| 11. |
- Gråd, Erik, et al.
(författare)
-
Sammanställning och analys av styrmedel för att minska miljöpåverkan från plastförpackningar : Slutrapport
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten har en kartläggning över den lagstiftning som berör plastförpackningar idag gjorts samt en analys av vilka hinder som föreligger för önskad utveckling och till sist rekommendationer för effektivare styrmedel. Förslag på förändringar av befintliga styrmedel har tagits fram, med syfte att bättre uppfylla målen inom Naturvårdsverkets plastarbete, återvinningsmål i förpackningsförordningen och etappmål för återanvändbara förpackningar. Som utgångspunkt för den gemensamma problembilden har fyra problem diskuterats och förankrats med Naturvårdsverket:• bristande utsortering/insamling av återvinningsbara förpackningar, • för stor andel plastförpackningar går till energiåtervinning, • för liten andel återanvändbara förpackningar samt • för mycket plastförpackningar på marknaden. Att det är för mycket plastförpackningar på marknaden kan bland annat skyllas att det saknas effektiva styrmedel riktade mot de tidiga faserna i livscykeln för plastförpackningar, inte minst design av plastförpackningar. Dessutom är det hög omsättningstakt på marknaden. Rörande materialåtervinning av plastförpackningar finns det tydliga nationella mål och mål på EU-nivå, men otillräcklig infrastruktur för materialåtervinning, vilket gör att insamling och utsortering i olika fraktioner brister. Detta styr istället flödet mot energiåtervinning. I de nyligen beslutade etappmålen kring återanvändbara förpackningar så ska andelen som är återanvändbara öka med minst 20 procent från år 2022 till år 2026 och med minst 30 procent från år 2022 till år 2030 för de förpackningar som släpps ut på marknaden i Sverige för första gången. Det finns idag ingen tydlig incitamentsstruktur och kunskap hos den aktör där förpackningsavfallet uppstår. Dessutom är det en utmaning med friåkare, där producenter av förpackningar inte finns med i insamlingssystemet som tillhandahålls och därmed inte uppfyller producentansvaret. Vad gäller materialåtervinning har plast generell en låg materialåtervinningsgrad – endast 9 procent av all plast uppskattas materialåtervinnas. För plastförpackningar är det svårt att beräkna materialåtervinningsgrad men baserat på bland annat kartläggningar och rapporteringar till EU finns uppgifter om att 30-45 procent av alla plastförpackningar som sätts på marknaden materialåtervinns. Problemet är att design för återvinning inte tas med i tillräcklig stor utsträckning då förpackningarna utformas utifrån unika förutsättningar för att skydda varan. Dessutom är nytillverkad plast ofta billigt. Sammanställningen från kartläggningen visar på att det finns tydliga utmaningar att nå de framtida målen för materialåtervinning av plastförpackningar; 55 procent till 2025. I Sveriges största återvinningsanläggning så uppskattas materialåtervinningsgraden vara 10–20procent. Flera av utmaningarna går genom hela värdekedjan och de olika aktörerna behöver arbeta gemensamt om Sverige ska kunna uppnå de uppsatta målen.Studien visar även på tydliga utmaningar och brister vad gäller att uppnå ambitionerna i linje med avfallshierarkin och för att uppnå en cirkulär ekonomi. Kartläggningen har kunnat konstatera flera marknadsmisslyckanden som förhindrar en övergång till en cirkulär ekonomi. Det saknas incitament eller information för produktdesign som möjliggör återvinning eller återanvändning, för att använda återvunnet eller återanvända produkter eller material i tillverkningsprocesser, för att köpa produkter som är mer återvinningsbara eller återanvändbara samt för att ta hänsyn till externa effekter av att bortskaffa en uttjänt produkt. Dessa fyra typer av marknadsmisslyckanden ligger som grund för att motivera de styrmedel som föreslås för att uppnå en cirkulär ekonomi. Vidare har de EU-direktiv och nationella styrmedel som berör förpackningar kartlagts. Det finns både styrmedel som är juridiskt bindande och tillämpas enligt lag och även styrmedel av frivillig karaktär. På EU nivå är det EU:s Avfallsdirektiv, Förpackningsdirektivet och Engångsplastdirektivet