| 11. |
|
|
| 12. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
Att utveckla ett yrkesspråk
- 2013
-
Ingår i: Lärares etik och professionella arbete. - Linköping : Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. - 9789175194639 ; , s. 27-39
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gunnel Colnerud, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet har under den största delen av sitt yrkesverksamma liv varit engagerad i skolfrågor av olika slag. Ofta har fokus för hennes intresse och uppdrag legat i att förstå skolans vardagsliv och det komplexa uppdrag som läraryrket innebär. Gunnel fyller 67 år i januari 2015 och denna vänbok är en hyllning till henne från kollegor, både nationellt och internationellt, samt tidigare doktorander. Bidragen i antologin, Lärares etik och professionella arbete - skolan som moralisk praktik, är tänkt att spegla de områden som Gunnel i sin forskning varit engagerad i.Innan Gunnel påbörjade sin forskarutbildning i pedagogik var hon verksam som psykolog inom skolhälsovården. Denna erfarenhet av att ha mött barn och elevers utsatthet samt lärares ständiga arbete med att möta olika typer av förändringar och hantera en komplex yrkesroll är något som Gunnel burit med sig in i sin forskning, vilket inte minst syns i hennes outtröttliga engagemang i att vara en forskare som bidrar till skolans praktik.I mitten av nittiotalet Jade Gunnel fram sin avhandling som byggde på intervjuer med yrkesverksamma lärare och handlade om etiska dilemman lärare ställs inför i sitt yrkesutövande. Gunnel har allt sedan avhandlingsarbetet varit mycket engagerad i etiska frågor i relation till läraruppdraget och var en av de pådrivande krafterna i att tillsammans med Sveriges båda lärarförbund formulera gemensamma yrkesetiska principer, som kom att benämnas Lärares yrkesetik. I detta arbete gjorde Gunnel betydande insatser genom att problematisera yrkesetik som fenomen, medverka i otaliga utbildningsinsatser för lärare och lärarstudenter inom området och sist men inte minst bidra till att etablera yrkesetik som forskningsfält.Ett kännetecknande drag för Gunnels forskning har varit den starka viljan och övertygelsen om att forskning om skola behöver ske i relation till och med skolans praktik. Tillsammans med sin make och kollega professor Kjell Granström etablerade Gunnel en forskarmiljö med fokus på praxisnära forskning. Vi som är redaktörer för denna vänbok har alla haft förmånen att vara doktorander till Gunnel eller Kjell och fått möjlighet att växa som forskare i en forskarmiljö som präglats av kreativitet, engagemang och spännande diskussioner.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-
(författare)
-
"Det är tufft att plugga... men jag tror att jag klarar det" : En studie om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En betydande andel, 42 procent, av en årskull elever som lämnar svensk gymnasieskola idag fortsätter sina studier vid universitet och högskolor inom tre år efter grundläggande examen (scb.se, 2008:079). Största delen av den kunskap som studenterna förväntas tillägna sig vid akademiska studier förmedlas via skriftspråket och de högt ställda kraven på skriftspråklig kompetens kan bli problematiska för studenter med läs- och skrivsvårigheter.I denna studie var det övergripande syftet att studera studiemöjligheter och studiehinder för studenter med funktionsnedsättningen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inom högre utbildning. Hur ser studietakten ut för denna studerandegrupp och vilka studieresultat redovisas? Vidare söktes genom studien kunskap om studiesituationen och studievardagen för studenter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studiens datainsamling genomfördes under år 2010 och data hämtades dels från dokumentstudier och dels från samtalsliknande telefonintervjuer.Resultaten visar att studietakten för de allra flesta studenter med skriftspråkliga svårigheter är lägre än den förväntade (30 hp/termin). Det framgår vidare att det är ett litet antal studenter som uppvisar en extremt låg studietakt och deras begränsade studieresultat visar sig tidigt under studietiden.Trots att alla studenter som medverkade i intervjustudien hade upplevt svårigheter med skriftspråkligt lärande under tidigare skolgång hade endast två av dem fått formell bekräftelse på svårigheterna innan de akademiska studierna påbörjades. Tillgång till olika former av kompensatoriskt stöd var betydelsefullt men för att kunna använda stödet som kompensatoriska redskap ställdes krav på både tid och övning. Detta innebar en parallell lärprocess för att lära sig lära.Ett tydligt mönster i de upplevelser och erfarenheter som studenterna förmedlade innebar beskrivningar av en pendling mellan känslor som kan beskrivas som motsatser till varandra. Det är uttalanden och berättelser som visar på ett ambivalent förhållningssätt till studievardagen och de studiekrav som de ställs inför. Det var pendling mellan upplevelser av självständighet och beroende, uthållighet/målinriktning och tvivel samt ställningstaganden att vara öppen eller sluten när det gäller de skriftspråkliga svårigheterna. Pendlingen mellan dessa känsloyttringar finns säkert hos många studerande men här grundar sig pendlingen och det ambivalenta förhållningssättet på svårigheterna att möta och övervinna de höga skriftspråkliga kraven i de akademiska studierna.
