| 61. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Smart slöjd med smarta mobiltelefoner? – om didaktiska dimensioner i digitalt lärande
- 2013
-
Ingår i: Tilde- skriftserie, nr 1/2013. - Umeå : Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen. - 9789174596472
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Slöjd undervisas ofta utan läroböcker eller didaktiskt utvecklade läromedel, läraren skapar oftast sina läromedel enligt vad arbetsområdena, undervisningen och eleverna förutsätter. Även om läraren undervisar ämnestekniker för en hel grupp, är det oftast nödvändigt att upprepa undervisningen för enskilda elever. ”Vad och hur ska jag göra nu?” är en mycket vanlig fråga som slöjdläraren möter. I många skolor har eleverna tillgång till en stationär internetuppkopplad dator i slöjdsalen. Att alla elever samtidigt följer med vad läraren visar med hjälp av en projektor eller att endast en eller några elever åt gången kan sitta vid en dataskärm fungerar ändå inte ändamålsenligt i alla undervisningssituationer. Alla elever har heller inte samtidigt behov av samma information eller undervisning. Tvärtom är det ofta så att elever har behov av väldigt varierande information under helt olika tidpunkter. De individuella slöjdprocesserna medför individuella lärandebehov. I och med teknikens utveckling och tillgången till förmånligare smarta mobiltelefoner med stor minneskapacitet och snabb internetuppkoppling, upplever vi att en stationär dator i slöjdsalen nu kunde kompletteras med smarta mobiltelefoner. Syftet med det slöjdpedagogiska projektet Talking Tools är att i samarbete med näringslivet utveckla en applikation, så kallad ”app”, för smarta mobiltelefoner som fungerar som en digital lärmiljö i slöjden. Visionen är att appen kan bidra till att dels öka elevens självständighet och medvetenhet i lärandesituationen, dels skapa nya undervisningspraktiker där läraren kan skifta fokus och karaktär på kommunikationen med eleverna.
|
|
| 62. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Smart slöjd med smarttelefon? Ett forsknings- och utvecklingsprojekt om didaktiska dimensioner i digitalt lärande
- 2012
-
Ingår i: Paper, presenterat vid KLÄM, Konferens om Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk, Umeå universitet.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slöjd undervisas oftast utan läroböcker eller didaktiskt utvecklade läromedel. På grund av läroämnets elevcentrerade och produktiva karaktär skapar läraren långt själv sina läromedel enligt vad arbetsområdena, undervisningen och eleverna förutsätter. Även om läraren undervisar ämnesteknologi för en hel grupp, är hon många gånger tvungen att upprepa undervisningen för enskilda elever. "Vad och hur ska jag göra nu?" är en mycket vanlig fråga som slöjdläraren möter. I många skolor har eleverna tillgång till en internetuppkopplad dator i slöjdsalen. Att alla elever samtidigt följer med vad läraren visar med hjälp av en projektor eller att endast en eller några elever åt gången kan sitta vid en dataskärm fungerar ändå inte ändamålsenligt i alla undervisningssituationer. Alla elever har heller inte samtidigt behov av samma information eller undervisning. Tvärtom är det ofta så att elever har behov av väldigt varierande information under helt olika tidpunkter. De individuella slöjdprocesserna medför individuella lärandebehov. I och med teknikens utveckling upplever vi att en stationär dator i slöjdsalen nu kunde kompletteras med smarttelefonen som med tiden verkar bli allt vanligare. Syftet med det slöjdpedagogiska projektet vid Åbo Akademi är således att i samarbete med näringslivet utveckla en applikation för smarttelefoner som fungerar som en digital lärmiljö i slöjden. Parallellt med innehållsproduktionen forskas i hur användningen av den nya tekniken påverkar elevens lärande i slöjd. Forskningsfrågor som inledningsvis står i fokus utgörs av följande: -Hur påverkar användningen av a pplikationen elevens lärande i slöjd? - Vilka mönster i elevens sociala lärande syns vid användning av applikationen? - Hur inverkar användningen av applikationen på elevens intresse för slöjd? Det slöjdpedagogiska delprojekt ingår i projektet "Didaktiska dimensioner i digitalt lärande" som är ett brett upplagt forsknings- och utvecklingsprojekt med fotfäste vid Åbo Akademi i Vasa.
|
|
| 63. |
|
|
| 64. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Sociokulturella praktiker i slöjden : Nordisk Pedagogik
- 1999
-
Ingår i: Nordisk pedagogik. - 0901-8050. ; 19:2, s. 98-115
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln diskuteras slöjdens sociokulturella dimensioner utifrån videoinspelad empiri från grundskolans slöjdundervisning.
|
|
| 65. |
|
|
| 66. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Talking Tools – learning sloyd with smartphones
- 2012
-
Ingår i: Poster, mLearn 2012, the 11th world conference on mobile and contextual learning, Helsingfors, Finland..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Craft and design (sloyd) is a compulsory subject taught in grades 1-7 in primary schools in Finland. In grades 8-9 the subject is elective. Sloyd is taught often without textbooks or didactically developed teaching materials. Because of the subject’s student-centered and productive nature, teachers create most of the teaching material themselves, depending on the needs of the areas of work, the teaching context and students. Furthermore students in sloyd are not simultaneously in the need of the same information – individual craft processes means individual learning needs. In order to meet the need of didactical teaching materials that focus on presenting craft manufacturing processes, sloyd education and MediaCity at Åbo Akademi University initiated a collaborative project with UpCode Ltd., a software company specialized in developing reading and scanning solutions for smartphones. The project’s ambition is to combine Åbo Akademi’s expertise in education and user experience research and UpCode Ltd.’s know-how about smartphone technology into a pedagogical smartphone application that promotes learning both in and outside of school. With the help of the application the student can find pedagogical, audiovisual information about materials and production techniques. The application will help the student for example to select the right ironing temperature or choose the correct saw. The information is available in the location where it is needed in the moment, at the tool cabinet, sewing machine, or on the bus. The application also includes a notebook function that allows the student to document her design and manufacturing process in various project blogs.
|
|
| 67. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
‘Talking Tools’: Sloyd processes become multimodal stories with smartphone documentation
- 2014
-
Ingår i: International Journal of Mobile and Blended Learning. - 1941-8647. ; 6:2, s. 41-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The study presented is part of a work-in progress project of developing a mobile application for smartphones, Talking Tools (TT). The first context TT is developed for and tested in is sloyd education [Swedish: slöjd], a compulsory subject taught in Finnish schools. In sloyd learners design and manufacture unique artifacts in various materials (textiles, wood, metal, and electronics). The process-based work flow of sloyd lends itself well to this kind of educational tool, which aids multimodal documentation, communication, and instruction. The empirical study targets what student teachers (N=11) microblogged about and the character of the blog posts during a sloyd project. A sociocultural perspective of appropriating new Tools for learning is used as a theoretical frame, as well as views on multimodality and transmedia. Their sloyd process is discussed in terms of transmedia storybuilding, as learners build their own story as a flow of content through their documentation and interactions.
|
|
| 68. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Teaching towards creativity in Sloyd
- 1996
-
Ingår i: Paper, The second International Symposium of Handicraft Teaching, november 1996, Pinar del Rio, Kuba.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 69. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Teoretiskt, praktiskt eller som i slöjden?
- 2003
-
Ingår i: Skolforums kongress, oktober 2003, Stockholm.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad och hur gör och lär elever i slöjdverksamhet? När elever omvandlar ett material till en produkt använder de både fysiska och mentala redskap. Forskningsresultat från slöjdens praktik belyses utifrån ett sociokulturellt perspektiv.
|
|
| 70. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Textile literacy as prerequisite for design in textile related practicies: From Sloyd in swedish compulsory education to individual collection in upper secondary education
- 2010
-
Ingår i: Paper, presenterat vid FISCAR, Nordic conference on activity theory and the fourth finnish conference on cultural and activity research, Helsingfors, Finland.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper is related to a research project, Communication in Sloyd-practices, funded by the Swedish Research Council. During the project, video- and audio data was produced in classrooms of compulsory school, grades 4-9, and upper secondary school. In Swedish compulsory school, sloyd is one of the school subjects for students from grades 4-9 related to the national curriculum. In upper secondary school, sloyd related subjects related to the materials (textile or wood) are included in some programmes. Further, digital photos were taken of classroom environment and documents given to the students to work with. Here, the paper is framed within a sociocultural perspective on learning, where various tools, material and communication are seen as crucial for appropriating the specific of a social practice. We focus on a specific aspect of textile sloyd – the textile literacy as (re)presented and used in the sloyd classroom of the compulsory school and in comparison to the same aspects in upper secondary. The issue of our paper is to firstly describe the textile-related literacy that is mediated in the classrooms/workshops, both as part of the environment and as part of the subject specific practice. Secondly, we will outline the progress in literacy practice, we have identified, from early textile literacy in sloyd to the final task in two 3-year upper secondary textile related programmes: a three-part collection designed by each student. In the analysis of the material we firstly focus on the literacy environment of each classroom, looking for similarities and differences. Secondly, we look for evidence of how literacy material is introduced and used in communication between teacher and students, but also for changes in students’ communication related to literacy aspects of their work. Thirdly, we compare the material between grades in compulsory school and between compulsory school and upper secondary education.
|
|
