| 11. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Att lära sig se trådraken – om tvekan och fokusförskjutning
- 2009
-
Ingår i: Paper, presenterat vid den Nordiske Fagdidaktikkonference, maj 2009, Middelfart, Syddansk Univiversitet, Danmark.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Utgångspunkten i denna presentation är empiriskt förankrade exempel från tre olika textilslöjdspraktiker i den svenska skolan; grundskolans slöjdundervisning skolår 8, ett specialutformat program inom gymnasieskolan (årskurserna 1 och 3) och gymnasieskolans hantverksprogram årskurs 1. Studien är relaterad till ”Komolärprojektet” (Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker) som är finansierat genom det svenska Vetenskapsrådet. Det empiriska materialet bygger på videoinspelade klassrumsobservationer. Fokus för analysarbetet är klassrumskommunikationen å den ena sidan och elevernas interaktion med material och redskap å den andra. Vad är det man kan när man kan lägga ut ett mönster trådrakt vid en tillklippningssituation? Det är inte tydliga skillnader mellan ”kan” eller ”kan inte” utan en gradvis ökad kompetens som blir synlig genom jämförelsen mellan de olika sammanhangen och vad som karakteriserar ett mera kompetent kunnande beträffande mönsterutläggning. Eleverna i de ovan nämnda sammanhangen är alla delaktiga, men i varierande grader, i de kunskaper som byggts in i handlingar, pappersmönster och andra redskap som används vid mönsterutläggningen.
|
|
| 12. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Att lära sig se trådraken – om tvekan och fokusförskjutning på väg mot förändrat kunnande
- 2017
-
Ingår i: Techne series: Research in sloyd education and crafts science A.. - 1893-1774. ; 24:1, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Utgångspunkten i denna artikel är empiriskt förankrade exempel från textilslöjdspraktiker i den svenska skolan; grundskolans slöjdundervisning årskurs 8 och ett specialutformat program inom gymnasieskolan med textil inriktning i årskurserna 1 och 3. Artikelns videoutdrag handlar alla om principiellt samma handling – trådrak mönsterutläggning på tyg – men, dels finns det två olika inramningar (grundskolan och gymnasieskolan), och dels exemplifierar de olika skeden av kunnande. Syftet är att beskriva skillnader i kunnande och vad som framstår som svårt för elever med liten eller ingen erfarenhet av att lägga ut mönster på ett tyg inför tillklippning och hur kunnandet förändras med ökande erfarenhet, liksom vilka nya svårigheter som följer med att elever arbetar med mönster av ökande komplexitet. Det som vid en första blick kan framstå som samma handling utvecklas över tid från något som framstår som enkel handling till att utvecklas i komplexitet. I de tvekan-situationer som beskriv finns potential för ett förändrat deltagande, där förändringen idealt är ett mer kompetent deltagande där ingen tvekan förekommer. Med ökad förtrogenhet kan uppmärksamheten förflyttas till något annat. Det vi är förtrogna med blir till rutiner och därmed behövs det en avvikelse för att fånga uppmärksamheten. I avvikelsen ligger möjligheterna till fortsatt lärande. Artikelns empiriska exempel synliggör dessa skillnader i kunnande som annars oreflekterat kan uppfattas som lika. Eleverna bygger in kunskap i sina handlingar, fokus flyttar från att inte veta vad man tittar på till självklarheten i handlingen.
