| 21. |
- Jernsand, Eva Maria, 1967, et al.
(författare)
-
Effektstudie av Mistra Urban Futures Göteborgsplattform (GOLIP)
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie utvärderar hur väl samverkan mellan parterna i forsknings- och kunskapscentret Mistra Urban Futures plattform i Göteborg (GOLIP) fungerat och hur verksamheten och kunskapsutvecklingen inom centret har kommit till användning i parternas eget arbete för hållbar stadsutveckling. Den utvärderar också samhälleliga effekter av samverkan samt ger rekommendationer för det fortsatta arbetet i centrumbildningen Centre for Sustainable Urban Futures (Urban Futures). 16 intervjuer genomfördes med respondenter från partnerorganisationerna samt forskarskolan. Dessutom använde författarna ett urval av befintliga rapporter, utvärderingar och vetenskapliga artiklar med anknytning till Mistra Urban Futures verksamhet som underlag för slutsatser och rekommendationer. Mötesplatsen GOLIP och de nätverk som bildats anses viktiga. GOLIP-samarbetet har bidragit till enskilda organisationers ökade förståelse för helheten samt bättre informerade samhällsplanerare och politiker, vilket i sin tur kan leda till mer välgrundade beslut. Metoder för samverkan har utvecklats och implementerats. Centret har haft en roll i utvecklingen av samskapande som synsätt och metod, i viss bemärkelse även i den större diskursen som exempelvis för utveckling av terminologier och uppfattningar om hållbar utveckling. Det anses dock ha varit svårt att nå ut brett, förankra och implementera resultaten och metodiken i partnerorganisationerna. Vidare påtalas spänningar mellan olika logiker, vilken grundar sig i stora skillnader vad gäller partnerorganisationernas förutsättningar (t.ex. tidshorisonter). Inför det fortsatta arbetet i Urban Futures rekommenderar författarna att spänningar hanteras så att förståelse skapas över disciplinära, sektoriella och geografiska gränser och därmed bidrar till en mer effektiv och meningsfull samverkan. Spänningarna bör regelbundet lyftas fram och aktivt behandlas inom centret och i samverkan mellan partnerorganisationerna. En väl fungerande samverkan kräver också att samtliga parter tar ansvar för centrets utveckling och lägger in resurser i form av kunskap, tid och kompetens. För centrets fortlevnad är en hög kapacitet att erhålla extern finansiering viktig att prioritera. Centret bör göra information om aktuella utlysningar tillgänglig och anta en samordnande och stödjande funktion vid ansökningar. Andra insatser som bör ges företräde är att arrangera seminarier och träffar, vilka även vänder sig till grupper som hittills inte medverkat eller som har funnit det svårt att få tillgång till information, exempelvis näringsliv och aktörer utanför Göteborg. Centrets erfarenhet och upparbetade position inom transdisciplinär samverkan gör att författarna rekommenderar Urban Futures att ta en aktiv roll i processer för att skapa alternativa meriteringssystem inom akademin samt i utvecklingen av befintliga och nya utbildningar inom transdisciplinärt samskapande. Detta bör ske i nära samverkan med eller under ledning av Göteborgs Centrum för hållbar utveckling (GMV), som en gemensam funktion för Göteborgs universitet och Chalmers.
|
|
| 22. |
- Jernsand, Eva Maria, 1967
(författare)
-
Engagement as transformation: Learnings from a tourism development project in Dunga by Lake Victoria, Kenya
- 2017
-
Ingår i: Action Research. - : SAGE Publications. - 1476-7503 .- 1741-2617. ; 15:1, s. 81-99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Participatory tourism development projects are considered effective and democratic since they engage people in interactive learning processes that change individuals and societies. In order to be transformative, a relational and social process must be achieved, which challenges prior knowledge and beliefs. The purpose of this article is to explore engagement as a transformative feature of research and development practice. Three aspects of engagement are proposed through which higher learning loops and transformation can be enhanced: embodied and situated learning, relationship-building, and acknowledging and sharing power. These three aspects of engagement are explored through the case of developing an ecotourism site by Lake Victoria in Kenya.