som är styrande. För nationella styrmedel är producentansvaret det centrala styrmedlet för plastförpackningar och styrs genom förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar. Producentansvarssystem utgör det centrala styrmedlet för cirkularitet på förpackningsområdet. Syftet med producentansvaret är att styra producenterna mot att utveckla mer resurssnåla produkter som är lätta att återanvända eller materialåtervinna och som samtidigt, i möjligaste mån, är fria från miljöfarliga ämnen. Baserat på kartläggningen över befintlig lagstiftning och marknadsmisslyckanden utifrån måluppfyllelserna, har åtta styrmedelsförslag tagits fram. Förslagen består dels av en anpassning av befintliga styrmedel, dels av nya kompletterande styrmedel. Förslagen riktas mot de fyra hinder som identifierades i början av utredningen. Det förväntas inte att ett styrmedel ensamt kan lösa ett hinder, men förslagen kan sammantaget på olika sätt bidra till att lösa de problem som identifierats. Av de åtta förslagen har sedan fem valts ut som bäst lämpade för att nå måluppfyllelserna:• Stödja utvecklingen av fler frivilliga pant- och retursystem• Ändring av avgiftsramverk för producentansvaret • Tydligare information och branschdialog (inom producentansvaret)• Ökad tillsyn inom producentansvaret • Andel återvunnen plast i plastförpackningarVarje förslag har analyserats utifrån syfte, incitamentsstruktur och genomförbarhet, vilken effekt de förväntas ha på måluppfyllelserna samt vilka aktörer som kan förväntas beröras av ändringen och om det innebär någon kostnad. Dessa styrmedel har en begränsad påverkan isolerat, men kombinerat kan de förväntas ge ökad effekt. Exempelvis informationsbaserade styrmedel kan ha begränsad effekt isolerat, men kan spela en viktig roll i att öka förutsättningarna för att andra styrmedel, såsom producentansvaret, ska lyckas. Till exempel föreslås att en kombination av finansiella incitament tillsammans med ökad information om ansvar kring producentansvaret samt förbättrad tillsyn, skulle kunna ta ett bättre helhetsgrepp om problemen och bättre uppfylla målen.
|
|
| 12. |
- Güney, Pelin, et al.
(författare)
-
Electroconvulsive Therapy in Depression : Improvement in Quality of Life Depending on Age and Sex
- 2020
-
Ingår i: Journal of ECT. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 1095-0680 .- 1533-4112. ; 36:4, s. 242-246
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: It is uncertain if there are variations in the improvement of quality in life between sexes and age groups after electroconvulsive therapy (ECT). The aim of this study was to investigate how health-related quality of life changed after treatment and to examine differences in the results between sex and age groups.METHODS: This register-based study used data from the Swedish national quality register for ECT. The study population was patients diagnosed with depression who had received ECT. Health-related quality of life was quantified using the 3-level version the EuroQol 5-dimensional questionnaire (EQ-5D 3 L). Analysis of variance was used to compare change in EQ-5D score from pretreatment to posttreatment between sex and age groups.RESULTS: There was a statistically significant improvement in EQ-5D index score and EQ visual analog scale (VAS) score in all patient groups after ECT. The mean improvement in EQ-5D index score and EQ-VAS score ranged from 0.31 to 0.46 and 28.29 to 39.79, respectively. Elderly patients had greater improvement in EQ-5D index score and EQ-VAS score than younger patients. There was no significant difference in improvement between the sexes. The mean improvement in EQ-5D index score was 0.40 for male patients and 0.41 for female patients.CONCLUSIONS: Electroconvulsive therapy had a considerable effect on health-related quality of life in patients with depression of both sexes and all age groups. The improvement was greatest in elderly patients, who more often had psychotic features. More studies are needed to investigate the long-term effects of ECT and to further explain the varying treatment results between elderly and younger patients.
|
|
| 13. |
- Göterfelt, Linda, et al.
