| 131. |
- Tryggvadottir, Helga, et al.
(författare)
-
The Prognostic Impact of Intratumoral Aryl Hydrocarbon Receptor in Primary Breast Cancer Depends on the Type of Endocrine Therapy : A Population-Based Cohort Study
- 2021
-
Ingår i: Frontiers in Oncology. - : Frontiers Media SA. - 2234-943X. ; 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aryl hydrocarbon receptor (AhR) is a master regulator of multiple pathways involved in breast cancer, and influences the estrogen receptor alpha (ER) and aromatase/CYP19A1. The purpose of this study was to elucidate the interplay between intratumoral levels of AhR and aromatase, patient characteristics (including AhR and CYP19A1 genotypes), clinicopathological features, and prognosis in breast cancer patients receiving adjuvant treatments. A prospective cohort of 1116 patients with primary breast cancer in Sweden, included 2002–2012, was followed until June 30th 2019 (median 8.7 years). Tumor‐specific AhR (n=920) and aromatase levels (n=816) were evaluated on tissue microarrays using immunohistochemistry. Associations between cytoplasmatic (AhRcyt) and nuclear (AhRnuc) AhR levels, intratumoral aromatase, clinicopathological features, and prognosis in different treatment groups were analyzed. Low AhRcyt levels (n=183) and positive intratumoral aromatase (n=69) were associated with estrogen receptor (ER)– status and more aggressive tumors. Genotypes were not associated with their respective protein levels. The functional AhRArg554Lys GG genotype was associated with recurrence-free survival in switch-therapy (sequential tamoxifen/aromatase inhibitors (AI) or AI/tamoxifen) treated patients (HRadj 0.42; 95% CI 0.22–0.83). High AhRcyt levels were associated with longer recurrence-free survival during the first 10 years of follow-up among tamoxifen-only treated patients (HRadj 0.40; 95% CI 0.23–0.71) compared to low AhRcyt levels, whereas an almost inverse association was seen in patients with switch-therapy (Pinteraction=0.023). Intratumoral aromatase had little prognostic impact. These findings warrant confirmation in an independent cohort, preferably in a randomized clinical trial comparing different endocrine regimens. They might also guide the selection of breast cancer patients for clinical trials with selective AhR modulators.
|
|
| 132. |
- Tybrandt, Klas, et al.
(författare)
-
Translating Electronic Currents to Precise Acetylcholine-Induced Neuronal Signaling Using an Organic Electrophoretic Delivery Device
- 2009
-
Ingår i: Advanced Materials. - : Wiley. - 0935-9648 .- 1521-4095. ; 21:44, s. 4442-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A miniaturized organic electronic ion pump (OEIP) based on conjugated polymers is developed for delivery of positively charged biomolecules. Characterization shows that applied voltage can precisely modulate the delivery rate of the neurotransmitter acetylcholine. The capability of the device is demonstrated by convection-free, spatiotemporally resolved delivery of acetylcholine via a 10 mu m channel for dynamic stimulation of single neuronal cells.
|
|
| 133. |
- Valan, Lotha, 1970-
(författare)
-
Barnhälsovårdens förändrade roller och behov av digital utveckling
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Den svenska barnhälsovården är frivillig och kostnadsfri, och de flesta svenska familjer följer programmet. Den är dock inte jämlikt fördelad över landet och kan därför behöva utvecklas med fler digitala element och bli mer familjefokuserad. Många, särskilt kvinnor, beskrivs behöva mycket stöd under övergången till föräldraskap och uppskattar professionell hjälp för att hantera känslomässig och psykosocial stress. Familjefokuserad omvårdnad ligger till grund för omvårdnadspraktiker inom barnhälsovården, vilket innebär att specialistsjuksköterskan skapar vård tillsammans med familjen och tar vara på alla kompetenser på bästa sätt. Att involvera föräldrarna i utvecklingen av barnhälsovården är därmed av yttersta vikt.Syfte: Det övergripande syftet var att utröna hur föräldrar och Barnavårdscentralensspecialistsjuksköterskor (BVC-sjuksköterskor) uppfattar och använder Internet som en källa för hälsokompetens, samt att utvärdera effekten av en digital pilotinterventionutvecklad i samarbete med föräldrar med målet att minska föräldrastress, öka hälsolitteracitet och tillfredsställelse med barnavårdscentralen (BVC).Metoder: Kvalitativa (I, III), mixade (II) och kvantitativa (IV) metoder baserade på intervjudata, gruppdiskussioner och frågeformulär användes i