| 21. |
- Holme, Lotta
(författare)
-
Konsten att göra barn raka : Ortopedi och vanförevård i Sverige till 1920
- 1996
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis deals with the establishment of orthopaedic medicine and the growth ofthe care of "cripples" in Sweden from the beginning of the 19th century to 1920. Itelucidates medical, social and political factors of this historical process, of whieh thefoundations were the interplay of private and public, medicine and care, and philanthropyand public health care.Ortopaedics was introduced in Sweden at the beginning of the 19th century.The treatment eonsisted of both correction technology and physical therapy. Thestudy describes the contexts - for instanee the arising conflict between the orthopaedistsand the 'Iing gymnasts' - and factors, which were significant for orthopaedicsto achive both societal and medical suecess.During the 1890s and the first decades of the 1900s, orthopaedics became an integratedpart of the growing institutionai care of cripples. The aim of such care wasto enable cripples to become self-supporting by means of orthopaedic treatmentand vocational training. Initial1y, care of cripples was a private philantropic matter,but developed successively inta a matter of general concern. By the end of theperiod studied, 1920, the crippled poor were considered as being one of society'ssocial problems as wel1 as a political issue.The measures aimed at aiding the cripples and the contexts in whieh the cripplesbecame the object of various interventions - orthopaedies, the care, politics - revealone significant consequence: the cripples became visible. The fact that they becamevisible can be seen in this historical process which defined and delimited thecripples as one group, as a social category. This occurred at different levels: in everydaylife of the institutions, by means of the medical diagnoses, in the manifestationsof philanthropy and in the categorization arising from the public and politicaldebate.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Holme, Lotta
(författare)
-
Tradition och förnyelse : Studentaktiva arbets- och examinationsformer vid Programmet för samhälls- och kulturanalys
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs det arbete som pågår inom programmet vad gäller tradition och förnyelse med avseende på studentaktiva pedagogiska arbetsfor‐mer. Inledningsvis redogör vi för arbetets bakgrund och sammanhang och be‐skriver något om hur vi uppfattar studenternas bildningsgång och utveckling. Till grund för detta resonemang ligger kursvärderingar och diskussioner med studenterna. Därefter anger vi vad vi i denna rapport menar med studentaktiva arbetsformer och motiv till att bibehålla och förstärka dessa. Vi redogör därefter för arbetet med studentaktiva arbetsformer dels ur lärarperspektiv, dels ur stu‐dentperspektiv. Avslutningsvis för vi en diskussion av de resultat vi kommit fram till och ger förslag på hur det pedagogiska utvecklingsarbetet skulle kunna fortskrida vid SKA.
|
|
| 28. |
- Hållner, AnnaLena, 1969-
(författare)
-
Sätt att räkna tiden : Analys av åldrande och minne i Sigrid Combüchens trilogi Värme, Korta och långa kapitel samt En simtur i sundet
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en studie av åldrande och minne i Sigrid Combüchens trilogi Värme, Korta och långa kapitel samt En simtur i sundet. Det övergripande syftet med avhandlingen är att visa hur skönlitteratur kan bidra till forskningen om åldrande, och hur litteraturanalys som metod kan utveckla det forskningsfält som i huvudsak har ägnat sig åt frågeställningar om åldrande utifrån ett skönlitterärt material, det vill säga litteraturgerontologi. Syftet är även att problematisera hur man gör litteraturstudier om åldrande och synliggöra antaganden om åldrande i skönlitteratur. Litteraturgerontologer har i stor utsträckning intresserat sig för två företeelser i skönlitteratur: det ena är gestaltningar av äldre huvudpersoner och det andra är gestaltningar av ett liv i olika faser, vilka ofta har analyserats som antingen en positiv eller en negativ utveckling. Forskningsinriktningen har drivits så långt att det finns anledning att fråga sig om det finns ett slags ”kronologisk mall” för gestaltningar av åldrande. Den kronologiska mallen gör sig gällande på tre olika sätt. För det första har huvudpersonens ålder fått stor betydelse för om en roman ska komma ifråga i en litteraturanalys om åldrande. För det andra ska romanens struktur ge illusionen av att huvudpersonen ser tillbaka på sitt liv för att erfarenheter av att åldras ska synliggöras. Och till sist, gestaltningen av huvudperson och tidsmönster ska följa en utvecklingsordning som leder fram till resultatet åldrande.Analysen av huvudpersonen i Sigrid Combüchens romaner visar att denne inte kan göras till föremål för en viss tidsmässig mall. Gestaltningarna av Göran Sager-Larsson syftar inte till att framställa en individ vars liv liknar en verklig människas, utan Göran Sager-Larsson är framför allt ett tidsexempel som återkommer i tre romaner. Gestaltningarna av Göran Sager-Larsson i trilogin synliggör olika samtider och tidsuppfattningar, bland andra åldrande och minne. Analysen av Göran Sager-Larsson visar att analyser av åldrande inte nödvändigtvis måste kopplas till en viss ålder eller en viss fas i livet, utan är något som kan analyseras i skönlitteratur med huvudpersoner i olika åldrar.
|
|
| 29. |
- Jeppsson-Grassman, Eva, 1944-, et al.
(författare)
-
A long life with a particular signature : life course and ageing for people with disabilities
- 2012
-
Ingår i: Journal of gerontological social work. - : Routledge. - 0163-4372 .- 1540-4048. ; 55:2, s. 95-111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- What does it mean to live a long life and grow old with disabilities? Or to be an aging parent and still be a caregiver to a disabled adult child? These are questions discussed in this article, the aim of which is to show how a life course perspective adds insight to the lived experience of disability and ageing of adults with disabilities. It is argued that the time concept is fundamental to the understanding of the lives of disabled people. Results are presented which challenge established knowledge regarding disability policies, autonomy, body, biographical disruption and prerequisites of active aging.
|
|
| 30. |
- Jeppsson Grassman, Eva, et al.
(författare)
-
Ett långt liv med särskilda förtecken : Livslopp och åldrande hos människor med funktionsnedsättningar
- 2011
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 18:2, s. 107-125
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad innebär det att åldras med funktionsnedsättningar som man fått redan i tidig ålder eller som yngre vuxen? På vilket sätt formar funktionshinder livet över tid? Och hur är det att vara en till åren kommen förälder och fortfarande vara central som hjälpgivare till ett vuxet, funktionshindrat barn? Vilken betydelse har epoken och reformerna? I artikeln diskuteras dessa frågor med utgångspunkt i ett brett upplagt forskningsprojekt ”Funktionshinder, livslopp och åldrande”
|
|
