| 61. |
- Erlingsdottir, Gudbjörg, et al.
(författare)
-
Förbättrade arbets- och patientflöden i primärvården med digitalt Flow : slutrapport
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I projektet studeras det digitala verktyget Flow och dess inverkan på personalens arbetsmiljö samt på kostnadseffektiviteten i svensk primärvårdskontext. Flow ger patienten möjlighet till digital kontakt och kommunikation med vårdcentralen samt möjlighet till digital kommunikation mellan olika personalgrupper inom vårdcentralen. Implementeringen av Flow har studerats på tre vårdcentraler: A, B och C. På vårdcentral A har implementeringen gått smidigt och haft en positiv effekt medan den gått mindre bra och inte fått lika positiv effekt på vårdcentral B och C. Detta trots att alla verkar överens om att själva plattformen är lätt att arbete i så kan den således få olika effekt på arbetsbelastningen. För att få en positiv effekt behövs det en rad åtgärder vid införandet och vid själva användandet: en gemensam bild hos både ledning och personal om varför plattformen ska införas att involvera och förankra idén om plattformen hos vårdpersonal redan innan implementeringen; att utbilda all personal i plattformen men också utbilda superanvändare som är villiga att driva implementeringen och villiga att kontinuerligt stötta kollegor i förändringsarbetet; att avsätta tid i schemat för vårdpersonal att utforska, lära sig och använda plattformen; att marknadsföra plattformen gentemot patienterna; att ha regelbundna återkopplingsmöten, i vilka vårdpersonal kan diskutera och ventilera farhågor och förväntningar samt uppmuntra kontinuerlig användning. Vad gäller kostnadsanalysen så förefaller Flow leda till besparingar för vårdgivaren. Vi har också jämfört Flow med två andra digitala system inom vården som vi studerat tidigare. Jämförelserna visar bland annat att även om ett digitalt system upplevs som positivt så skapar det oftast något slags kringarbete för vårdpersonalen när systemet eller data det innehåller ska tas hand om. Vidare kan vi konstatera att digitaliseringen inte ersätter de befintliga arbetsrutinerna helt utan skapar ett parallellt arbetsflöde.
|
|
| 62. |
- Erlingsdottir, Gudbjörg, et al.
(författare)
-
Mellan Pod och Patient – hur förändras arbetet när vården blir digital, slutrapport
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Teknikutvecklingen inom e-hälsoområdet möjliggör ständigt nya och mer avancerade arbetssätt för att övervaka och vårda patienter digitalt. Vården sker då genom kontinuerlig övervakning av patientens hälsa via digitalt överförda data och kommunikation mellan vårdpersonal och patient där feedback och rekommendationer skräddarsys efter patientens behov och tillstånd. Denna typ av digital vård är ett växande område inom e-hälsan. Syftet med digital vård är att avståndet ska minska mellan vårdpersonal och patient i tid och rum, vården ska bli mer kontinuerlig och proaktiv samt att resurser allokeras till de delar av vården där de behövs bäst. Eftersom tekniken är relativt ny genomförs för tillfället olika studier för att undersöka effekterna på patienternas hälsa.För vårdpersonalen betyder tekniken dock ett förändrat arbetssätt som innebär: ett skifte från personliga möten med patienten till digital kommunikation; från att själv mäta olika parametrar till att ta emot värden som patienterna registrerat; från bokade patientmöten till en mer kontinuerlig övervakning av patientens värden samt att en algoritm i det digitala systemet föreslår vilken/vilka patient(er) som ska prioriteras. Hur personalen upplever denna övergång från traditionell vård till digital vård vet vi mycket lite om eftersom detta inte har studerats och fokus i de studier som genomförts hittills har varit på effekter på patientens hälsa. Det finns inte1heller studier av huruvida det digitala arbetssättet är mer kostnadseffektivt även om det finns ett sådant antagande.I det här projektet har vi studerat och jämfört hur vårdpersonalen arbetar digitalt respektive ”traditionellt” med digital övervakning av kroniskt sjuka. Syftet är att öka kunskapen om 1) hur digital vård påverkar vårdpersonalens arbetssätt och arbetsmiljö jämfört med ”traditionell” vård, 2) om och i så fall hur personalen integrerar de digitala systemen i sitt sätt att arbeta och att 3) jämföra kostnadseffektiviteten mellan de två arbetssätten.Projektet genererar kunskap om hur övergången till digital vård påverkar vårdpersonal i flera dimensioner som exempelvis förändrat arbetssätt, integration av den digitala vården i övrigt arbete, upplevelse av kontroll över det egna arbetet i förhållande till ställda krav, förändrade roller gentemot kollegor osv samt om kostnadseffektiviteten av digital vård jämfört med traditionell vård. Ett teoretiskt ramverk med bla Normaliseringsprocessteori (NPT) modellen har testas, modifierats och utvecklas utifrån de resultaten.
|
|
| 63. |
- Ernberg, M, et al.
(författare)
-
Examina och utbildning inom svensk odontologisk forskning
- 2003
-
Ingår i: Tandläkartidn. ; 95:9, s. 54-59
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En internationell utvärdering visade för några år sedan att Sverige riskerar att förlora sin position som världsledande nation inom odontologisk forskning. För att få en uppfattning om förändringarna inom forskarutbildningen och den postdoktorala meriteringen samlades data för 1990-2001 in från fakulteterna, Statistiska Centralbyrån samt Högskoleverket. Avsikten var att undersöka antalet forskarutbildade tandläkare, mångfalden bland doktoranderna och de som disputerat samt deras nuvarande anställningsform. Materialet jämfördes sedan med tidigare data. I medeltal avlade 25 personer per år doktorsexamen åren 1990-2001. Antalet har minskat under senare år. En majoritet av dem som avlade doktorsexamen hade odontologisk bakgrund. Relativt få har meriterat sig för en fortsatt akademisk karriär. 32 studerande påbörjade forskarutbildning åren 1991-2001. Andelen doktorander med annan akademisk grundexamen än odontologisk ökar. Sedan 1999 har forskningsvolymen minskat med motsvarande en hel fakultets forskningsvolym. Vi drar därför slutsatsen att kunskapsutvecklingen inom svensk odontologi riskerar att stagnera samt att fakulteternas behov av lärare till högre akademiska tjänster liksom folktandvårdens behov av handledare inom specialistutbildningen inte kommer att kunna tillgodoses i framtiden.
|
|
| 64. |
|
|
| 65. |
- Falk Johansson, Marcus, et al.
(författare)
-
A comparison of spouse and non-spouse carers of people with dementia : a descriptive analysis of Swedish national survey data
- 2021
-
Ingår i: BMC Geriatrics. - : BioMed Central. - 1471-2318. ; 21:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundBeing an informal carer of a person with dementia (PwD) can have a negative effect on the carer's health and quality of life, and spouse carers have been found to be especially vulnerable. Yet relatively little is known about the care provided and support received by spouse carers. This study compares spouse carers to other informal carers of PwDs regarding their care provision, the support received and the psychosocial impact of care.MethodsThe study was a cross-sectional questionnaire-based survey of a stratified random sample of the Swedish population aged 18 or over. The questionnaire explored how much care the respondent provided, the support received, and the psychosocial impact of providing care. Of 30,009 people sampled, 11,168 (37.7%) responded, of whom 330 (2.95%) were informal carers of a PwD.ResultsIn comparison to non-spouse carers, spouse carers provided more care more frequently, did so with less support from family or the local authority, while more frequently experiencing negative impacts on their social life and psychological and physical health. Spouse carers also received more carer support and more frequently experienced a closeness in their relationship with the care-recipient.ConclusionsSpouse carers of PwD differed from non-spouse carers on virtually all aspects of their care situation. Policy and practice must be more sensitive to how the carer-care-recipient relationship shapes the experience of care, so that support is based on an understanding of the individual carer's actual needs and preferences rather than on preconceptions drawn from a generalised support model.
|
|
| 66. |
- Fardell, Camilla, et al.
(författare)
-
S100B polymorphisms are associated with age of onset of Parkinson's disease
- 2018
-
Ingår i: Bmc Medical Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2350. ; 19:42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: In this study we investigated the association between SNPs in the S100B gene and Parkinson's disease (PD) in two independent Swedish cohorts. The SNP rs9722 has previously been shown to be associated with higher S100B concentrations in serum and frontal cortex in humans. S100B is widely expressed in the central nervous system and has many functions such as regulating calcium homeostasis, inflammatory processes, cytoskeleton assembly/disassembly, protein phosphorylation and degradation, and cell proliferation and differentiation. Several of these functions have been suggested to be of importance for the pathophysiology of PD. Methods: The SNPs rs9722, rs2239574, rs881827, rs9984765, and rs1051169 of the S100B gene were genotyped using the KASPar (R) PCR SNP genotyping system in a case-control study of two populations (431 PD patients and 465 controls, 195 PD patients and 378 controls, respectively). The association between the genotype and allelic distributions and PD risk was evaluated using Chi-Square and Cox proportional hazards test, as well as logistic regression. Linear regression and Cox proportional hazards tests were applied to assess the effect of the rs9722 genotypes on age of disease onset. Results: The S100B SNPs tested were not associated with the risk of PD. However, in both cohorts, the T allele of rs9722 was significantly more common in early onset PD patients compared to late onset PD patients. The SNP rs9722 was significantly related to age of onset, and each T allele lowered disease onset with 4.9 years. In addition, allelic variants of rs881827, rs9984765, and rs1051169, were significantly more common in early-onset PD compared to late-onset PD in the pooled population. Conclusions: rs9722, a functional SNP in the 3'-UTR of the S100B gene, was strongly associated with age of onset of PD.
|
|
| 67. |
- Frennert, Susanne, et al.
(författare)
-
Digitalt stött patientflöde : hot och/eller möjlighet för att underlätta arbetet beror på ledarskapet och hur arbetet organiseras
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Digital teknik har blivit en stor del av de flestas vardag och arbete. Digitaliseringen sker även inom primärvården och tros kunna öka kvalitet och effektivitet i vården, samt minska kostnaderna(van Gemert-Pijnen, Kip, Kelders, & Sanderman, 2018), men hur påverkar den vårdpersonalens arbete? Primärvården är redan en utsatt sektor på grund av ökat patientflöde, personalflykt och hög sjukfrånvaro (Golay, 2019; Greenhalgh & Papoutsi, 2018). Det är därför av stor vikt att förstå hur olika digitala lösningar påverkar vårdpersonalen och deras arbete. I ett forskningsprojekt följer vi införandet av och arbetet med en digital plattform på vårdcentraler för att studera hur digitalt stött patient- och arbetsflöde påverkar personalens arbetssätt och arbetsbelastning. Genom plattformen kan patienter ta kontakt med vårdcentralen digitalt istället för via telefonsamtal. Kommunikation och patientmöten kan ske synkront eller asynkront i form av digitala (chatt eller video) eller fysiska möten med olika kategorier av vårdpersonal. Plattformen är tänkt att förbättra ledning och organisering av arbetet/patientflödet, minska arbetsbördan och kognitiv belastning, stärka patientens delaktighet samt öka kostnadseffektiviteten – men hur blir det i praktiken?
|
|
| 68. |
- Frennert, Susanne, et al.
(författare)
-
Embedding and Integrating a Digital Patient Management Platform Into Everyday Primary Care Routines : Qualitative Case Study
- 2022
-
Ingår i: JMIR Formative Research. - : JMIR Publications. - 2561-326X. ; 6:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Traditional primary care is characterized by patient consultations via phone and physical visits. However, the current development in Swedish primary care is to blend digital solutions with traditional solutions. This paper addresses this development by examining the normalization of embedding and integrating a digital health care platform into everyday care routines in a primary care clinic. The digital health care platform enables both synchronous (video calls) and asynchronous (chat) communication, as well as self-registration of patient data using automated questions and forms requiring the patient's input.Objective: This study aims to explore the work that health care professionals (HCPs) have to undertake to implement and sustain a digital health care platform as part of their everyday work practice. Methods: HCPs were observed and interviewed to assess their individual and collective engagement and the mechanisms involved in the implementation of the digital platform and its effects on everyday work routines. The normalization process theory (NPT) was used to frame the data analysis.Results: The analysis identified several themes related to the four NPT constructs: coherence, cognitive participation, collective action, and reflexive monitoring. The use of these constructs enabled the analysis to identify ways of supporting implementation. For example, it showed the benefits of having implementation champions and scheduling work hours for HCPs to use the platform. The analysis also revealed a theme of materiality that deviated from the NPT constructs, as NPT gives ontological priority to human actors and social structures.Conclusions: Digital health care platform implementation is a complex process. Our findings provide insights into how individual and collective actions can be supported to embed and integrate a digital platform into everyday care routines. Primary health care organizations need to involve HCPs throughout the implementation process by reorganizing work and providing frequent feedback loops. HCPs are more likely to engage with and commit to changing practices if they perceive the digital platform to be beneficial compared with the current practice. However, they also need resources (eg, time, training, and continuous support) to put the platform into practice. Patient engagement and appraisal are important elements in implementation. Unless patients are willing to use the platform, there is no motivation for HCPs to embed the digital platform into everyday care practice.
|
|
| 69. |
- Frennert, Susanne, et al.
(författare)
-
‘It increases my ability to influence my ways of working’ : A qualitative study on digitally mediated patient management in primary healthcare
- 2023
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : John Wiley & Sons. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 37:1, s. 88-105
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Digitally mediated primary healthcare is increasingly influencing working conditions, raising questions about how digitally mediated patient management is experienced.Aim: The aim of this study was to generate insights, through the lens of postphenomenology, into how digitally mediated primary healthcare affects the work and working environment, by gathering perspectives from primary healthcare professionals who regularly manage patient errands through a digital platform.Methods: Two rounds of interviews were conducted with a diversified sample of primary healthcare professionals at a primary healthcare centre. The first round of interviews was conducted during the initial phase of the deployment of a digital platform for patient management, with the second round conducted a year later (n = 24). The interview transcripts were analysed using reflexive thematic analysis.Results: Four themes relating to digitally mediated care work were identified: ‘positive feelings towards digitally mediated primary healthcare’, ‘seeing a positive work atmosphere as a prerequisite for change’, ‘experiencing increased control over the pace of workflow’ and ‘reconfiguration of previous problems’.Conclusion and relevance to clinical practice: Building on postphenomenology, our study adds to the understanding of how material and symbolic aspects mutually affect the mediating role of a digital platform for patient management. Thus, the results indicate that the experience of using digitally mediated care processes is conditioned by the discourse towards digitalisation at the workplace and the management's approach to and inclusion of employees in the digital transition of primary healthcare, as well as the usefulness and usability of the digital platform. The findings can inform both practice and policy.
|
|
| 70. |
- Frennert, Susanne, et al.
(författare)
-
Lärdomar från en ”lyckad” implementering av en digital plattform i primärvården
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundAnvändandet av digitala plattformar ökar inom primärvården. Syftet med den här typen av digitala plattformar är att avståndet ska minska mellan vårdpersonal och patient i tid och rum, vården ska bli mer kontinuerlig och proaktiv samt att resurser allokeras till de delar av vården där de behövs bäst. För att syftet ska nås, behöver dessa plattformar inte bara vara funktionella och användbara, utan de behöver inlemmas i det dagliga arbetet. Tidigare forskning visar att många implementeringar inom primärvården fallerar (Granja, Janssen, & Johansen, 2018). Oftast förklaras den långsamma digitaliseringen inom vården som ett resultat av motstånd bland vårdpersonal och patienter på grund av avsaknad av digitala färdigheter och negativ attityd gentemot teknik (Ali, Zhou, Miller, & Ieromonachou, 2016). Förklaringen speglar ett reduktionistiskt synsätt som saknar förståelse för att implementering av digitala lösningar inom vården, inte är en linjär process utan en komplex process som påverkas av flera faktorer (tekniska, sociala, strukturella, historiska, ekonomiska och politiska), olika aktörer (vårdpersonal, patienter , anhöriga, ledning, politiker), utformningen av tekniska lösningar som ömsesidigt är relaterade och möjliggör viss typ av vård och arbetsförhållanden, samtidigt som de begränsar andra (Nilsen, 2020). SyfteSyftet med vår presentation är att beskriva de lärdomar vi dragit från vad som förefaller vara en framgångsrik implementering av en digital plattform på en vårdcentral. Via plattformen kan patienten digitalt ta kontakt med vårdcentralen och blir dirigerad till antingen fysiska eller digitala vårdmöten, beroende på patientens önskemål och medicinska behov. MetodMaterialet kommer från en pilotstudie och består av 12 semi-strukturerade intervjuer med vårdpersonal samt observationer under utbildningstillfällen av den digitala plattformen och på ett APT. Vårt teoretiska ramverk tar sin utgångspunkt i Normalisation Process Theory (NPT). NPT beskriver det arbete och samspel mellan olika aktörer som krävs, för att normalisera ett nytt arbetssätt och inbegriper fyra mekanismer: samstämmighet; kognitiv medverkan; kollektivt agerande och reflekterande monitorering (Carl May, 2013; C May & Finch, 2009).ResultatPilotstudien visar på en rad åtgärder som förefaller att ha säkerställt normalisering av den digital plattformen på den studerade vårdcentralen: att involvera och förankra idén om det nya arbetssättet/innovationen hos vårdpersonal redan innan implementeringen; att utbilda superanvändare som är villiga att driva implementeringen och villiga att kontinuerligt stötta kollegor i förändringsarbetet; att avsätta tid i schemat för vårdpersonal att utforska, lära sig och använda det nya arbetssättet; att ha regelbundna återkopplingsmöten, i vilka vårdpersonal kan diskutera och ventilera farhågor samt förväntningar.
|
|