de fyra studierna som syftade till att; I) beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter och åsikter om föräldrars internetanvändning, II) beskriva hälso- och barnutvecklingsrelaterade sökmönster på internet hos föräldrar till friska barn och hur informationen användes i kontakter med barnhälsovården (BHV), III) beskriva föräldrars behov och förväntningar på digitalt stöd i samband med barnhälsovård, och slutligen IV) utvärdera effekten av en digital pilotintervention riktad till föräldrar, avseende föräldrars stress och eHälsolitteracitet. Kvalitativa data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och kvantitativa data med beskrivande och jämförande statistiska metoder.Resultat: Studie I visade att föräldrars internetanvändning påverkade BVC-sjuksköterskors arbete på olika sätt. Internet ansågs underlätta vård, tillgång och tillhandahållande men kunde också komplicera den professionella rollen och prestationen, vilket innebar att de upplevde ett imperativ för en förändrad roll som BVC-sjuksköterskor. I studie II framkom att föräldrar i mycket hög grad sökte på Internet efter hälsorelaterade ämnen, och resultaten belyser också frågan om svårigheterna att bedöma källornas pålitlighet. Studien visade också att Internet kunde stärka föräldrarna med ny kunskap och stödja deras förmåga till egenvård, men att denna kunskap å andra sidan också oroade dem och gjorde dem osäkra i sin föräldraroll. Studie III, som rapporterade om föräldrars behov av och förväntningar på digitalt stöd, visade att de ville bli mer självständiga i sitt föräldraskap men fortfarande behövde stöd och meningsfulla relationer. Viktiga aspekter, förutom förbättrad tillgänglighet som efterfrågades var ökad tillit långsiktiga relationer och stärkt oberoende. Studie IV visade att den digitalasupport-intervention inte gav de effekter på föräldrastress och e-hälsolitteracitet som förväntades, även om tendenser kunde identifieras. Detta ansågs främst bero på en alltför kort genomförandeperiod med alltför få deltagare, då det visades att endast en femtedel av familjerna i interventionsgruppen använde supporten, resten tycktes intebehöva den eller hade kanske ännu inte upptäckt nyttan av den.Slutsats: Den digitala eran utmanar både föräldrar och BVC-sjuksköterskor. Digitalt stöd som utvecklas tillsammans, dvs där BVC-sjuksköterskor och föräldrar i samarbete kommer överens om hur, när och om vilka ämnen denna typ av stöd och kommunikation ska omfatta, kan dock upplevas som meningsfullt. Ett genomförande i större omfattningskulle öka tillgängligheten, samtidigt stärka föräldrarnas egenmakt och leda till mer långsiktiga relationer med andra föräldrar. Implementerat klokt bland fler deltagare och över längre perioder är det möjligt att den digitala supporten också kan ha mer positiva effekter på tillfredsställelse med BHV samt på minskad föräldrastress och ökad eHälsolitteracitet.
|
|
| 134. |
|
|
| 135. |
|
|
| 136. |
- Öster, Inger, et al.
(författare)
-
Art therapy during radiotherapy : A five-year follow-up study with women diagnosed with breast cancer
- 2014
-
Ingår i: The arts in psychotherapy. - : Elsevier BV. - 0197-4556 .- 1873-5878. ; 41:1, s. 36-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Follow-up studies on art therapy are lacking. In a randomised art therapy intervention study from 2001 to 2004 with women with breast cancer, results showed that patients benefitted from participating in art therapy for up to four months after the intervention. The aim of this study was to describe the coping resources and quality of life amongst women treated for breast cancer five to seven years after participating in individual art therapy during radiotherapy as compared to a control group. In 2009, thirty-seven women, 18 from the intervention group and 19 from the control group, answered questionnaires about their coping resources and quality of life. The results showed no significant difference between the groups regarding their coping resources or quality of life, except for an unexpected significantly lower score in the domain ’Social relations’ in the study group as compared to baseline, at the time of the follow up. However, our study from 2001 to 2004 supports various positive effects of art therapy within six months of participation as compared to a control group. Consequently, attending art therapy during the treatment period for breast cancer can be of great importance to support health, coping and quality of life in a short-term perspective. © 2013 Elsevier Ltd.
|
|