|
|
| 23. |
- Jernsand, Eva Maria, 1967
(författare)
-
Fokusområde maritim turism
- 2022
-
Ingår i: Maritima klustret I Västsverige - Omvärldsanalys 2021-2022. - Göteborg : Maritima klustret I Västsverige. ; , s. 40-44
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Maritima klustret i Västsverige är en samverkansmiljö för kunskap, innovation och tillväxt med orkas på den maritima sektorn i Västsverige, Genom kunskap, samverkan och dialog vill vi bidra till att stärka det maritima näringslivet på ett hållbart sätt. Det gör vi genom att dela med oss av de kunskaper som klustrets många aktörer har inom våra sex olika fokusområden: Havsförvaltning. Marin bioteknik, Marin energi, Marina livsmedel, Maritima operationer (sjöfart och teknik) och Maritim turism.
|
|
| 24. |
- Jernsand, Eva Maria, 1967
(författare)
-
Inclusive place branding – What it is and how to progress towards it
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här avhandlingen handlar om att arbeta med platsvarumärken på ett inklu-derande sätt. Forskare har på senare år uttryckt att fler aktörer, inte minst invå-nare, måste delta aktivt i platsvarumärkesprocessen. Ett mer holistiskt och inte-grerat perspektiv efterfrågas, där flera discipliner samt forskare och praktiker samverkar för en mer ansvarsfull utveckling där den sociala hållbarheten ställs i centrum. Det finns annars en risk att varumärket används som ett politiskt verk-tyg för att förverkliga enskilda personers och gruppers intressen. Syftet är att definiera och konceptualisera begreppet inclusive place branding, att utforska och visa på hur inkludering i platsvaru¬märkes¬¬¬processen kan främjas, och att reflektera över vad ett inkluderande synsätt inne¬¬¬bär för utvecklingen av platsvarumärkesteori och praktik. Fem karak¬tärsdrag för en inkluderande plats-varumärkesprocess beskrivs: en evo¬lutionär process, transformation, deltagande, mångfald och demokrati. En inkluderande process görs åskådlig genom delta-gande i och beskrivning av ett transdisciplinärt projekt för turismutveckling i fiskesamhället Dunga vid Viktoriasjön i Kenya. En kvalitativ, reflekterande och aktionsorienterad metod används och det empiriska materialet består i huvudsak av observationer och intervjuer. Några konkreta resultat av fältarbetet är förbätt-rade guidade turer, sopsorterings- och skyltningssystem samt uppstarten av en regional guideförening med manliga och kvinnliga guider. Avhandlingen bjuder in till lärande och kritisk reflektion mellan forsknings-områden som är föremål för delaktighet i den offentliga sfären. Förutom mark-nadsföring innefattas design, arkitektur, offentlig förvaltning, utvecklingsstudier och utbildningsvetenskap. Resultaten visar att platsvarumärkesarbete bygger socialt, kulturellt och symboliskt kapital samt positionerar platsen i relation till interna och externa intressenter och målgrupper. Inkluderande platsvarumärkes-arbete är därmed en del av den bredare platsutvecklings- och managementdis-kursen, där platsvarumärket bidrar med socialt och kulturellt bindemedel. Forskning och praktik om platsvarumärken och utvecklingsfrågor bör kombinera kritiska och pragmatiska perspektiv samt tillåta underifrån kommande, småskaliga och långsiktiga processer. Lärande över gränserna kräver individuellt och kollektivt engagemang samt flera nivåer av deltagande, vilket kan främjas genom kontextbaserade visuella metoder och verktyg. Ett inkluderande synsätt innebär också att konventionalla metoder för utvärdering av platsvarumärkesprocessen bör bytas ut eller kombineras med andra metoder.
