, Ingela, 1964, et al.
(författare)
-
Introduktion till en 25-åring
- 2005
-
Ingår i: Bergström, Annika; Wadbring, Ingela & Weibull, Lennart (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. - Göteborg : Göteborg University. - 9188212300 ; , s. 11-18
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Wadbring, Ingela, 1964-, et al.
(författare)
-
Medieanvändningen och dess mekanismer
- 2019. - 2
-
Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144124636 ; , s. 365-378
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Östgren, Carl Johan, et al.
(författare)
-
Prevalence of atherosclerosis in individuals with prediabetes and diabetes compared to normoglycaemic individuals-a Swedish population-based study.
- 2023
-
Ingår i: Cardiovascular diabetology. - : BioMed Central (BMC). - 1475-2840. ; 22:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Patients with type 2 diabetes have an increased risk of death and cardiovascular events and people with diabetes or prediabetes have been found to have increased atherosclerotic burden in the coronary and carotid arteries. This study will estimate the cross-sectional prevalence of atherosclerosis in the coronary and carotid arteries in individuals with prediabetes and diabetes, compared with normoglycaemic individuals in a large population-based cohort.The 30,154 study participants, 50-64 years, were categorized according to their fasting glycaemic status or self-reported data as normoglycaemic, prediabetes, and previously undetected or known diabetes. Prevalence of affected coronary artery segments, severity of stenosis and coronary artery calcium score (CACS) were determined by coronary computed tomography angiography. Total atherosclerotic burden was assessed in the 11 clinically most relevant segments using the Segment Involvement Score and as the presence of any coronary atherosclerosis. The presence of atherosclerotic plaque in the carotid arteries was determined by ultrasound examination.Study participants with prediabetes (n = 4804, 16.0%) or diabetes (n = 2282, 7.6%) had greater coronary artery plaque burden, more coronary stenosis and higher CACS than normoglycaemic participants (all, p < 0.01). Among male participants with diabetes 35.3% had CACS ≥ 100 compared to 16.1% among normoglycaemic participants. For women, the corresponding figures were 8.9% vs 6.1%. The prevalence of atherosclerosis in the coronary arteries was higher in participants with previously undetected diabetes than prediabetes, but lower than in patients with known diabetes. The prevalence of any plaque in the carotid arteries was higher in participants with prediabetes or diabetes than in normoglycaemic participants.In this large population-based cohort of currently asymptomatic people, the atherosclerotic burden in the coronary and carotid arteries increased with increasing degree of dysglycaemia. The finding that the atherosclerotic burden in the coronary arteries in the undetected diabetes category was midway between the prediabetes category and patients with known diabetes may have implications for screening strategies and tailored prevention interventions for people with dysglycaemia in the future.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
En brokig gemenskap (inledningskapitel)
- 2017
-
Ingår i: En brokig gemenskap. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673403 ; , s. 9-28
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel fokuseras graden av livstillfredställelse bland invånarna i Västra Götaland, vilka samhällsfrågor som upplevs vara mest oroande, hur regioninvånarna bedömer att de lagstiftande organen i regionen sköter sina arbeten mer generellt och arbetet inom några olika ansvarsområden mer specifikt samt vilket förtroende de har för sina folkvalda politiker. Kapitlet baseras på 2016 års västsvenska SOM-undersökning.
|
|
| 40. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Storm och stiltje (inledningskapitel)
- 2019
-
Ingår i: Storm och stiltje. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673441 ; , s. 11-34
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Årets forskarantologi från SOM-institutet har titeln Storm och stiltje. Titeln knyter an till hur situationen i omvärlden har sett ut under 2018. Stormar har setts komma och gå, vissa mer utdragna än andra. Det har stormat mellan nationer och inom nationer, mellan statschefer och mellan beslutsfattare och medborgare. Det har stormat kring stora multinationella företag såväl som inom anrika kulturinstitutioner. Och i skog och mark har eldstormar dragit fram. Men många starka vindar har också kommit att mojna och stundtals bli till stiltje. Mångåriga konflikter mellan grannländer har präglats av ökad öppenhet och försoning. För svensk del följdes en intensiv valrörelse av stiltje i rikspolitiken. Väljarna hade sagt sitt, men de låsta positionerna i partipolitiken tycktes närmast skapa mer osäkerhet än bringa klarhet i regeringsfrågan. När klockorna klämtade för att ringa ut året var regeringsfrågan fortfarande olöst. I vilken vindriktning blåste då den allmänna opinionen? På vilka områden såg vi vindomslag och förändringar i människors vanor och attityder 2018? I detta första kapitel inleder vi analyserna av den nationella SOM-undersökningen 2018 genom att granska några utvalda områden inom (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier som karaktäriserats av såväl stormar som av stiltje. Mer specifikt kommer vi att analysera bilden av vart det svenska samhället är på väg enligt medborgarna, vilka frågor som upplevs som oroande inför framtiden, hur medborgarna bedömer de svenska partiledarna samt det vardagsliv som föregår på internet. Samtliga områden är sådana som kan bidra med ökad förståelse för människors samhällssyn, politiska ställningstaganden och bemötande av medmänniskor. I sammanhanget är tid en viktig faktor för att förstå hur den svenska opinionen har påverkats av väder och vind genom åren. Innan vi påbörjar analyserna av samhällets strömningar, kommer vi dock först att göra en kort genomlysning av opinionsåret 2018 genom att studera vad svenska medier rapporterade om.
|
|