(författare)
-
The Incidence of Dental Fracturing in Electroconvulsive Therapy in Sweden
- 2020
-
Ingår i: Journal of ECT. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 1095-0680 .- 1533-4112. ; 36:3, s. 168-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: One adverse effect of electroconvulsive therapy (ECT) is dental fracture; thus, a bite guard and muscle relaxants are used to prevent it. Earlier research reported varying rates of dental fracture, but there is no large-scale study on the incidence of dental fracture during ECT. This study aimed to examine the incidence of dental fracture during ECT and to investigate whether the incidence differs between different sexes, age groups, diagnosis groups, electrode placements, or number of treatment sessions.METHODS: This register-based study used data from the Swedish national quality register for ECT. All hospitals offering ECT report to this register, and the coverage ratio is about 90%. All registered patients who started an ECT series between January 2012 and January 2019 were included in this study, with the data representing 16,681 individuals, 38,862 series, and 254,906 sessions.RESULTS: Forty-six dental fractures were identified, giving an incidence of dental fracture of 0.2% per series, 0.02% per session, and 0.3% per individual. We did not find any significant associations between dental fracture rates and male or female populations, age, or different diagnosis groups, nor was there any significant difference between dental fracture rates and electrode placement. The mean number of treatments was significantly higher in the dental fracture group than in patients without dental fracture.CONCLUSIONS: There is a minimal risk of dental fracture during ECT. Our findings, together with those of other studies, provide further motivation for the use of a bite guard and muscle relaxant.
|
|
| 14. |
- Haghighi, Mona, et al.
(författare)
-
A Comparison of Rule-based Analysis with Regression Methods in Understanding the Risk Factors for Study Withdrawal in a Pediatric Study
- 2016
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Regression models are extensively used in many epidemiological studies to understand the linkage between specific outcomes of interest and their risk factors. However, regression models in general examine the average effects of the risk factors and ignore subgroups with different risk profiles. As a result, interventions are often geared towards the average member of the population, without consideration of the special health needs of different subgroups within the population. This paper demonstrates the value of using rule-based analysis methods that can identify subgroups with heterogeneous risk profiles in a population without imposing assumptions on the subgroups or method. The rules define the risk pattern of subsets of individuals by not only considering the interactions between the risk factors but also their ranges. We compared the rule-based analysis results with the results from a logistic regression model in The Environmental Determinants of Diabetes in the Young (TEDDY) study. Both methods detected a similar suite of risk factors, but the rule-based analysis was superior at detecting multiple interactions between the risk factors that characterize the subgroups. A further investigation of the particular characteristics of each subgroup may detect the special health needs of the subgroup and lead to tailored interventions.
|
|
| 15. |
- Hammar, AnnaSara, 1982-
(författare)
-
Mellan kaos och kontroll : Social ordning i svenska flottan 1670-1716
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation investigates how social order was created in the Swedish navy at the end of the Swedish imperial age (1670-1716). During the period the Swedish navy went through many changes that led to an expanding and re-structuring of both the administration of the Admiralty and the naval activities. These changes contributed to shape the life on board ships and at shipyards in more fixed ways than before. The dissertation analyses the social order on the basis of three overlapping themes, inspired by Michel Foucault’s theories on power relationships and the exercise of power. First it investigates how the navy upheld its hierarchy and formed the relations between superior officers and subordinate men, second how the Admiralty and officers exercised power in order to make the subordinates behave in the desired way and third how the subordinates reacted to the control; especially how they formed different strategies of resistance to challenge or escape it. Using micro-history methodology, in-depth analyses have been made of individuals and situations mostly found in judicial cases from the navy’s own court (the admiralty court). Social relations were however not only a result of naval control. They were also highly guided by social orders that existed in civil society. Thus naval rank emerged with marital status, age, experience and masculinity ideals into a complex and shifting hierarchy that was constantly questioned. The dissertation shows that upholding naval social order was dependent on the fact that the Admiralty and officers used both productive and repressive power strategies simultaneously. The naval order offered opportunities and careers to those who were obedient and skilful but could threaten the disobedient troublemaker with severe punishments. The order was also highly dependent on individual relations and situations. Since order primarily was challenged in face to face- situations the superiors had to devise power strategies to control those situations. By doing that they at the same time reduced all resistance to separate, single events and repeatedly rejected the slightest implication of any criticism towards the general social order. The power relations thus were a delicate theater were both superiors and subordinates pretended their actions meant something else than it did. From the point of view of the subordinates the social order always was about obligations and rights but from the superiors’ perspective social order basically was the main difference between chaos and control.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Hammar, Henrik, 1970, et al.
