| 21. |
- Andersson, Tommy, 1970-, et al.
(författare)
-
Patients without comorbidities at the time of diagnosis of atrial fibrillation : causes of death during long-term follow-up compared to matched controls
- 2017
-
Ingår i: Clinical Cardiology. - : John Wiley & Sons. - 0160-9289 .- 1932-8737. ; 40:11, s. 1076-1082
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Little is known about the long-term, cause-specific mortality risk in patients without comorbidities at the time of diagnosis of atrial fibrillation (AF).METHODS: From a nation-wide registry of patients hospitalized with incident AF between 1995 and 2008 we identified 9 519 patients with a first diagnosed AF and no comorbidities at the time of AF diagnosis. They were matched with 12 468 controls. The follow-up continued until December 2008. Causes of death were classified according to the ICD-10 codes.RESULTS: During follow-up, 11.1% of patients with AF and 8.3% of controls died. Cardiovascular diseases were the most common causes of death and the only diagnoses which showed significantly higher relative risk in patients with AF than controls (HR 2.0, 95% CI 1.8-2.3), and the relative risk was significantly higher in women than in men. Stroke was a more common cause among patients with AF, 13.1% versus 9.7% (HR 2.7, 95% CI 1.8-4.0), while cerebral hemorrhage was more common among controls, 4.7% versus 10.2% (HR 0.9, 95% CI 0.6-1.5). The time from AF diagnosis to death was 6.0 ± 3.1 years.CONCLUSIONS: In patients with incident AF and no known comorbidities at the time of AF diagnosis, only cardiovascular diseases were more often causes of death as compared to controls. Women carried a significantly higher relative risk than men.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Aspegren Kendall, Sally, 1950-, et al.
(författare)
-
Differences in sensory thresholds in the skin of women with fibromyalgia syndrome : A comparison between ketamine responders and ketamine non-responders
- 2003
-
Ingår i: Journal of Musculoskeletal Pain. - 1058-2452 .- 1540-7012. ; 11:2, s. 3-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: To compare detection and pain thresholds in the skin of female fibromyalgia patients who were either ketamine responders or ketamine nonresponders.Methods: Detection thresholds to innocuous warmth, of cold, heat or cold pain, and touch and dynamic touch sensation were determined in the skin. Pressure pain thresholds, local and widespread pain intensity, and pain duration were also registered.Results: Ketamine nonresponse was associated with more pronounced hypersensitivity for thermal pain [especially cold pain] than ketamine response.Conclusions: Blockade of N-metyl-D-aspartic acid receptors by ketamine and the recording of pain thresholds in the skin, especially for cold pain, might reveal different mechanisms of allodynia.
|
|
| 25. |
- Bergman, Eva-Mathilda, et al.
(författare)
-
National registry-based case-control study : comorbidity and stroke in young adults
- 2015
-
Ingår i: Acta Neurologica Scandinavica. - : Hindawi Limited. - 0001-6314 .- 1600-0404. ; 131:6, s. 394-399
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ObjectivesStroke is overrepresented in cohorts of young adults with chronic diseases. The prevalence and impact of comorbidity among young stroke patients have not been compared with individuals without stroke. Our aim was to investigate the association between comorbidity and stroke in young adults. Materials and methodsA nationwide cohort of patients (aged 15-44years), registered in the Swedish Stroke Register, (Riksstroke) 2001-2009, was identified. Age- and sex-matched controls were randomly selected from the Population Register of Sweden. Discharge diagnoses were retrieved from the National Patient Register and grouped by chapter in the International Classification of Diseases 10th revision. Associations between ICD-10 chapters and stroke were stratified (age, sex, and stroke type) and analyzed by multivariable logistic regression. ResultsIn 2599 stroke patients analyzed, the prevalence of vascular risk factors (hypertension 25.3%, dyslipidemia 13.0%, diabetes 9.7%, heart failure 3.2%, and atrial fibrillation 2.8%), all ICD-10 chapters (except pregnancy) and prestroke hospitalizations were more frequent among cases than controls. Independent associations were found between stroke and eight ICD-10 chapters: neoplasms (odds ratios (OR) 1.53, 95% CI 1.15-2.05), blood (OR 1.61, 1.11-2.34), endocrine (OR 2.28, 1.77-2.93), psychiatric (OR 1.50, 1.24-1.81), nervous (OR 1.91, 1.46-2.50), eye (OR 1.67, 1.05-2.64), circulatory (OR 3.05, 2.45-3.80), and symptoms (OR 1.31, 1.13-1.52). The risk of stroke increased by 26% per ICD-10 chapter diagnosed. ConclusionsIn addition to vascular risk factors, comorbidity (represented by ICD-10 chapters) was associated with increased risk of stroke in young individuals. The risk of stroke was further increased with the number of diagnosed ICD-10 chapters.
