SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Johansson Margareta) "

Sökning: WFRF:(Johansson Margareta)

  • Resultat 11-20 av 383
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
11.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • 54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
  • 2017
  • Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
  •  
12.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • Vi är oroade över senare ålderspension
  • 2017
  • Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
  •  
13.
  • Pascual, Didac, et al. (författare)
  • The missing pieces for better future predictions in subarctic ecosystems: A Torneträsk case study
  • 2021
  • Ingår i: Ambio. - : Springer. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 50:2, s. 375-392
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • Arctic and subarctic ecosystems are experiencing substantial changes in hydrology, vegetation, permafrost conditions, and carbon cycling, in response to climatic change and other anthropogenic drivers, and these changes are likely to continue over this century. The total magnitude of these changes results from multiple interactions among these drivers. Field measurements can address the overall responses to different changing drivers, but are less capable of quantifying the interactions among them. Currently, a comprehensive assessment of the drivers of ecosystem changes, and the magnitude of their direct and indirect impacts on subarctic ecosystems, is missing. The Torneträsk area, in the Swedish subarctic, has an unrivalled history of environmental observation over 100 years, and is one of the most studied sites in the Arctic. In this study, we summarize and rank the drivers of ecosystem change in the Torneträsk area, and propose research priorities identified, by expert assessment, to improve predictions of ecosystem changes. The research priorities identified include understanding impacts on ecosystems brought on by altered frequency and intensity of winter warming events, evapotranspiration rates, rainfall, duration of snow cover and lake-ice, changed soil moisture, and droughts. This case study can help us understand the ongoing ecosystem changes occurring in the Torneträsk area, and contribute to improve predictions of future ecosystem changes at a larger scale. This understanding will provide the basis for the future mitigation and adaptation plans needed in a changing climate.
  •  
14.
  • Wendin, Karin, 1963-, et al. (författare)
  • Objective and quantitative definitions of modified food textures based on sensory and rheological methodology.
  • 2010
  • Ingår i: Food & Nutrition Research. - 1654-6628 .- 1654-661X. ; 54
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • INTRODUCTION: Patients who suffer from chewing and swallowing disorders, i.e. dysphagia, may have difficulties ingesting normal food and liquids. In these patients a texture modified diet may enable that the patient maintain adequate nutrition. However, there is no generally accepted definition of 'texture' that includes measurements describing different food textures.OBJECTIVE: Objectively define and quantify categories of texture-modified food by conducting rheological measurements and sensory analyses. A further objective was to facilitate the communication and recommendations of appropriate food textures for patients with dysphagia.DESIGN: About 15 food samples varying in texture qualities were characterized by descriptive sensory and rheological measurements.RESULTS: Soups were perceived as homogenous; thickened soups were perceived as being easier to swallow, more melting and creamy compared with soups without thickener. Viscosity differed between the two types of soups. Texture descriptors for pâtés were characterized by high chewing resistance, firmness, and having larger particles compared with timbales and jellied products. Jellied products were perceived as wobbly, creamy, and easier to swallow. Concerning the rheological measurements, all solid products were more elastic than viscous (G'>G''), belonging to different G' intervals: jellied products (low G') and timbales together with pâtés (higher G').CONCLUSION: By combining sensory and rheological measurements, a system of objective, quantitative, and well-defined food textures was developed that characterizes the different texture categories.
  •  
15.
  • Aasa, Ulrika, et al. (författare)
  • Normalisation of muscle strength for body size : The role of the function assessed
  • 2004
  • Ingår i: Journal of Human Movement Studies. - 0306-7297. ; 46:2, s. 105-116
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The role of body size has often been neglected in routine tests of muscle strength and movement performance. The aim of the present study was to test the hypothesis that different types of functional movement performance require different normalisations in order to assess muscle strength. Twenty-one right-handed male university students were tested on the following functional movement tasks: vertical jump, standing soccer ball kick, seated medicine ball throw and standing maximal isometric lift. Isokinetic strength of active muscle \, groups was also recorded. The performance of the vertical jump and standing s9ccer ball kick demonstrated stronger relationship with the strength of active muscles normalised for body size, while the performance of the s~ated medicine ball throw and standing maximal Iisometric lift demonstrated stronger relationship with the non- normalised strength. It was concluded that the ability of performing functional movements based on overcoming gravitational and/or inertial resistance of subject's own body (such as keeping certain body postures, or various body movements) should be assessed by the tested muscle strength normalised for body size, while the functional performance based on muscle action performed against external objects (e.g. manual material handling, or lifting heavy objects) should be assessed by the non-normalised muscle strength. The obtained f"mdings proved to be in line with our recently proposed classification of muscle strength and functional movement tests based on the role of body size in the re~orded performance.
