| 51. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Slöjdpraktik i skolan – hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap : Actaserien. Göteborg Studies in educational sciences, 183
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandling rapporterar en empirisk studie av slöjdpraktik i grundskolan. Fokus är riktat mot att studera slöjdaktiviteter mer ingående och vad slöjdande i skolan innebär som social praktik. Då slöjd som social praktik till stora delar är ett outforskat fält, har mitt primära syfte varit att beskriva och analysera de aktiviteter som pågår och som konstituerar slöjdverksamhet i skolan. Studien är utförd över tid för att mer ingående kunna spegla arbetet i slöjdsalen. Datamaterialet består av videoinspelningar, observationsanteckningar, elevers och lärares dagboksanteckningar samt föräldraenkäter. Genom att observera i autentisk slöjdverksamhet, och genom att låta elever, lärare och föräldrar skriva om slöjdverksamhet, studeras vad och hur elever agerar. Datamaterialet är analyserat dels på en mikronivå, dels på en mer övergripande nivå och över tid. Den sociokulturella referensramen har nyttjats för att beskriva och sätta ord på slöjdaktiviteter. Resultaten redovisas med transkriberade videoutdrag och dagbokscitat under fyra teman: interaktion, verbala och icke-verbala redskap; arbetsredskap, verktyg och maskiner; skisser, bilder, ritningar och arbetsbeskrivningar; och material, slöjdprodukt, estetiska och emotionella upplevelser. Slöjdverksamhet kännetecknas av att det förekommer en omfattande språklig och icke-verbal interaktion. Eleverna löser problemen genom social interaktion, trots att de arbetar med egna slöjdprodukter. Eleverna lär av varandra genom att betrakta och bekanta sig med aktiviteter och successivt växa in i arbetet genom att växla mellan att vara den som är kunnig. Studiens utdrag exemplifierar hur eleverna försöker finna ut hur man skall klara av och lösa nya situationer genom att kommunicera verbalt och icke-verbalt med kroppsspråk, gester, mimik och handling. Ett huvudintryck av analyserna kan sägas vara att slöjd är ett utpräglat kommunikativt ämne. Inspiration och intryck i arbetet utgår i stor utsträckning från elevens vardag utanför skolan. När eleverna arbetar med aktiviteter i slöjdpraktik, medierar och strukturerar slöjdens fysiska redskap handlingar. Slöjdaktiviteter är redskapsmedierade i flera bemärkelser, mentala och fysiska redskap integreras när eleverna arbetar med att omvandla olika material till slöjdföremål. Föreställningar och fantasi formas i aktiviteter med materialen. Under slöjdarbete tränas text- och bildtolkning genom att man lär sig se relationen mellan ett tänkt föremål och en förebild. Aktiviteter i slöjdverksamhet utmärks av att flera abstraktionsprocesser och ställningstagande samordnas. Gränserna för de språkliga metaforerna teori och praktik flyter samman. Resultaten visar tydligt att slöjd är ett kommunikativt och reflekterande ämne där barn och ungdomar möter en miljö där de får konfronteras med en rad såväl abstrakta som konkreta utmaningar.
|
|
| 52. |
|
|
| 53. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Slöjdprocessen. Arbetet i slöjdsalen. Dagboksanteckningar : Forskningsrapport 11
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagboksanteckningarna ingår som en del av Skolverkets nationella utvärdering av den svenska grundskolan, NU-92, och är skrivna av elever och lärare på ordinarie slöjdtid under tio veckor. Syftet var att med elevers och lärares egna ord ge en rik och nyanserad bild av slöjdens vardag och liv. Citat ur texterna har använts för att belysa hur elever och lärare själva beskriver sin slöjdundervisning.
|
|
| 54. |
|
|
| 55. |
|
|
| 56. |
|
|
| 57. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Slöjdämnet in i framtiden
- 2005
-
Ingår i: Paper, presenterat vid Skolverkets NU-03 konferens, februari 2005, Frösundavik.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 58. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Slöjdämnet in i framtiden – utvecklat, avvecklat eller invecklat? : Nuläge och framåtblickar. Skolverkets rapport. Nationella utvärderingen 2003
- 2005
-
Ingår i: Ingår i Skolverkets antologi Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen 2003. - Stockholm : Skolverket, Liber. - 918500992X ; , s. 166-176
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slöjdämnet engagerar! De flesta har en bild; omtyckt eller behjärtansvärt, men okänt – ämnet har tydligen något, med vad? I NU-03 beskrivs slöjd som ett ämne där elever och lärare trivs. Slöjden har en särställning när det gäller elevernas inflytande. Det är det ämne i grundskolan där eleverna anser att de kan påverka innehåll och arbetssätt mest. Eleverna känner engagemang, intresse, får ta egna initiativ och eget ansvar. Lärarna upplever sin roll som rolig, utvecklande och engagerande. Eleverna upplever sällan stress, varken från lärarens krav eller från kamrater. I slöjden får eleverna arbeta utan att bli jämförda med varandra, de får arbete i sin egen takt och att det är tillåtet att misslyckas. Slöjdämnet har kopplingar till elevernas fritid såtillvida att eleverna uppger att de får mycket idéer och inspiration till skolans slöjdundervisning på sin fritid. Eleverna anser att slöjd är ett av de roligaste ämnena i grundskolan. Men, trots denna positiva bild har eleverna svårt att se nyttan med slöjden, detta gäller också deras föräldrar. Kvalitéer som självförtroende, att få ta egna initiativ och eget ansvar beskrivs av eleverna som något slöjdämnet innefattar, men tycks inte vägas in när eleverna talar om kunskaper från slöjdverksamheten. Kvalitéer som väl borde uppfattas som väsentliga och som en viktig del av skolans uppdrag? Attityden till slöjdämnet är överlag problematisk. Att slöjdämnets kunskapskvaliteter inte är allmänt kända är ett problem som måste överbryggas innan slöjdämnet kan bli en uppmärksammad resurs i skolans gemensamma arbete. Trots att eleverna i slöjden arbetar mot de mål som skall nås både i slöjdens kursplan och i den övergripande läroplanen, upplever elever och föräldrar inte kunskaper i slöjdämnet som viktiga för utveckling och lärande.
