| 21. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet
- 2018
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 25:3, s. 109-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln belyser och kartlägger doktorsavhandlingar inom utbildning och lärande i det nordiska slöjdfältet. Inramning och urval av avhandlingarna är gjorda i linje med NordFo´s forskningsgemenskap (Nordiskt forum för Forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd), som med samarbeten mellan de nordiska länderna bland annat ska initiera, stimulera och redovisa forskning. På så vis är det av intresse att sammanställa doktorsavhandlingar som kan relateras till slöjdfältet både för forskare, lärarutbildare och lärarstudenter, men också för personer och grupper inom andra områden och politiska sammanhang. Kartläggningen är inte fullständig dels då äldre avhandlingar endast finns i tryckta exemplar och inte alltid är inregistrerade i biblioteksbaser, dels att nordiska avhandlingstexter kan vara problematiska att ta del av om det dessutom inte finns ett abstrakt eller sammanfattning på annat språk, exempelvis engelska. Över tid har det producerats omkring hundra doktorsavhandlingar i Norden som ‒ i vid bemärkelse ‒ relaterar till utbildning och lärande inom slöjdområdet, men trots urvalets bredd kan forskningen ändå uppfattas som sparsam jämfört med flera andra forskningsområden. Doktorandanställningar som inbjuder till slöjdrelaterad forskning är få, och det behövs ett passande forskarutbildningsämne att bli antagen till för att kunna skriva doktorsavhandling. Artikelns översikt visar att doktorsavhandlingarna över tid främst har skrivits inom forskarutbildningsämnen som exempelvis pedagogik, arkitektur, etnologi och sociologi. I Finland finns däremot slöjdpedagogik och slöjdvetenskap som egna forskarutbildningsämnen vilket har öppnat upp för forskarutbildning och doktorsavhandlingar inom eget ämnesområde. Artikeln om doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet är ett tidsdokument och ska ses som en grundläggande forskningsöversikt som kan kompletteras med både äldre och kommande doktorsavhandlingar.
|
|
| 22. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Dåtid – Nutid – Samtid – Framtid. Slöjd utifrån ett materiellt och immateriellt angreppssätt : Ingår i Techne serien B: 4/1998, Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap
- 1998
-
Ingår i: Techne serien B:4/1998, Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap. - Finland, Vasa : Åbo Akademi, NordFo. - 9525097056 ; , s. 114-122
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna artikel belyses slöjden utifrån ett materiellt som immateriellt angreppssätt. Slöjden framställs utifrån dess framväxt (dåtid), hur den kan se ut idag (nutid) och hur slöjden utvecklats i samtid i Norden och internationellt och som avslutning förs en diskussion om slöjden i ett framtidsperspektiv. Att uppmärksamma olikheter och låta slöjdundervisningen vara kopplad till elevernas "verklighetsvärld" dvs. den värld som eleverna lever och utvecklas i, materiellt och immateriellt i ett resurshushållningsperspektiv, kan ses som ett bidrag till handlingsberedskap inför framtiden.
|
|
| 23. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Educational Sloyd–learning through making artefacts
- 2010
-
Ingår i: Accept paper, Technological learning & thinking conference, Vancouver, British Colombia, Canada.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Educational Sloyd–learning through making artefacts.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Elevers erfarenhetsvärld i slöjden. Observation genom videoinspelning – en förstudie : Ingår i Techne serien B: 1/1996, Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap
- 1996
-
Ingår i: Techne serien B: 1/1996, Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap. - Finland, Vasa : Åbo Akademi, NordFo. - 9525097013 ; , s. 40-53
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klassrumsforskning i slöjd har dokumenterats i mycket ringa omfattning. I klassrumsforskning behandlas nästan uteslutande ämnen där man har en traditionell klassrumsmiljö, möjligtvis med inslag av grupparbete eller laborationer. När man träder in i en slöjdsal med pågående slöjdverksamhet kan verksamheten för den oinvigde förmodligen uppfattas som en något både rörig som rörlig miljö. Eleverna rör sig oftast fritt i slöjdsalen. De går och hämtar redskap, går till maskiner och plockar fram material för sina slöjdalster. Utöver färg och formupplevelser vistas eleverna i en miljö som är rik på syn och känselintryck, lukter och buller. Det är för det mesta tillåtet att arbeta och prata på samma gång och man har ett omfattande interaktionsmönster med andra elever. Som ett försök att beskriva den komplexa miljö eleverna blir delaktiga i i slöjdsalen har en förstudie utförts med hjälp av videoinspelade lektioner i textil och trä- och metallslöjd under vårterminen 1995. Syftet med inspelningarna i förstudien var att studera på vilket sätt det var möjligt att samla in datamaterial för analys av de erfarenheter eleverna är involverade i. Videokameran användes som ett hjälpmedel för att registrera slöjdverksamhet både i ljud och bild. Situationer kan analyseras flera gånger för att upptäcka dimensioner som annars kan låta passera obemärkt.
|
|
| 26. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Elevers tankar om slöjd : MHM Forskningsrapport 39.