|
|
| 26. |
- Bergstrom, Charlotta, et al.
(författare)
-
Do young adults with cancer receive information about treatment- related impact on sex life? : Results from a population-based study
- 2023
-
Ingår i: Cancer Medicine. - : WILEY. - 2045-7634. ; 12:8, s. 9893-9901
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Sexual dysfunction is common following a cancer diagnosis in young adulthood (18-39 years) and problems related to sex life are ranked among the core concerns in this age group. Yet, few studies have investigated to what extent adults younger than 40, receive information from healthcare providers about the potential impact of cancer and its treatment on their sex life.Methods A population-based cross-sectional survey study was conducted with 1010 young adults 1.5 years after being diagnosed with cancer (response rate 67%). Patients with breast, cervical, ovarian and testicular cancer, lymphoma, and brain tumors were identified in national quality registries. Sociodemographic and clinical factors associated with receiving information were examined using multivariable binary logistic regression.Results Men to a higher extent than women reported having received information about potential cancer-related impact on their sex life (68% vs. 54%, p < 0.001). Receipt of information varied across diagnoses; in separate regression models, using lymphoma as reference, both women and men with brain tumors were less likely to receive information (women: OR 0.10, CI = 0.03-0.30; men: OR 0.37, CI = 0.16-0.85). More intensive treatment was associated with higher odds of receiving information in both women (OR 1.89; CI = 1.28-2.79) and men (OR 2.08; CI = 1.09-3.94). None of the sociodemographic factors were associated with receipt of information.Conclusions To improve sexual health communication to young adults with cancer, we recommend diagnosis-specific routines that clarify when in the disease trajectory to discuss these issues with patients and what to address in these conversations.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Book, Karin, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikens roll i resenärens vardagsliv : En litteraturöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2015 startade ett nytt forsknings- och utvecklingsområde vid K2 som med olika metoder och angreppssätt ska arbeta med studier som har perspektiv på resenärerna i kollektivtrafiken. Föreliggande litteraturöversikt visar på i första hand bredden i tidigare och pågående forsknings- och utredningsarbete om resenärer. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande, men resultatet är ändå relativt omfattande. Översikten tar avstamp med ett kapitel om studier av resenärers beteende, preferenser och attityder. Där beskrivs studier av beteendevetenskaplig karaktär om bland annat kvalitet i kollektivtrafiken och om välbefinnande hos resenärer, baserade på resenärers utsagor och beteenden. Därefter kommer ett kapitel som beskriver studier om resandet och vardagslivets komplexitet, vilket bland annat handlar om resande och tid, samt aktiviteter i samband med kollektivtrafikresor och vad människor gör när de reser med kollektivtrafik (utöver att förflytta sig från en plats till en annan). Vidare beskriver vi i ett kapitel studier om tillgänglighet. Dels handlar det om fysisk tillgänglighet med fokus på fordon, stations- och hållplatsmiljöer; dels handlar det om sociala aspekter på tillgänglighet och om resenärers upplevelser och erfarenheter av tillgänglighet i och till kollektivtrafiken. Ett kapitel beskriver olika resenärsgrupper och deras erfarenheter, vilket är ett omfattande område där flera olika sätt att kategorisera resenärer går att skönja i tidigare studier; såsom ålder (barn, unga, äldre), kön (jämställdhet), resenärer med funktionsnedsättningar, pendlare, arbetsresor, skolresor, fritidsresor. Vidare följer ett kapitel om studier av trygghet och säkerhet i kollektivtrafiken och dess miljöer samt ett kapitel om metoder och prognosmodeller som används i planeringen. I ett avslutande kapitel diskuterar vi vad som framträder via den forskning och utredningsverksamhet som kartlagts i litteraturöversikten. Vad behöver beforskas mer och hur ser kunskapsluckorna ut? Hela resan är ett område som vi ser har utvecklingspotential i förhållande till tidigare studier, detta vill vi prioritera i vårt forsknings- och utvecklingsområde. Likaså tror vi att man inom kollektivtrafiken behöver öka kunskapen om resenärerna för att kunna möta behoven i deras vardagsliv. Utvecklingen av komplementära metoder och modeller för prognoser i planeringen är också ett angeläget område, liksom att planera för hållbart resande (premiera resande med kollektivtrafik i kombination med till exempel gång och cykel).