|
|
| 13. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Att lära slöjd och hantverk
- 2014
-
Ingår i: Professorsinstallationen 2014, GU. - Göteborg : University of Gothenburg. ; , s. 36-37
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att lära slöjd och hantverk. Att tillverka fysiska föremål är en av våra äldsta kunskapsformer; det är något som människan har gjort i alla tider och kulturer och gör än i dag. I ett samhälle som ska bygga på hållbar utveckling är det angeläget att ha kunskaper om föremåls livscykler. Skolans slöjdämne är förhållandevis ensamt om att låta barn och ungdomar utvecklas i kunskapsformen att tillverka fysiska föremål. I slöjden får eleverna möjlighet att utveckla insikter om hållbar utveckling när de med hjälp av redskap och material arbetar i en hel tillverkningsprocess från en idé till ett fysiskt slöjdföremål. Arbetsinsats, upplevd materialitet och föremålet kan inge respekt för hållbar utveckling och kulturella och etiska värden. Det kan vara lätt att tro att intresset för att kunna slöjda dämpas när allt finns lättillgängligt i vårt konsumtionssamhälle, men lyckligtvis kommer hållbarhet och funktion alltmer i fokus med nya värderingar. Slöjdverksamhet blomstrar på stickkaféer och i sociala medier. Hantverket förenar och blir gränsöverskridande på flera vis. En fantastisk känsla kan upplevas med föremål som använts länge vilket visar sig i trendig re-design av second-hand kläder. Idag vill allt fler kunna göra själv, som i do-it-yourself-rörelsen. I ett hållbart samhälle är det angeläget att ha kunskaper om material och tillverkning. Känn gärna på materialet i de kläder ni har på er, eller på materialet på stolen ni sitter på! Vad är det för material? Hur ska det skötas, och kan det tvättas? Var har det tillverkats, och hur har det transporterats hit? Kunskaper om varför föremål ser ut som de gör, vilka material de är tillverkade av och hur de blir till, främjar ett reflekterat bruk. Genom att själv få arbeta med material, känna dess möjligheter och begränsningar, utvecklas handlingsburen och kroppsbaserad kunskap. Slöjdarbete kan exempelvis innehålla att se och känna skillnad på om det bearbetade materialet känns tillräckligt mjukt, eller innebära känslan av hur kroppen blir ett med verktyget. I slöjdundervisningen får eleverna möjlighet att komma åt tidigare generationers inbyggda kunskaper som levandegörs via materialens, redskapens och slöjdteknikernas möjligheter och begränsningar. Att själv kunna bygga in sina tankar och idéer i ett fysiskt föremål är i stora delar unikt för skolans slöjdämne. Begreppet slöjd är gammalt och finns omtalat redan på 1300-talet i Östgötalagen. Ordböcker beskriver att slöjd grundar sig på det fornsvenska ordet slöghþ, som står för slughet, flitighet, skicklighet, kunnighet och klokhet, och av slögher, egenskapen att vara händig, flink, hantverksskicklig, konstfärdig, förfaren, skicklig, fyndig och påhittig. Slöjdbegreppets pedagogiska betydelse stämmer väl än idag när eleven i skolan bearbetar material till ett slöjdföremål. Att lära slöjd och hantverk innefattar såväl materiella som immateriella resurser. Men det färdiga slöjdföremålet kan också skugga lärprocessen vid tillverkningen. Att lära sig slöjda kan utveckla förmågor som självförtroende, uthållighet, organisationsförmåga, koncentration, initiativförmåga, problemlösning, att våga ta risker, att föreställa sig något som ännu inte finns, att se helhet och sammanhang samt att känna välbefinnande och få tid för tankar och känslor. Listan kan göras lång och kompetenserna kan relateras till de flesta yrkesområden. Trots det verkar dessa kompetenser inte värdesättas av föräldrar då de rangordnar slöjdämnet på näst sista plats av vilka skolämnen som är viktiga för deras barns studier eller framtid. I samma undersökning uppger eleverna att de tycker att slöjd är ett av de roligaste ämnena i skolan, ett ämne där de känner engagemang, får ta ansvar och vara med och påverka. Men resultaten visar också att eleverna är mindre säkra på vad de lär sig genom att slöjda. Slöjdämnets kunskapskvalitéer verkar vara gömda i slöjdföremålet. En för snäv kunskapssyn riskerar att slöjdkunnande räknas bort i jakten på kunskaper som kan mätas, vägas eller betygsättas. Kanske beror det på att slöjdforskning om lärande i slöjd är en bristvara. Forskningsresultat behövs också för att balansera eget tyckande och inför politiska beslut. Alla som har gått i svensk och nordisk skola har haft obligatorisk slöjdundervisning. Jag har förmånen att få arbeta med nordisk lärarutbildning och forskning. Min forskning handlar om lärande, interaktion och multimodalitet vid tillverkning av fysiska artefakter i slöjdrelaterade verksamheter, såväl i skola som i miljöer utanför skolan.
