| 11. |
- Lappegård, Knut Tore, et al.
(author)
-
Lipoprotein apheresis affects lipoprotein particle subclasses more efficiently compared to the PCSK9 inhibitor evolocumab, a pilot study.
- 2018
-
In: Transfusion and apheresis science. - : Elsevier BV. - 1473-0502 .- 1878-1683. ; 57:1, s. 91-96
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Lipoprotein apheresis and proprotein convertase subtilisin/kexin type 9 (PCSK9) inhibitors are last therapeutic resorts in patients with familial hypercholesterolemia (FH). We explored changes in lipoprotein subclasses and high-density lipoprotein (HDL) function when changing treatment from lipoprotein apheresis to PCSK9 inhibition. We measured the levels of low-density lipoprotein (LDL) and HDL particle subclasses, serum amyloid A1 (SAA1), paraoxonase-1 (PON1) activity and cholesterol efflux capacity (CEC) in three heterozygous FH patients. Concentrations of all LDL particle subclasses were reduced during apheresis (large 68.0 ± 17.5 to 16.3 ± 2.1 mg/dL, (p = 0.03), intermediate 38.3 ± 0.6 to 5.0 ± 3.5 mg/dL (p = 0.004) and small 5.0 ± 2.6 to 0.2 ± 0.1 mg/dL (p = 0.08)). There were non-significant reductions in the LDL subclasses during evolocumab treatment. There were non-significant reductions in subclasses of HDL particles during apheresis, and no changes during evolocumab treatment. CEC was unchanged throughout the study, while the SAA1/PON1 ratio was unchanged during apheresis but decreased during evolocumab treatment. In conclusion, there were significant reductions in large and intermediate size LDL particles during apheresis, and a non-significant reduction in small LDL particles. There were only non-significant reductions in the LDL subclasses during evolocumab treatment.
|
|
| 12. |
- Larm, Malin, et al.
(author)
-
Fecal glucocorticoid metabolites as an indicator of adrenocortical activity in Arctic foxes (Vulpes lagopus) and recommendations for future studies
- 2021
-
In: Polar Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0722-4060 .- 1432-2056. ; 44:10, s. 1925-1937
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Measuring fecal glucocorticoid metabolites (fGCMs) is a widely used, non-invasive method for studies of stress in vertebrates. To study physiological responses in wild Arctic foxes (Vulpes lagopus) to perceived stressors such as fluctuating food availability, occurrence of competitors and predators and disturbance from human activities, a species-specific physiological validation of a method to evaluate adrenocortical activity is needed. Here we used 15 captive Arctic foxes (both males and females and juveniles and adults) to investigate fGCM concentrations following ACTH injection (physiological validation), or handling alone and compared them with their respective baseline concentrations prior to the treatments. A 5 alpha-pregnane-3ss,11ss,21-triol-20-one enzyme immunoassay measured significant fGCM increases following both treatments. The time lags to reach peak fGCM values were 9.3 +/- 1.3 h and 12.8 +/- 1.7 h for ACTH and handling treatment, respectively. Concentrations of fGCMs varied a lot between individuals, but not attributed to sex nor age of the foxes. However, we found a negative relationship between boldness and fGCM concentrations. Faecal glucocorticoid metabolites concentrations did not change significantly over a period of 48 h in samples kept at temperatures reflecting winter and summer means. This would allow the collection of samples up to two days old in the wild regardless of the season. We conclude that our successfully validated method for measuring fGCMs can be used as a non-invasive tool for studies exploring various stressors both in wild and captive Arctic foxes.
|
|
| 13. |
- Martinsen, Egil, et al.
(author)
-
Fysisk aktivitet vid depression
- 2015
-
In: FYSS 2015. - Stockholm : Yrkesföreningen för fysisk aktivitet. ; , s. 1-12
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)abstract
- Fysisk aktivitet kan förebygga insjuknande och återsjuknande i depression.Enbart fysisk träning har klart vetenskapligt stöd när det gäller behandling vid lindrig och måttlig depression.Fysisk träning som tillägg till sedvanlig behandling i form av samtal och mediciner ger en förstärkt effekt.Fysisk aktivitet har utöver effekt på depression också en gynnsam effekt på vanliga komorbida tillstånd, som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.Personer med depression bör rekommenderas fysisk aktivitet som tillägg till samtalsterapi och läkemedel.
|
|
| 14. |
- Martinsen, Egil W, et al.