- 2007
-
Ingår i: Hushållsvetenskap & Co (MHM-rapport 39). - Göteborg : Göteborg University. - 9789197678414 ; , s. 147-159
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slöjd är ett obligatoriskt ämne för alla barn och ungdomar i den svenska folk- och grundskolan sedan 1955. Alla ungdomar och vuxna som gått i svensk skola har haft slöjd! Alla dessa personer har erfarenheter och uppfattningar om slöjdämnet. Samtidigt är det pedagogiska slöjdområdet sparsamt utforskat. Det innebär att de flesta baserar sin uppfattning om slöjdämnet på både egna och kollektiva tolkningar. De personliga erfarenheterna varierar rimligen beroende på var och när man haft sin skolslöjd. Genom Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan och slöjdämnet, NU-03, finns ett unikt empiriskt material, insamlat i skolår 9 under våren 2003, som ger en uppfattning om ”Elevers tankar om slöjd” idag. Elever har förmodligen varken den historiska eller läroplansförankrade begreppsförståelsen av vad slöjdämnet skall eller bör stå för. I utvärderingens öppna frågor har eleverna med egna ord beskrivit sina tankar om slöjd, dessa tankar, som elevcitat, står istället i centrum i detta kapitel.
|
|
| 27. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Expressions of learning in sloyd practitices
- 2012
-
Ingår i: Paper, presenterat vid Making – an international conference on Materiality and Knowledge, Høgskolen i Telemark, Notodden, Norge.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Within the master's studies in sloyd education at the Faculty of Education, Abo Akademi University, a research project focusing on learning in sloyd activities in different areas of society has been initiated. The project is called Expressions of learning in sloyd practitices and is carried through during 2011-2013. The project is led by a working group of research leader PeD Mia Porko-Hudd, associate professor Ph.D. Marléne Johansson and lecturer PeD Barbro Sjoberg. The aim of the project Expressions of learning in sloyd practitices is to scientifically collect, analyze and report on how learning is expressed in sloyd activities in various areas such as day care centers, preschools and schools and as vocational, recreational and therapeutic activities. Also sloyd activities performed by various stakeholders such as students, teachers, parents, hobby crafts people and professional craftsmen are involved in the project. The project originated in a perceived need to, on the one hand, broaden the themes of research subjects within the scientifical discipline of sloyd education and on the other hand to facilitate the student's choice of theme and advancement in their master's theses. In the initial phase of the project (autumn 2011) a group of master students in sloyd education gathered an extensive empirical data material from sloyd practitices in various fields using video observations and audio recordings. The collected data is used only for scientific purposes, primarily for the students' master's theses. The collected data material should also be made available to graduate students and postdoctoral researchers in order to write articles and reports. In addition, an aim of the project is to analyze the conclusions of the master theses on a meta level to obtain an idea of how learning has been expressed in the researched sloyd practitices.
|
|
| 28. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Finland – Slöjd : Techne-serien B:15/2008 ( Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap). Johansson, Marléne & Gulliksen S., Marte (red). Nuläge och framåtblickar – om undervisning och forskning inom det nordiska slöjdfältet
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Finland är skolslöjden ett obligatoriskt ämne sedan 140 år tillbaka. Finländaren Uno Cygnæus införde – som den första i Europa – slöjd (handarbete, infattande textil, trä- och metallslöjd) som obligatoriskt ämne år 1866. Cygnæus menade att slöjden var betydande för folks bildning och att slöjdkulturen kunde bevaras och höjas genom att införa skolslöjd. Folkets slöjdkultur överfördes inte till folkskolan utan kunskapsområdet blev till skol-slöjd med skolans läroplaner och bildningsuppdrag. Fortfarande bygger den slöjdpedagogiska idén på att när slöjdens kunskapsområden undervisas på olika nivåer i utbildningssystemen så är slöjden inte längre ”ren” slöjd, utan ämnesin-nehållet omvandlas till pedagogisk slöjdverksamhet; utbildningsrelaterad slöjd. Artikeln beskriver nuläget, forskningsläget och framtidsläget för slöjdämnet i Finland.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