|
|
| 14. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Att tänka med nålen i hand – medierande redskap i slöjdpraktik : Ingår i Hans Rystedt & Roger Säljö (red). Kunskap och människans redskap: teknik och lärande
- 2008
-
Ingår i: Ingår i H. Rystedt & R. Säljö (red) Kunskap och människans redskap: teknik och lärande. ; , s. 263-276
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Redskap och slöjdpraktik: Svarvar, symaskiner, saxar eller minsta nål... i grundskolans slöjdsalar omges eleverna av en mängd fysiska redskap och maskiner. I kapitlet utmanas ett av slöjdens minsta redskap; synålen. Elevers lärande med fysiska redskap som tankestöd, att resonera och agera med, och hur redskapen under kommunikation ger och ges mening av eleverna diskuteras. Kunskap och människans redskap: Genom historien har människor omvandlat sina idéer till materiella redskap - konstgjorda ting som vi använder i nästan allt vi gör. Man kan till och med hävda att vi numera är helt beroende av teknik också när vi tänker; vi använder kalkylatorn för att räkna, ordbehandlaren för att skriva och när vi behöver komma ihåg något tar vi till papper och penna eller någon programvara på datorn. Människors kunskaper och färdigheter är kopplade till alltfler sådana redskap, och våra kunskaper har utvecklats genom årtusendena just genom att vi kan uttrycka dem med hjälp av materiella objekt. Syftet med denna bok är att genom exempel från olika områden visa hur nära våra kunskaper är kopplade till teknik, och hur vi lär och gör erfarenheter genom att samspela med en värld av alltmer sofistikerade materiella objekt och redskap. Boken vänder sig i första hand till studenter på lärarutbildningar, men också till utbildningar inom media-, hantverks- och vårdområdena samt till alla som har ett intresse för lärande i det moderna och komplexa samhället.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Conditions for learning in tool-mediated activities and collective work processes in sloyd practices [slöjdpraktiker]
- 2006
-
Ingår i: Paper, NERA/NFPF Congress, mars 2006, Örebro.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Conditions for learning in tool-mediated activities and collective work processes in sloyd practices [slöjdpraktiker] The issue of this paper is what pupils do and thereby can learn in sloyd practices within formal education. Social practices are formed by what people do, the tools they use, and how they communicate in doing. By exploring the context in which interaction, teaching and learning take place, we expect to be able to describe what is mediated by the activities the pupils engage in, by the material and by the symbolic and other tools the pupils work with. The paper gives examples from two contexts, the subject craft and design [slöjd] in comprehensive school and textile-related courses in two upper secondary programmes. In both studies we have paid attention to the social as well as to the physical environment in which learning takes place. We want to identify the content of sloyd that the pupils get access to, as well as what it is that constitutes progress. Concerning sloyd in comprehensive school, we will discuss conditions for learning from video-recorded classroom situations and pupils’ and teachers’ diary notes. For upper secondary school, video-recorded classroom situations have been analysed with focus on the tasks, the tools used, teachers’and pupils’ communications, and changes in these from year 1 to 3.
|
|
| 17. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Craft and design [slöjd] – sociocultural reproduction and new creation : In Techne series B: 2/1996, Research in Sloyd Education and Crafts Science
- 1996
-
Ingår i: Techne series B: 2/1996, Research in Sloyd Education and Crafts Science. - Finland, Vasa : Åbo Akademi, NordFo. - 9525097021 ; , s. 56-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In a multicultural society the students come to the craft and design education with different cultural and social backgrounds. The students´ and teachers´ experiences are reproduced and transformed, and produce new knowledge about human activity. This essay is kept together under the theme sociocultural reproduction and new creation and contains main results from the Swedish evaluation of the subject craft and design (slöjd) 1992–1994, results from students´ and teachers´ diary notes and the result of the analysis of the students´ participation in the work processes in craft and design. A short report from the current craft and design research together with video recording from craft and design classes is treated from the same aspect.
|
|
| 18. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Dagboksmetod – att beskriva slöjdarbete med elevers och lärares egna ord
- 2011
-
Ingår i: Techne Journal. - 1893-1774. ; 18:1, s. 79-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel ligger fokus på dagbokstexter för reflektion och lärande i skolans slöjdundervisning. Att dokumentera och skriva om sin dag och sina känslor har förekommit sedan människan började skriva. Dagböcker som lämnats åt efter¬världen har blivit intressanta dokument som speglat den tid de är skrivna i. Likaså pågår idag en omfattande dokumentation av händelser som snabbt når andra via virtuella medier. Däremot har dagboksanteckningar inom slöjdforskning använts först under senare år. I artikeln redogörs för erfarenheter med dagboks¬anteckningar insamlade som empiriskt forskningsunderlag vid tre tillfällen; Skolverkets första nationella utvärdering av grundskolans slöjdämne 1992–1996, NU-92 (Johansson, 1994, 1995; Skolverket, 1993, 1994a, 1994b), avhandlings¬studie av Johansson (Johansson, 1999, 2002) och Skolverkets andra nationella utvärdering av grundskolans slöjdämne 2003–2007, NU-03 (Hasselskog, 2004, 2010; Johansson & Hasselskog, 2008; Skolverket, 2005, 2007).
|
|
| 19. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Dagboksmetod; kvalitativ analys och tolkning : Ingår i Techne serien B: 1/1995, Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap
- 1995
-
Ingår i: Techneserien B: 1/1995, Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap. - Finland, Vasa : Åbo Akademi, NordFo. - 9529071566 ; , s. 104-111
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inför genomförandet av Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 1992–1994 (NU-92) diskuterades vikten av ge autentiska uppgifter. Utvärderingen syftade till att ge en bild av hur läroplanens intentioner kom till uttryck i undervisningen samt att ge en uppfattning om elevernas kunskaper, färdigheter och attityder. Genom att låta alla ämnen vara med i utvärderingen blev nya metoder att mäta och undersöka intressanta. Utöver enkätformulär genomförde man i slöjden en av de få processtudierna inom projektet. I slöjdens processtudie avstod man från ett traditionellt prov och lät istället elever och lärare föra dagboksanteckningar under tio veckor. Kvalitativa analyser och kategorisering utfördes utifrån 1614 dagboksanteckningar som blev resultatet av tio veckors dagboksskrivning.
|
|
| 20. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Didactical dimensions on digital learning: One Case of Developing Software and Content for Mobile Learning
- 2013
-
Ingår i: NERA/NFPF 41st Congress, Reykjavik, Iceland.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The main project Didactic Dimensions in Digital learning, DiDiDi, at Åbo Akademi University, Finland, was initiated in the spring of 2012 with a broad spectrum as its goal. DiDiDi ranges from tablet computers in the classroom to Second Life as a learning environment, and from laboratory teaching to teacher training. DiDiDi aims to gather theoretical knowledge on digital tools as pedagogic resources to support new theories on digital learning. DiDiDi wants to stay in touch with what is digitally happening in the classrooms in Finnish schools and participate in generating pedagogic theories for teaching through different projects. For example how learning is supported by using blogs in the classroom or using tablet computers while reading in class. One of the sub-projects in DiDiDi is Talking Tools, an interdisciplinary research- and development project with the ambition to develop a smartphone-based learning platform to support a variety of learning and teaching activities in sloyd [slöjd]. Sloyd is a subject taught in grades 1-9 in primary schools in Finland. In sloyd, learners design and manufacture unique artifacts in a multifaceted process involving several steps and decision making. Since every learner in sloyd works with a unique design, there are as many unique, asynchronous work processes as there are learners. Consequently, learners are in the need of different information at very different times. The sloyd teacher is therefore often forced to repeat her instructions for individual learners focusing the teacher-learner interaction on repeating rather than tutoring individual learner in their work process. The Talking Tools platform includes a range of learning tools from quick information access using code scanning technology to work process documentation in interactive micro blogs. Our hypotheses are that portable devices combined with online pedagogical content and documentation tools makes it possible to support a mode of learning that enables learners to work both individually and in groups, in their own time, at their own pace, and from their own place. This will hopefully help learners to more independently advance in their work process and change the character of the communication between the teacher and the learners.
|
|