(author)
-
Fysisk aktivitet vid depression
- 2016
-
In: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 362-370
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Sammanfattande rekommendationPersoner med depression bör rekommenderas aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska depressiva symtom, måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++), och förbättra livskvalitet, begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++).Vid lindrig eller måttlig depression reducerar fysisk aktivitet depressiva symtom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Om enbart muskelstärkande fysisk aktivitet väljs i syfte att behandla depression, bör den kompletteras med aerob fysisk aktivitet för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, eftersom denna risk är förhöjd vid depression.
|
|
| 15. |
- Martinsen, Egil W., et al.
(author)
-
Fysisk aktivitet vid depression : Forskning pågår
- 2017
-
In: Fysioterapi. - 1653-5804. ; :5, s. 34-39
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Vi har nöjet att publicera kapitel 2.8 Fysisk aktivitet vid depression ur Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017 med tillstånd av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Detta kapitel samt ytterligare drygt 30 kapitel ur FYSS 2017 kan laddas ner från www.fyss.se. Samtliga 53 kapitel är samlade i boken FYSS 2017 utgiven av Läkartidningen förlag AB.SAMMANFATTANDE REKOMMENDATION • Personer med depression bör rekommenderas aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska depressiva symtom. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++). • Fysisk aktivitet reducerar depressiva symtom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller KBT vid lindrig och måttlig depression. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++). • Om enbart muskelstärkande fysisk aktivitet väljs i syfte att behandla depression, bör den kompletteras med aerob fysisk aktivitet för att minska risken för kardiovaskulär sjukdom, eftersom denna risk är förhöjd vid depression.
|
|
| 16. |
- Riba, Michela, et al.
(author)
-
The 1+Million Genomes Minimal Dataset for Cancer
- 2024
-
In: Nature Genetics. - 1061-4036 .- 1546-1718. ; 56:5, s. 733-736
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Defining minimal standards for data collection is key to creating interoperative, searchable genomic and clinical databases. We highlight here the 1+Million Genomes Minimal Dataset for Cancer, encompassing 140 items in 8 domains to foster the collection of cancer data, inform transnational cooperation and advance precision cancer medicine.
|
|
| 17. |
- Stavestrand, Silje Haukenes, et al.
(author)
-
Physical exercise augmented cognitive behaviour therapy for older adults with generalised anxiety disorder (PEXACOG) : study protocol for a randomized controlled trial.
- 2019
-
In: Trials. - : BioMed Central (BMC). - 1745-6215. ; 20:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- BACKGROUND: Generalised anxiety disorder (GAD) is a frequent and severe anxiety disorder among older adults. GAD increases the risk of developing other disorders such as depression and coronary heart disease. Older adults with GAD exhibit a poorer response to cognitive behaviour therapy (CBT) compared to younger patients with GAD. The normal age-related cognitive decline can be a contributor to reduced treatment efficacy. One strategy for improving treatment efficacy is to combine CBT with adjunctive interventions targeted at improving cognitive functions. Physical exercise is a viable intervention in this regard. Increased levels of brain-derived neurotrophic factor may mediate improvement in cognitive function. The present study aims to investigate the proposed effects and mechanisms related to concomitant physical exercise.METHODS: The sample comprises 70 participants aged 60-75 years, who have GAD. Exclusion criteria comprise substance abuse and unstable medication; inability to participate in physical exercise; and conditions which precludes GAD as primary diagnosis. The interventions are individual treatment in the outpatient clinic at the local psychiatric hospital, with two experimental arms: (1) CBT + physical exercise and (2) CBT + telephone calls. The primary outcome measure is symptom reduction on the Penn State Worry Questionnaire. Other measures include questionnaires, clinical interviews, physiological, biological and neuropsychological tests. A subset of 40 participants will undergo magnetic resonance imaging (MRI). After inclusion, participants undergo baseline testing, and are subsequently randomized to a treatment condition. Participants attend five sessions of the add-on treatment in the pre-treatment phase, and move on to interim testing. After interim testing, participants attend 10 sessions of CBT in parallel with continued add-on treatment. Participants are tested post-intervention within 2 weeks of completing treatment, with follow-up testing 6 and 12 months later.DISCUSSION: This study aims to develop better treatment for GAD in older adults. Enhancing treatment response will be valuable from both individual and societal perspectives, especially taking the aging of the general population into account.TRIAL REGISTRATION: ClinicalTrials.gov, NCT02690441 . Registered on 24 February 2016.
|
|
| 18. |
- Taube, Jill, et al.