|
|
| 29. |
- Book, Karin, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikens roll i resenärens vardagsliv : Litteraturöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande litteraturöversikt visar på i första hand bredden i tidigare och pågående forsknings- och utredningsarbete om resenärer i kollektivtrafiken. Översikten tar avstamp med ett kapitel om studier av resenärers beteende, preferenser och attityder. Där beskrivs studier av beteendevetenskaplig karaktär om bland annat kvalitet i kollektivtrafiken och om välbefinnande hos resenärer, baserade på resenärers utsagor och beteenden. Därefter kommer ett kapitel som beskriver studier om resandet och vardagslivets komplexitet, vilket bland annat handlar om resande och tid, samt aktiviteter i samband med kollektivtrafikresor och vad människor gör när de reser med kollektivtrafik (utöver att förflytta sig från en plats till en annan). Vidare beskriver vi i ett kapitel studier om tillgänglighet. Dels handlar det om fysisk tillgänglighet med fokus på fordon, stations- och hållplatsmiljöer; dels handlar det om sociala aspekter på tillgänglighet och om resenärers upplevelser och erfarenheter av tillgänglighet i och till kollektivtrafiken.Ett kapitel beskriver olika resenärsgrupper och deras erfarenheter, vilket är ett omfattande område där flera olika sätt att kategorisera resenärer går att skönja i tidigare studier; såsom ålder (barn, unga, äldre), kön (jämställdhet), resenärer med funktionsnedsättningar, pendlare, arbetsresor, skolresor, fritidsresor. Vidare följer ett kapitel om studier av trygghet och säkerhet i kollektivtrafiken och dess miljöer samt ett kapitel om metoder och prognosmodeller som används i planeringen.I ett avslutande kapitel diskuterar vi vad som framträder via den forskning och utredningsverksamhet som kartlagts i litteraturöversikten. Vad behöver beforskas mer och hur ser kunskapsluckorna ut? Hela resan är ett område som vi ser har utvecklingspotential i förhållande till tidigare studier. Likaså tror vi att man inom kollektivtrafiken behöver öka kunskapen om resenärerna för att kunna möta behoven i deras vardagsliv. Utvecklingen av komplementära metoder och modeller för prognoser i planeringen är också ett angeläget område, liksom att planera för hållbart resande.
|
|
| 30. |
- Book, Karin, et al.
(författare)
-
Sustainable transport planning : finding nexus
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper discusses challenges, contradictions and progress from a transdisciplinary case study taking place in the municipality of Uddevalla, Sweden. The aim is to develop a ´living lab´ to support planners in their work and extend stakeholder engagement and public participation in the development of a sustainable public transport strategy. The stakeholders represent different sectors within the public and private sector at local as well as regional level. The living lab therefore becomes an arena for negotiation between different geographical levels and interests. As part of the main aim, we'll also identify and gain understanding of different meanings regarding attractive public transport, the needs of the users of public transport and urgent questions among the stakeholders and citizens. The theoretical perspective is drawn from studies that emphasise the need for new participatory practices, to address social sustainability in transport planning and to prevent social exclusion and isolation and studies highlighting relational spaces of participation. Three workshops will be held during spring 2016 in order to develop a nexus strategy based on key questions identified by the participants. The workshops will show how pluralism will be handled by the participants and whether the strategy will be based on consensus or conflicting interests.
|
|