  •  
16.
  • af Sandeberg, Margareta, et al. (författare)
  • Does school attendance during initial cancer treatment in childhood increase the risk of infection?
  • 2013
  • Ingår i: Pediatric Blood & Cancer. - : Wiley. - 1545-5009 .- 1545-5017. ; 60:8, s. 1307-1312
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background The present study aimed to investigate the relationship between school attendance and infection requiring antimicrobial treatment in children undergoing treatment for cancer. Procedure A national cohort of children aged 7-16 years undergoing cancer treatment was assessed during two observation periods of 19 days each, 1 month (n=89) and 2.5 months (n=89) poststart of treatment. Children free from infection at start of each observation period were included. Multivariable logistic regression analyses were performed including factors potentially associated with start of antimicrobial treatment. Results Twenty-seven (30%) children started antimicrobial treatment during the first observation period. Factors associated with an increased risk of starting antimicrobial treatment were diagnosed with sarcoma (OR=24.37, P=0.002) or non-Hodgkin lymphoma (OR=17.57, P=0.025), having neutropenia (OR=5.92, P=0.020) and age less than 13 years (OR=8.54, P=0.014). During the second observation period, when 20 (22%) children started antimicrobial treatment, the probability of starting treatment was increased in children with neutropenia (OR=4.25, P=0.007). There was no statistically significant association between starting treatment for infection and school attendance. Conclusions In this study, children attending school while undergoing cancer treatment did not run a higher risk of starting antimicrobial treatment than children absent from school. However, there is a need for further studies evaluating risk of infections in children with ongoing cancer treatment. 
  •  
17.
  •  
18.
  • af Sandeberg, Margareta, et al. (författare)
  • Psychometric properties of the DISABKIDS Chronic Generic Module (DCGM-37) when used in children undergoing treatment for cancer
  • 2010
  • Ingår i: Health and Quality of Life Outcomes. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1477-7525. ; 8
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: The aim was to evaluate data quality and psychometric properties of an instrument for measurement of health-related quality of life: DISABKIDS Chronic Generic Module (DCGM-37) used in school-aged children with cancer. Methods: All school-children diagnosed with cancer in Sweden during a two-and-a-half year period were invited to participate in the study. Analysis was performed on combined data from two assessments, two and-a-half and five months after start of cancer treatment (n = 170). The instrument was examined with respect to feasibility, data quality, reliability and construct and criterion-based validity. Results: Missing items per dimension ranged from 0 to 5.3 percent, with a majority below three percent. Cronbach's alpha values exceeded 0.70 for all dimensions. There was support for the suggested groupings of items into dimensions for all but six of the 36 items of the DCGM-37 included in this study. The instrument discriminated satisfactorily between diagnoses reflecting treatment burden. Conclusions: The results indicate satisfactory data quality and reliability of the DCGM-37 when used in children undergoing treatment for cancer. Evaluation of construct validity showed generally acceptable results, although not entirely supporting the suggested dimensionality. Continued psychometric evaluation in a larger sample of children during and after treatment for cancer is recommended.
  •  
19.
  • Ahlqvist, Eva-Maria, et al. (författare)
  • Allt ljus på Montessoripedagogiken
  • 2007
  • Ingår i: Sydsvenska Dagbladet. ; :2007-05-21
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
20.