|
|
| 59. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Slöjdämnet – urgammalt, modernt och coolt : Ingår i KRUT, Kritisk utbildningstidskrift, s. 5–13.
- 2009
-
Ingår i: KRUT, Kritisk utbildningstidskrift. - 0347-5409. ; 133/134:1–2/2009, s. 5-13
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diskussionen om slöjd begränsas alltför ofta till ett allmänt tyckande om huruvida det är modernt eller gammalmodigt. Det är dags att lyfta debatten till en vetenskaplig nivå. Först då blir slöjdämnets kunskapskvalitéer tydliga. En förhoppning är att samhällets förändringstakt inte gör att vi tappar fotfästet om vad det är för slags kunskapsformer elever behöver utveckla under sin uppväxt. Med samhällets snabba förändringar är det en utmaning för alla som arbetar med barn och ungdomar och slöjd att tydliggöra, lyfta och öka medvetenheten om slöjdämnets gynnsamma potential. Slöjdämnet står för ett ständigt aktuellt kunskapsområde i skolan! Slöjd är modernare än någonsin. Slöjdkunnande är både urgammalt, modernt och coolt!
|
|
| 60. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Slöjdämnets roll i den svenska grundskolan, en utmaning för lärarutbildningen
- 2003
-
Ingår i: Paper, presenterat vid NFPF:s kongress, mars 2003, Köpenhamn, Danmark.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Den svenska skolan gick 1994 över från regelstyrning till målstyrning. Vi fick ny läroplan och nya kursplaner i alla ämnen. För slöjdämnet innebar förändringen att arbetsprocessen - elevens arbete från en idé, via planering och genomförande till avslutande värdering - uppvärderades, medan de hantverksmässiga delarna blev mindre framträdande. Sedan starten för slöjd-verksamheten i skolan var ämnet tidigt uppdelat i gosslöjd respektive flickslöjd, och senare i slöjdarterna trä-metallslöjd och textilslöjd. Denna uppdelning lever än idag kvar i de flesta grundskolor. Styrdokumenten behandlar dock slöjd som ett sammanhållet ämne sedan 1980. En starkt bidragande orsak till den kvarstående uppdelningen i två slöjdarter i grundskolan har varit att slöjdlärarutbildningarna i landet fortsatt vara inriktade mot bara den ena av slöjdarterna. Sedan 1997 är slöjdlärarutbildningen vid Göteborgs universitet inriktad mot hela slöjdämnet, det vill säga både mjuka och hårda material och öppen för både kvinnor och män. Om detta får någon effekt på den traditionella uppdelningen i kvinnlig respektive manlig slöjd, och om ämnets fokus därmed i realiteten kommer att gå från hantverkskunskaper mot handlings-beredskap återstår att se. Reaktionerna på denna nya utbildning har varit blandade. De flesta utomstående har riktat sin kritik mot att ”ämneskunskaperna” inte kan bli tillräckliga för att fungera som slöjdlärare. Farhågorna hos de studerande på utbildningen har främst rört var i grundskolan de som färdig¬¬utbildade skall ta plats. Det finns inte tjänster, lokaler, organisation eller tradition kring slöjd som ett sammanhållet ämne. Hur är detta möjligt trots drygt 20 år med slöjdämnet som ett sammanhållet ämne? Lärarutbildningen i slöjdämnet vid Göteborgs universitet kännetecknas bland annat av att den efterliknar slöjdämnets mål och riktlinjer för grundskolan. Detta kommer till uttryck genom att studenterna ges ett stort eget inflytande och ansvar över sitt lärande. Varje studerande upprättar en individuell studieplan utifrån den egna kunskapsnivån. Slöjdprocessen står i centrum under utbildningen. Slöjdtekniker och material blir ett medel istället för ett mål.
|
|