|
|
| 25. |
- Jernsand, Eva Maria, 1967
(författare)
-
Innovation as a vital part of place branding
- 2017
-
Ingår i: Proceedings AIRTH 2017 – Innovation in Tourism and Hospitality – Preparing for the Future, Portoroz, Slovenia, 23-25 March 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Innovation in tourism is often considered incremental rather than radical (Sundbo, Sørensen & Fuglsang, 2013). Innovations grow gradually from the interactions between tourists, employees and partners. For instance, new ideas are tried out early and directly on the market (rapid application, e.g. Toivonen, Tuominen & Brax, 2007) to see what reactions and comments they cause and if they are worth continuing working on. Thus, new products, services and experiences are results of co-design and co-innovation (e.g. Hall & Williams, 2008). These bottom-up innovation processes are often cultivated in small-scale environments or online communities, of which place or destination brand authorities have little control or even interest. The authorities are accused of using top-down strategies, of limiting the number of stakeholders involved, and for being too focused on economic development. As such, place branding is merely about outlining a single identity and communicating it to specific audiences. If innovation is involved at all, it is about creating demand by supplying the ‘right’ type of products and services. Such view makes place (and destination) branding a monologic tool that downplays the multiple identities of the place and the interactive processes of co-creation and co-innovation. The aim with this paper is to highlight the value of place branding as a co-created innovation process. Place branding models seldom emphasise innovation capacity (Daspit & Zavattaro, 2014) even though innovative products and services create value for visitors and other stakeholders (Zach, 2016) and thereby affects the experience as well as the identity and image of the place. The paper discusses and reflects on emerging and established concepts such as service and experience logic, experience design, co-creation and experience innovation in relation to place branding. The purpose is to outline what innovation in a place branding context is, who the actors are and what forums are needed in order to provide opportunities for co-innovation. The conceptual paper concludes that innovation theories need to be integrated with the place branding domain to make it vital. Several stakeholders, including residents and tourists, are important creators of the place and must be recognized as co-innovators. It implies that other types of stakeholders should be included in the place branding process, and that established stakeholders’ roles, expectations and contributions must be reconsidered Furthermore, place brand authorities need to take the responsibility of aspects of social and environmental sustainability, not only the economical, and consider not only the outcomes but the social process as a main objective.
|
|
| 26. |
- Jernsand, Eva Maria, 1967
(författare)
-
Innovationsarenor för turism – från ekosystem till labb
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det talas alltmer om turism som en del av ett hållbart samhällsbyggande. Olika aktörer måste bidra med sin kunskap för att skapa möjligheter och lösa problem som har ömsesidiga beroen-den, är motsägelsefulla och förändras över tid. Turismen växer i hög takt vilket ger stora ut-vecklingsmöjligheter men den skapar också mål- och intressekonflikter, exempelvis mellan bevarande och utveckling. Innovation har blivit ett begrepp som används alltmer inom samhällsdebatten kring lokal och regional utveckling. Inom flera andra områden har olika forum för innovation funnits i många år, men inom turism är de inte lika vanliga. Besöksnäringens företag saknar ofta en kultur som främjar skapandet, användandet och ledningen av innovationsprocesser. Lägg till detta näringens fragmenterade, småskaliga och konkurrensintensiva affärsstruktur som ger begrän-sade möjligheter till samarbete. För att skapa innovationer inom turism och besöksnäring krävs därför bland annat undanröjande av hinder, en enkel väg in till de stödfunktioner som finns, mötesplatser för samskapande, testmiljöer samt närhet till slutanvändaren. Det behövs också nytänkande kring partnerskap och affärs- och produktutveckling. Nätverk av företag och andra organisationer inom turism och besöksnäring behöver skapas, underhållas och ut-vecklas för att ett ömsesidigt lärande ska komma till stånd och innovationer ska komma fram. I projektet Maritim Utveckling i Bohuslän (MUB) är ett av målen att skapa en innovations-arena för maritim turism i Bohuslän. Innovationsarenan ingår också som ett projekt i Mari-tima klustret i Västsverige. Som en del av projektet har denna rapport skapats. Materialet är hämtat från författarens arbete som postdoktorforskare i projektet under två år (februari 2017 till januari 2019) och består främst av litteraturstudier, intervjuer och deltagande observat-ioner. En viktig del är också den kontinuerliga dialog som förts med projektledare och pro-jektets partnergrupp (där författaren ingått). I rapporten ges en översikt av litteraturen kring samskapande och innovation inom turism. Se-dan kategoriseras och exemplifieras olika typer av innovationsarenor som har relevans för hur en innovationsarena för turism kan se ut, under rubrikerna: städer, science parks, labb/testbäd-dar, framtidens turistbyråer samt andra forsknings- och innovationsmiljöer. I rapportens sista kapitel identifieras fyra möjliga typer av innovationsarenor för maritim turism, på olika nivåer: Den innovativa staden, Marine science park, Företagsarena och Turismlabb. Samtliga karaktäriseras av samskapande (co-creation) på olika sätt. En central funktion för en arena inom turism är testmiljöer. Andra viktiga funktioner handlar om facili-tering, dvs att möjliggöra, samordna och koordinera aktiviteter och aktörer, samt om att kom-municera internt och externt. Slutsatserna sammanfattas i punktform i slutet av kapitlet och handlar om att stärka turismens roll i byggandet av ett hållbart samhälle, att tänka nytt kring partnerskap, affärs- och produktutveckling, att hantera intressekonflikter, att bygga och under-hålla nätverk och samarbeten, samt vikten av lärande och kommunikation. För projektet MUB ges särskilda rekommendationer för varje av de olika typer av innovationsarenor som tagits fram.
|
|
| 27. |
- Jernsand, Eva Maria, 1967, et al.
(författare)
-
Kräftskivan i och utanför vänkretsen
- 2023
-
Ingår i: Matarvets trådar: Från antik fisksås till svenskt fredagsmys. - Stockholm : Carlssons Bokförlag. - 9789189065956
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Berättelserna om kräftorna börjar på medeltiden. Bristen på svenska kräftor gjorde att vi senare fick en kräftpremiär som tradition, som bidragit till att kräftskivan knutits till sensommaren. Under årens lopp har de traditioner som finns kring insjökräftan spridit sig till Västsveriges havskräftor och dessa avnjuts därför också helst en augustikväll i månens sken. Många har beskrivit kräftskivan i ord, musik och bild, och minst lika viktiga som kräftorna är tillbehören, snapsvisorna och dekorationerna. I det här kapitlet ges en beskrivning av den svenska traditionen kring kräftan och kräftskivan, samt idéer hämtade från en kreativ workshop i Bohuslän kring hur kräftskivan utvecklats i kommersiella sammanhang. Kapitlet avslutas med en diskussion kring turism ur ett hållbarhetsperspektiv.
|
|
| 28. |
- Jernsand, Eva Maria, 1967, et al.
(författare)
-
Learning through extraordinary tourism experiences
- 2020
-
Ingår i: The Routledge handbook of tourism experience management and marketing. Saurabh Kumar Dixit (red.). - Abingdon, Oxon ; New York, NY : Routledge. - 9780429203916 ; , s. 173-182
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Extant research has demonstrated that learning is a core element underlying extraordinary experience since it enriches the experience and makes it more meaningful. Despite being a critical element in such experience, the literature provides few answers to how and in what situations tourists learn, in particular how extraordinary experience is related to learning. Hence, the purpose of this study is to understand how tourists learn through extraordinary experience. Learning theories emphasize a process where the learner’s beliefs are challenged and experiences are made sense of, which make them useful in relation to intellectually engaging and transformative extraordinary experiences. Two illustrative different cases, an oyster experience on the West Coast of Sweden and a guided tour in Kisumu, Kenya, are used to demonstrate how learning takes place for tourists engaged in extraordinary experience. The findings show that tourists involved in extraordinary experiences are more likely to learn by being in a stimulating environment where learning is enhanced through three mutually inclusive elements: (1) engagement, (2) critical moments and (3) reflection.