  • Ahrén, Dag, et al. (författare)
  • Comparison of gene expression in trap cells and vegetative hyphae of the nematophagous fungus Monacrosporium haptotylum
  • 2005
  • Ingår i: Microbiology. - : Microbiology Society. - 1465-2080 .- 1350-0872. ; 151:3, s. 789-803
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Nematode-trapping fungi enter the parasitic stage by developing specific morphological structures called traps. The global patterns of gene expression in traps and mycelium of the fungus Monacrosporium haptotylum were compared. The trap of this fungus is a unicellular spherical structure called the knob, which develops on the apex of a hyphal branch. RNA was isolated from knobs and mycelium and hybridized to a cDNA array containing probes of 2822 EST clones of M. haptotylum. Despite the fact that the knobs and mycelium were grown in the same medium, there were substantial differences in the patterns of genes expressed in the two cell types. In total, 23(.)3% (657 of 2822) of the putative genes were differentially expressed in knobs versus mycelium. Several of these genes displayed sequence similarities to genes known to be involved in regulating morphogenesis and cell polarity in fungi. Among them were several putative homologues for small GTPases, such as rho1, rac1 and ras1, and a rho GDP dissociation inhibitor (rdi1). Several homologues to genes involved in stress response, protein synthesis and protein degradation, transcription, and carbon metabolism were also differentially expressed. In the last category, a glycogen phosphorylase (gph1) gene homologue, one of the most upregulated genes in the knobs as compared to mycelium, was characterized. A number of the genes that were clifferentially expressed in trap cells are also known to be regulated during the development of infection structures in plant-pathogenic fungi. Among them, a gas1 (mas3) gene homologue (designated gks1), which is specifically expressed in appressoria of the rice blast fungus, was characterized.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 11-20 av 383
Typ av publikation
tidskriftsartikel (252)
konferensbidrag (38)
bokkapitel (30)
doktorsavhandling (20)
rapport (15)
annan publikation (9)
visa fler...
forskningsöversikt (7)
bok (5)
samlingsverk (redaktörskap) (4)
licentiatavhandling (2)
patent (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (280)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (93)
populärvet., debatt m.m. (10)
Författare/redaktör
Johansson, Margareta (133)
Christensen, Torben (28)
Hildingsson, Ingeger ... (20)
Norberg, Margareta (19)
Bachrach-Lindström, ... (15)
Björn, Lars Olof (11)
visa fler...
Janson, Christer (10)
Johansson, Ingegerd (10)
Rådestad, Ingela (10)
Thies-Lagergren, Li (10)
Huntley, Brian (10)
Callaghan, T. V. (9)
Gonzalez Lindh, Marg ... (9)
Blom Johansson, Moni ... (9)
Rubertsson, Christin ... (9)
Jonasson, Sven (9)
Ims, Rolf A. (9)
Hellström, Margareta (8)
Johansson, Emma (8)
Emtner, Margareta (8)
Koyi, Hirsh (8)
Åkerman, Jonas (8)
Rudolph, Dirk (8)
Pietri, S. (8)
Regan, P. H. (8)
Söderberg, Stefan (8)
Fahlander, Claes (8)
Andersson, Lise-Lott ... (8)
Bäck-Wiklund, Margar ... (8)
Johansson, Anders (7)
Kurz, N (7)
Balabanski, D.L. (7)
Bednarczyk, P. (7)
Gerl, J. (7)
Jungclaus, A. (7)
Kojouharov, I. (7)
Schaffner, H. (7)
Wollersheim, H.J. (7)
Prokopowicz, W. (7)
Blazhev, A. (7)
Podolyak, Zs. (7)
Steer, S. J. (7)
Hoischen, Robert (7)
Garnsworthy, A. B. (7)
Becker, F. (7)
Caceres, L. (7)
Nordang, Leif (7)
Atanasova, L. (7)
Brandau, C. (7)
Ohlsson, Ulla, 1961- (7)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (126)
Uppsala universitet (100)
Umeå universitet (56)
Göteborgs universitet (49)
Karolinska Institutet (49)
Linköpings universitet (32)
visa fler...
Mittuniversitetet (25)
Örebro universitet (23)
Stockholms universitet (22)
Karlstads universitet (16)
Luleå tekniska universitet (11)
Sveriges Lantbruksuniversitet (11)
Kungliga Tekniska Högskolan (10)
Högskolan i Gävle (7)
Sophiahemmet Högskola (7)
Chalmers tekniska högskola (6)
Högskolan i Borås (6)
Linnéuniversitetet (5)
Mälardalens universitet (4)
Jönköping University (4)
Malmö universitet (4)
Högskolan Dalarna (4)
Högskolan i Halmstad (3)
Högskolan i Skövde (3)
RISE (3)
Högskolan Kristianstad (2)
Riksantikvarieämbetet (2)
Röda Korsets Högskola (2)
Högskolan Väst (1)
Naturvårdsverket (1)
Havs- och vattenmyndigheten (1)
visa färre...
Språk
Engelska (329)
Svenska (53)
Odefinierat språk (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (165)
Naturvetenskap (116)
Samhällsvetenskap (34)
Humaniora (12)
Teknik (9)
Lantbruksvetenskap (8)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy