| 31. |
- Kvarnström, Lasse, et al.
(författare)
-
Historia i Linköping
- 1999
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsinriktningen vid den historiska avdelningen vid Linköpings universitet har sedan länge en stark socialhistorisk profil. kollektivens vardag studeras på en rad områden, på olika nivåer och över sinsemellan skilda tidsperioder. Det gäller inom såväl agrara som industriella miljöer, på samhällelig liksom på grupp-, familje- och individnivå samt över tid som omspänner senantiken till det sena 1900-talets historia. Hur identiteter skapas, tillägnas och förändras är en alltmer växande inriktning, liksom anknytningen till socialpolitiska ideer, normsystem, attityder, värderingar och mentaliteter. Även den rättshistoriska och ekonomiskhistoriska forskningen ryms inom detta fält. Den historiska demografin utgör också traditionellt en stark del av det socialhistoriska fältet. Studier av arbeta och ohälsa, sjuklighet, dödlighet och hälsopolitik ligger långt framme. Bredden i den socialhistoriska profilen morsvaras av en mångfald melodologiska inslag.Skriftserien Socialhistoria i Linköping uppmärksammar denna profil och vilka uttryck den tar sig i grundutbildningen. I serien publiceras i första hand uppsatser skrivna på C- och D- nivå, men även bidrag från lärare och doktorander vid avdelningen förekommer.Detta nummer av Socialhistoria i Linköping är en specialutgåva till Svenska historikermötet i Linköping 23-25 april 1999
|
|
| 32. |
- Lassila, Riitta, et al.
(författare)
-
Practical Viewpoints on the Diagnosis and Management of Heparin-Induced Thrombocytopenia
- 2011
-
Ingår i: Seminars in Thrombosis and Hemostasis. - : Georg Thieme Verlag KG. - 1098-9064 .- 0094-6176. ; 37:3, s. 328-335
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Heparin-induced thrombocytopenia (HIT, type II) is an immune-mediated disorder due to antibodies formed against heparin platelet factor 4 complexes, usually appearing at days 5 to 14 after initiation of heparin. It is important to recognize HIT because heparin prophylaxis or treatment paradoxically associates with new venous and/or arterial thrombosis. Early clinical suspicion and diagnosis together with proper pharmacotherapy and close laboratory monitoring are the cornerstones for successful management. This includes monitoring of Thrombocytopenia, its Timing to heparin administration, appearance of new Thrombosis or resistance to treatment, and differential diagnosis by exclusion of oTher causes (the 4T's). Specific attention should be paid to the absence or presence of thrombosis and to tailoring thromboprophylaxis or anticoagulant therapy with a nonheparin alternative. Even in the absence of HIT-associated thrombosis, an active policy for prolonged thromboprophylaxis is demanded. Rapid and reliable assays should be developed for diagnosis and anticoagulation monitoring to secure safe management with nonheparins. Semiquantitative testing for on-call hours should be available and later confirmed as clinically needed. Alternative therapeutic options are available, but because their use is infrequent, experienced coagulation treatment centers should provide guidance in the treatment and in laboratory monitoring. Most of the evidence in HIT is grade IC, and thus the best evidence is provided by clinical experience. New anticoagulants and platelet inhibitors may offer future alternatives in the management of HIT, but the current treatment options provide the best experience and benefit. The joint clinical and laboratory guidelines provided in this article along with two practical case scenarios were prepared by a Nordic expert panel. They will be valuable for hematologists and colleagues who do not routinely encounter HIT.
|
|
| 33. |
- Lindqvist, Henrik, 1978-, et al.
(författare)
-
Elevassistenter i skolan : En forskningsöversikt
- 2020
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Svensk Förening för Pedagogisk Forskning. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 25:2-3, s. 114-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vi har studerat forskning som handlar om elevassistenters arbete för elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka elevassistenters arbete i en allmän och friare roll som resurs i skolan och om det finns forskningsstöd för den typen av insats. Genom sökningar identifierades 16 artiklar och resultaten i artiklarna användes för att genomföra en tematisk analys. Resultaten visar att elevassistenter i en fri roll agerar som (1) Undervisare av elever i behov av särskilt stöd, (2) Experter på elever i behov av särskilt stöd, (3)Stödfunktion till lärare och (4) Upprätthållare av en särskild elevsuppmärksamhet. Temana diskuteras, i ett relationellt perspektiv, utifrån riskeroch möjligheter med elevassistenters arbete med elever i behov av särskiltstöd. En slutsats vi drar av den granskade forskningen är att det är tveksamtom elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.
|
|
| 34. |
- Lindqvist, Henrik, 1978-, et al.