|
|
| 15. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter : En studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationella och också internationellt järnförande studierna av elevers skriftspråkliga och rnatematiska förmåga, har det visat sig att svenska elever presterar sämre såväl inom "matematikens som svenskans områden" (NU 2003, PISA, Tirnss). Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17% av svenska elever i skolår 9 presterar på den lägsta nivån i matema tik. Vad gäller läsförståelsen så presterar 13 % av svenska elever på den lägsta nivån. Det är ingen orimlig tanke att dessa elever har va rit föremål för specialundervisning. Specialundervisningen och den specialpedagogiska verksamheten i maternatik och svenska lyfts implicit upp på agendan.Specialpedagogisk verksamhet, specialundervisning och special pedagogik, har under senare tid varit föremål för studier, diskus sioner och debatt i olika sammanhang (Börjesson, 1997; Haug, 1998, Persson, 1998; Nilholm, 2003; Brodin & Lindstrand, 2004). Analys och problematisering av begreppen norrnalitet och avvikelse har varit centralt, likaväl som bearbetning av ideologiska och teoretiska perspektiv på kunskapsområdet specialpedagogik I en del studier har centrala begrepp analyserats och problematiserats för att bidra till utvecklingen av en teoretisk ram eftersom specialpedagogiken hittills ansetts vara ett kunskapsområde med en svag teoriförank ring (Skrtic, 1988; Helldin, 1997). Andra studier med specialpedago gisk inriktning har foku1 rat organisatoriska perspektiv vad gäller specialpedagogisk verksamhet. Dessa studier har berört specialun dervisningens omfattning, t.ex. antal elever som åtnjutit specialpe dagogiska insatser samt orsaker till dessa insatser (Persson, 1998). De två ovan beskrivna perspektiven visar på den tudelning som specialpedagogiken och den specialpedagogiska kunskapen idag kännetecknas av. Det är å ena sidan den politiska och norrnativa ideologiska diskursen där norrnalitet och avvikelse problematiseras utifrån det svenska samhällets krav på likvärdighet, jämställdhet, deltagande och demokrati. Å andra sidan finns den handlingsorien terade diskursen med fokus på organisering, resurser och kompe tens. Den senare praxisinriktade forskningen skiljer oftast inte på begreppen specialpedagogik och specialundervisning och det är företrädesvis denna inriktning som debatterats i press och media un der 90-talet och som vi senare ska visa behöver studeras vad gäller undervisningen i företrädesvis ämnena matematik och svenska.
|
|
| 16. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
(författare)
-
Dysleksi og voksne
- 2012. - 2
-
Ingår i: Dysleksi og andre vanskeligheder med skriftsproget. - Viborg Danmark : Dansk Psykologisk Forlag A/S. - 9788777067730 ; , s. 192-203
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Behovet for viden om dysleksi/læse- og skrivevanskeligheder - og især om forholdet mellem årsager, konsekvenser og pædagogiske tiltag - er stort og må have høj prioritet. Denne bog gør rede for forskning og forskningsbaseret undervisning inden for området.I 18 kapitler gives der en bred og lettilgængelig gennemgang af aktuel biologisk, pædagogisk og psykologisk forskning. Læseren bliver blandt andet orienteret om, hvad dysleksi er, og hvad der forårsager dysleksi, hvordan man kortlægger og udreder læse- og skrivevanskeligheder, samt hvordan man kompenserer for problemer med skriftsproget.De fleste af de myter, der findes omkring læse- og skrivevanskeligheder, bliver også taget op. Intervention og specialpædagogiske tiltag har fået deres eget kapitel, og dette tema gennemsyrer de fleste af bidragene. Den brede indfaldsvinkel og den tydelige tilknytning til forskningen gør bogen anvendelig inden for mange uddannelser og professioner.
|
|
| 17. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
(författare)
-
Dyslexi och vuxna
- 2009. - 1
-
Ingår i: Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. - Stockholm : Natur & Kultur. - 9789127419346 - 9127419347 ; , s. 202-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråketEtt stort antal elever lämnar skolan utan tillräcklig läs- och skrivförmåga. I denna bok får läsaren en god uppfattning om den världsomspännande och aktuella forskning som finns och ges även goda möjligheter att tillämpa den i sitt arbete.I boken 18 kapitel uppmärksammas pedagogisk, psykologisk och biologisk forskning om läs- och skrivsvårigheter. Författarna är lärare och forskare som ingår i ett nationellt nätverk för forskning om dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter.
|
|
| 18. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
(författare)
-
En särskola i förändring : En studie om specialpedagogiskt reformarbete
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den studie som presenteras i den här artikeln är inriktad mot att synliggöra institutioners och organisationers planerade förändringar och omstrukturerande verksamhet för att hantera statliga uppdrag som formuleras i nya styrdokument, och att med utgångspunkt i dessa utveckla och förändra grundsärskolan och gymnasiesärskolan.
|
|
| 19. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
Funktionshindrade studenter på lika villkor? : Tillgänglighet och delaktighet genom lagstiftning och förändringsarbete
- 2009
-
Ingår i: Ett år med Bologna - vad har hänt vid LiU?. - Linköping : Linköpings universitet Centrum för undervisning och lärande. - 9789173935807 ; , s. 85-90
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett år med Bologna – Vad har hänt vid LiU? var rubriken på CUL-dagen 2008. Vi bjöd in lärare och övrig LiUpersonal att komma och presentera sina erfarenheter och tankar omkring detta tema för att därigenom stimulera till samtal och debatt om hur Bologniseringen av utbildningarna vid LiU gestaltat sig sedan den formella starten med arbetet att införa en ny examensstruktur, den 1 juli 2007.
|
|
| 20. |
|
|