(author)
-
Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna
- 2017
-
In: Dagens medicin. - : Bonnier.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- ”Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna”Vi är kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra, skriver sju debattörer. Publicerad: 2017-03-23 07:00 Skriven av: Jill Taube, Ingibjörg H Jonsdottir, Bengt Kjellman, Anders Hovland, Carl Johan Sundberg, Eva Andersson och Egil W MartinsenDetta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna. Fysisk aktivitet som prevention och behandling har varit en naturlig del av hälso- och sjukvården sedan början av 2000-talet. År 2011 breddade Socialstyrelsen detta med riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder där tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet inbegreps. Personer med psykisk ohälsa har här prioriterats av flera skäl, då man löper en stor risk för kroppslig ohälsa och förkortat liv.Nu uppdaterar Socialstyrelsen riktlinjer om behandling av depression och ångest och uppmärksammar samsjuklighet som hjärt-kärlsjukdom och diabetes, men nämner inte levnadsvanor som en nödvändig del i omhändertagandet, vilket är olyckligt.Betydelsen av råd om fysisk aktivitet som en del av behandlingen av patienter med depression, framkommer tydligt i andra länder såsom Storbritannien med expertmyndigheten Nice. Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.“Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.”Riktlinjer från 2010 gav stöd för fysisk aktivitet som behandling av mild till måttlig depression. I de nya riktlinjerna som publicerades i december 2016, är detta i stort sett borta.Vi menar att det är kontraproduktivt att Socialstyrelsen inom ramen för ett riktlinjearbete inte ser till övrigt arbete inom myndigheten.Socialstyrelsens föreslagna riktlinjer krockar med vad vi har redovisat i den helt nyligen uppdaterade versionen av Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Fyss, avseende behandling av depression. I vårt arbete har ett stort antal vetenskapliga artiklar och meta-analyser granskats. I Socialstyrelsens underlag redovisas endast sex vetenskapliga referenser.Vi är inte heller ensamma om att rikta kritik mot de nya riktlinjerna. Skarp kritik framfördes också av tre sakkunniga inom psykoterapiområdet som själva varit en del av riktlinjearbetet. Där beskriver man en icke-transparent arbetsorganisation som i mycket hög grad har präglats av partiskhet till förmån för vissa insatser. Personer med kunskap om annat än KBT och läkemedelsbehandling var i extrem minoritet, vilket påverkade omröstningsförfarandet. Vi saknar insikt om hur denna process gått till, men blir oroade över den kritik som framförts.Sammanfattningsvis är vi kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra. Socialstyrelsen bör ta ett större grepp och även integrera råd om levnadsvanor i de föreslagna nya riktlinjerna, gärna i samråd med andra myndigheter. Vi ifrågasätter också prioriteringsgruppens slutsats av evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsalternativ för mild till måttlig depression.Vi har framfört dessa synpunkter direkt till Socialstyrelsen, i ett detaljerat remissvar. Vi hoppas att vårt inlägg ska uppfattas som ett sätt att fortsätta den konstruktiva dialog vi redan har med myndigheten och därmed sakfrågan framåt. Jill Taube, specialistläkare i psykiatri, Ingibjörg H Jonsdottir, professor, institutionen för kost och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, Bengt Kjellman, docent, specialistläkare i psykiatri, Karolinska institutet och Akademiska sjukhuset i Uppsala, Anders Hovland, försteamanuens, psykolog, Solli distriktspsykiatriske senter och institutionen for klinisk psykologi, Universitetet i Bergen, Carl Johan Sundberg, professor, läkare, institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska institutet, Stockholm, Eva Andersson, docent, läkare, idrottslärare, Gymnastik- och idrottshögskolan och institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm, Egil W Martinsen, professor, specialistläkare i psykiatri, Universitetssjukhuset i Oslo. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/03/23/levnadsvanor-bor-integreras-i-de-nya-riktlinjerna/
|
|
| 19. |
- Titov, Nickolai, et al.
(author)
-
ICBT in routine care : A descriptive analysis of successful clinics in five countries
- 2018
-
In: Internet Interventions. - : Elsevier. - 2214-7829. ; 13, s. 108-115
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- Clinical trials have demonstrated the efficacy of internet delivered cognitive behaviour therapy (ICBT) for anxiety and depression. However, relatively little is known about the context, operations, and outcomes of ICBT when administered as part of routine care. This paper describes the setting, relationship to existing health services, procedures for referral, assessment, treatment, patients and outcomes of ICBT clinics in Sweden, Denmark, Norway, Canada and Australia. All five clinics provide services free or at low cost to patients. All have systems of governance to monitor quality of care, patient safety, therapist performance and data security. All five clinics include initial assessments by clinicians and between 10 and 20 min of therapist support during each week. Published reports of outcomes all demonstrate large clinical improvement, low rates of deterioration, and high levels of patient satisfaction. Services that require a face to face assessment treat smaller numbers of patients and have fewer patients from remote locations. The paper shows that therapist-guided ICBT can be a valuable part of mental health services for anxiety and depression. Important components of successful ICBT services are rigorous governance to maintain a high standard of clinical care, and the measurement and reporting of outcomes.
|
|