(författare)
-
Resurspersonal i skolan : vad visar forskningen?
- 2020
-
Ingår i: Venue. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 2001-788X. ; :18
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I skolan ökar användningen av resurspersonal för elever i behov av särskilt stöd. ”Resurserna” innefattar främst elevassistenter, lärarassistenter och fritidshemspersonal, men även andra personalkategorier. Det gemensamma för personalgruppen är att den generellt sett har liten eller ingen utbildning för att möta elever i svårigheter. Trots det är det vanligt att resurspersonal, särskilt elevassistenter, anställs för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, men arbetsuppgifterna är sällan tydligt formulerade.
|
|
| 35. |
- Olsson, Ingrid, 1961-, et al.
(författare)
-
Handikapphistorisk forskning : en översikt
- 2000
-
Ingår i: Humanistisk hälsoforskning : en forskningsöversikt. - Linköping : Tema Hälsa och samhälle, Linköpings Universitet. - 9172197188 ; , s. 209-242
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I tio artiklar belyses den forskning inom hälsoområdet som bedrivs av bland andra antropologer, etnologer, sociologer, historiker och filosofer i Sverige.Boken kan tjäna som utgångspunkt eller kurslitteratur för dem som vill få en överblick över vilka frågor och områden som behandlats i den humanistiska hälsoforskningen
|
|
| 36. |
- Torgé, Cristina Joy
(författare)
-
Ageing and Caring as Couples with Disabilities
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In gerontology and care research, care is often studied in ways in which older people and people with disabilities are portrayed as dependent on the care of younger or non-disabled people. This thesis, in contrast, studies care provided by people that are both old and have physical disabilities. The thesis explores how care is actualized and experienced by older couples who both have long-term or lifelong disabilities, and investigates the implications of this caring in the couples’ lives. Nine couples between 60 and 84 years old, of whom most had had disabilities for over 20 years, were interviewed as dyads; a process also conjoint interviewing. These interviews were analysed using grounded theory methods of coding and constant comparison. The results of the thesis confirm that it can make sense to be a carer even if one also needs care in everyday life. The analysis considers how conjoint interviewing resulted in relational and performative data about mutual care. The study helps explain the significance helping a partner despite having other sources of formal support and the difficulties of providing this help oneself. Finally, in a study whose participants are growing old together with disabilities, the results also show that the couples could regard themselves as ageing advantageously compared to other groups. Through its focus on caring for and by older people with disabilities, this thesis is at the intersection of social gerontology, care research and disability studies. However, from its interdisciplinary perspective, it can also challenge established discourses in these fields. Specifically, the study problematizes the absence of a care discourse in disability studies and the mostly age- and function-coded ways in which care is discussed in care research. The thesis problematizes dichotomies used in understanding care, such as roles of carers/care receiver and caring/servicing. It also challenges established ways of thinking about successful ageing. Lastly, the thesis contributes to the still growing literature on ageing with a disability.
|
|
| 37. |
- Westerholm, Kristin, et al.
(författare)
-
En komplett och nyanserad karta: Om eleveri pedagogiska kartläggningar
- 2023
-
Ingår i: Venue. - 2001-788X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Skollagstiftningen är tydlig: De elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd har rätt att fådet. Och detta stödbehov ska ses i relation till att elever inte når - eller riskerar att inte nå -kunskapskraven. Till grund för beslutet om särskilt stöd ligger den pedagogiskakartläggningen. Denna kartläggning har alltså en central roll för det specialpedagogiskaarbetet och kan vara avgörande för elevens lärande och utveckling.Studien bygger på en tematisk innehållsanalys av tjugo pedagogiska kartläggningar av elever,vilka, trots extra anpassningar, bedöms inte nå kunskapskraven. Kartläggningarna gällerelever i grundskolan, av varierande ålder och kön. I fokus för analysen står skolpersonalenssätt att beskriva elever och hur elevers behov av stöd framträder.Resultaten visar att skolan är mer än bara kunskap. Beteenden som anses vara viktiga för attlyckas i skolan, oavsett ämne, beskrivs relativt utförligt av skolpersonalen i de pedagogiskakartläggningar som har analyserats i studien. Elevernas karaktärsdrag och egenskaperbeskrivs utifrån vad de är eller inte är, och vad de gör eller inte gör, på ett kategoriskt sätt.När det gäller att lyckas i skolan kan beskrivningarna av insatser sägas utgå från ettrelationellt perspektiv. Kartläggningarna vittnar om skolor som aktivt arbetar med att geelever särskilt stöd genom att anpassa
|
|