(författare)
-
The Determinants of Sulfur Emissions from Oil Consumption in Swedish Manufacturing Industry, 1976-1995
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Using a structural decomposition analysis, we analyze the causes of reduction in emitted sulfur originating from the manufacturing industry in Sweden during 1976-1995. We also analyze how policy instruments work with respect to sulfur emissions. We conclude that the sulfur tax has been important for reducing sulfur emissions. It affects energy prices, and hence substitution from heavy fuel oil (HFO) to light fuel oil (LFO), as well as substitution from oil to other energy sources. The sulfur tax also addresses sulfur emissions through a reduction of sulfur content of oil directly.
|
|
| 20. |
- Hammar, Maria, et al.
(författare)
-
Ekonomiskt stöd för omställning genom utbyte av fossil jungfrulig plast : Slutrapport
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som ett led i att nå Sveriges långsiktiga klimatmål till år 2045, måste den fossila plasten bytas ut mot material med lägre klimatpåverkan samtidigt som materialåtervinningen måste öka. Det är flera utmaningar på vägen dit som måste lösas, bland annat att få upp efterfrågan på återvunnen och biobaserad råvara. Plastproduktionen har ökat ända sedan 1960-talet och förväntas fördubblas bara inom de närmsta 20 åren. Det är därmed ett väl utbrett och använt material som gör det utmanande att ersätta med nya. Men en omställning har påbörjats där privata aktörer tagit egna initiativ för att främja biobaserad eller återvunnen plast. För att stimulera små och medelstora företag att öka takten i omställningen från jungfrulig fossil plast behövs både stöd till företagen men även till hela branschen.Ett flertal intervjuer har genomförts med aktörer inom plastbranschen, såsom dagligvaruhandel, möbelindustrin och fordonsindustrin, som ger en aktuell bild över Sveriges plastanvändning och hantering. Från intervjuerna framkom det att; sortering, bearbetning och förädling idag saknas i Sverige, lagstiftningen ligger efter och utgör därmed ett hinder för företagen, biobaserad och återvunnen plast uppnår ännu inte likvärdig kvalitet som jungfrulig plast samtidigt som ett av de stora problemen fortfarande är att jungfrulig plast utgör det billigaste alternativet.Det krävs dels stöd i form av pengar dels informations- och kunskapshöjande åtgärder. Utifrån exemplen i rapporten kan konstateras att det behövs stora stöd över lång tid för att åstadkomma en omställning samtidigt som det är viktigt med kontinuitet och långsiktighet för att marknaden ska ha tillit. Utifrån intervjuerna framkom att behoven på marknaden idag är;fler anläggningar för återvinning,ökad efterfrågan på återvunnet materialstöd till produktutveckling,ökad tillgång till återvunnen och biobaserad råvara samtspårbarhet för materialet.För att överkomma dessa marknadsbrister som identifierats i uppdraget föreslås det att det krävs investeringar i såväl nya som befintliga företag som kan ta emot många olika typer av plaster och materialåtervinna dessa så att en återvinningsindustri byggs upp i Sverige.Rapporten går igenom olika case för att analysera kostnaderna för investeringar i produktionen av återvunnen plast samt potentialen av klimatnyttan. Resultaten gällande klimat visar att klimatpåverkan för produktion av återvunnen plast påverkas av mängden rejekt från processen och därför beräknas tre olika scenarier.Klimatpåverkan från tillverkningen av 53 000 ton fossil jungfrulig plast är 254 400 ton CO2-ekv. medan klimatpåverkan från motsvarande 53 000 ton återvunnen plast där utbytet är 50 procent sortering och 70 procent tvätt är 189 750 ton CO2-ekv.,klimatpåverkan från återvunnen plast där utbytet är 70 procent sortering och 90 procent tvätt är 63 110 ton CO2-ekv. ochtill sist visar resultaten att klimatpåverkan från högsta andelen återvunnen plast där utbytet