|
|
| 29. |
- Jernsand, Eva Maria, 1967
(författare)
-
Living labs: forums for tourism experience innovation and learning
- 2019
-
Ingår i: 28th Nordic Symposium on Tourism and Hospitality Research, 23-25 October 2019, Roskilde University, Denmark.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Co-creation stems from a perspective of value as arising from relational exchanges rather than being delivered by firms (Gummesson & Grönroos, 2012; Vargo & Lusch, 2008). Co-creation requires a common space or platform where various actors’ processes merge into one, and where “emotions, values, choices, ideas, and ideals emerge, converge or collide” (Campos et al, 2015, p 209). The concept of living labs is useful in order to understand and develop such spaces. Living labs can be defined as forums for innovation categorized by openness, co-creation and experimentation in real-life settings (e.g. Gascó, 2017; Hawk et al, 2012). In living labs, actors get opportunities to share ideas and develop goods, services, business models or systems (Hawk et al, 2012). Descriptions of labs often underscore end users as participants and sources of innovation. As such, living labs are interesting to consider for innovation in the tourism sector. Consumers continuously want novel experiences and they want to be involved in the production of their own experiences (Alsos et al, 2014). Living labs are also interesting for co-creation among a wider set of stakeholders than firms and their potential customers. The specificity of tourism, being context-dependent, makes the real-life setting valuable; it inspires to deal with problems and opportunities that arise at the specific location. The purpose of this paper is to explore the concept of living labs in relation to tourism experience innovation. The case study revolves around a program on “Scary seafood”, where workshops, exhibitions, training and other activities form the basis for product and business development and learning about marine species that are sustainable to consume but typically not eaten in Scandinavia. The case study methodology is participatory observations and interviews. Preliminary findings show that the concept of outdoor cooking seems to have particular potential in relation to living labs for tourism experience innovation. Cooking is an activity that many people can relate to and food is easy to experiment with. The real-life setting with raw material that is picked or harvested by the participants themselves triggers discussions around sustainability and new types of products, services and business models.
|
|
| 30. |
- Jernsand, Eva Maria, 1967, et al.
(författare)
-
Managing inclusiveness: representation and knowledge integration in tourism development and place branding
- 2021
-
Ingår i: 29th Nordic Symposium on Tourism and Hospitality Research, 21-23 Sept. Shaping mobile futures: Challenges and possibilities in precarious times.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tourism and place branding is moving towards inclusiveness in various ways. For instance, DMOs expand their functions from marketing to also include development and management of tourism, which imply collaboration with different types of stakeholders. In tourism literature, new concepts emerge, which challenge dominant power relations and top-down approaches. However, studies spanning across functions and structures are scarce, and the interdependency involved in destination management has not yet been sufficiently considered. The purpose of this paper is to explore the integration of knowledge from various actors and stakeholders, not least residents, in tourism development and management by considering issues of representation and knowledge integration. The findings build upon a study of a park development project in a small community in Sweden, which is multicultural in its composition. The project involved public and community-based organisations, university actors and old and new locals. The methods used were observations and interviews. The major implications are that inclusiveness must move beyond public-private partnerships to include smaller actors and residents. Other fields have a long history of developing education, recommendations, guidelines and laws regarding citizen consultation and dialogue. Thus, there are several untapped opportunities for knowledge integration, which tourism managers may use when expanding collaboration across borders. The paper contributes to the understanding, conceptualization and development of inclusive tourism and place branding, as well as it gives managerial directions on why and how organizations, groups and individuals should participate.
|
|