är 90 procent sortering och 90 procent tvätt är 27 976 ton CO2-ekv.Alla tre scenarier för tillverkning av återvunnen plast har lägre klimatpåverkan än den totala klimatpåverkan från jungfrulig plast. Resultatet bygger på att det producerade återvunna plastgranulatet kan ersätta jungfruligt granulat med 100 procent och därmed uppnår samma kvalitet som jungfruligt plastgranluat.En typ av investering som identifierats som en potentiellt viktig åtgärd är i utrustning och maskiner för tvättning och malning för återvinning. En sådan investering i en större anläggning bedöms kosta minst 20 MSEK och en mindre anläggning bedöms kosta minst 350 000 SEK.Styrmedel för att främja dessa typer av investeringar som kan bidra till en omställning kan gynna både teknikutvecklingen såväl som vara marknadsdrivande. Exempel på marknadsdrivande styrmedel är skatt på plast eller plastprodukter med möjlighet för avdrag för återvunnen och biobaserad råvara, system med kvotplikt för återvunnen råvara i kombination med återvinningscertifikat för att säkerställa efterfrågan på marknaden samt offentlig upphandling med krav på eller mervärdeskriterier för andel återvunnen råvara. Exempel på systemövergripande styrmedel är stöd till kompetenshöjande åtgärder i industrin, skapa incitament för och anta en koordineringsroll kopplat till etablerandet av starkare aktörsnätverk kring teknologier, utveckla och implementera standarder som stödjer utvecklingen samt utforma visioner, mål och färdplaner baserat på ny teknologi.De förändringar av Klimatklivet som vi föreslår som prioriterade för Naturvårdsverket att gå vidare med, bedömer vi ger goda förutsättningar för branschen att ställa om från användning av fossil jungfrulig plast i små och medelstora företag. Förändringarna är sammanfattningsvis 1) ökad information om möjlighet att söka stöd till företag inom plast- och återvinningsindustrin; 2) överväg förändringar i gällande förordning som tydliggör att cirkulär ekonomi och effektiv materialanvändning ges prioritet vid likvärdig klimatnytta; 3) se över tolkningen av artikel 47 som vi menar inte utesluter stöd till investeringar som leder till en miljömässigt bättre eller effektivare återvinning jämfört med den bästa konventionella återvinningsprocessen som skulle kunna byggas utan stöd; 4) om möjlig förstärkning av budgeten inom Klimatklivet. De investeringar vi ser ett behov av ger också enligt beräkningar en låg kostnad per kg minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter i jämförelse med andra åtgärder inom Klimatklivet. Vi bedömer också att stödet kan stärka en uppbyggnad av inhemsk produktion av återvunnen råvara som kan förbättra spårbarhet och därigenom stärka möjligheten till högre andel återvunnen råvara i produkter inom den svenska plastindustrin.Ett effektivt kunskapsstöd till företagen skulle kunna ges via den Nationella Plastsamordningen. Här föreslås även en möjlig uppbyggnad av en miljödatabas som kan fungera som en erfarenhetsbank där företagen kan ta del av erfarenheter från olika material och blandningar för att snabbare bygga upp kompetens.Kartläggningen har dessutom visat att det finns potential att bygga upp en svensk marknad för främst återvunnet material, då detta inte finns idag utan all råvara importeras. Det finns en stor potential för offentlig sektor inom upphandlingar att främja icke fossil jungfrulig plast. Ett stort arbete pågår hos Upphandlingsmyndigheten med guider för krav för att kunna driva marknaden.Utredningen menar avslutningsvis att plastindustrin generellt sett är duktiga på intern återvinning, så inom detta område finns ytterligare potential till att öka utbytet och kunskapen om andras produkter och material som kan bidra till att öka den egna andelen i sin produktion. Till sist nämns branschmål och plastpakter som effektiva medel till att stimulera branschen och främja att fler aktivt arbetar med omställningen.
|
|
