| 41. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956, et al.
(författare)
-
Organic field beans have low nitrous oxide emissions and high N-efficiency
- 2011
-
Ingår i: Nitrogen & Global Change 2011, Key Findings - Future Challenges.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- It has earlier been argued that organic farming is not as efficient as conventional, concerning yields and N retention. In search for agricultural systems having high N-efficiency and low N2O emission we have measured nitrous oxide (N2O) emission in organic and conventional (integrated) fields. In contrast to the suspicions we found in average a fairly low N2O emission for the organic beans (in average 0.39 kg N ha-1 y-1), also lower than conventional beans (2.3 kg N ha-1 y-1). The efficiency of the agricultural system can be expressed as N2O intensity, emission per harvest, aiming for a low number. The organic beans had the lowest intensity compared to the conventional beans (6 g respectively 22 g N2 Methods/ApproachO-N per kg N in harvest), this due to larger emission for conventional beans. The lower harvest for organic beans had a small impact on the intensity. The high emissions for conventional cropping system were found in autumn after harvest and RoundUp application, mitigation options may be found here.
|
|
| 42. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956
(författare)
-
ORGANICALLY GROWN FIELD BEANS – LOW NITROUS OXIDE EMISSION AND HIGH N-EFFICIENCY
- 2011
-
Ingår i: 24th NJF congress, Food, Feed, Fuel and Fun – Nordic Light on Future Land Use and Rural Development.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In search for agricultural systems having high N-efficiency and low N2O emission we have measured nitrous oxide (N2O) emission in different management systems, organic and conventional (integrated). It is important to measure in a long time experiment since the emission is influenced by both preceding year field management and the very recent. The Logården research farm was chosen since the same 7 year crop rotation sequence has prevailed in parallel for 20 years. Of the rotation crops the faba bean was selected for comparing emissions during two years, April 2005 to Mars 2007. Neither system received any additional nitrogen. The measurements used static chambers and gas chromatography. The organic beans showed a fairly low N2O emission (0.4±0.07 kg N ha-1 y-1), which was found six times higher for conventional field beans (2.3±0.8 kg N ha-1 y-1). This was due to high emissions for the conventional beans during the autumn after harvesting and RoundUp addition. The efficiency of the agricultural system can be expressed as N2O intensity, aiming a low intensity. Notwithstanding, lower yields for organic farming, the organic beans showed the lowest intensity, 6 (g N2O-N per kg N in yield) compared to 22 for the conventional beans, since a larger difference in emission than in yield was found.
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956
(författare)
-
Significance of N2O emission from biofuel crops
- 2011
-
Ingår i: Biogeosciences discussions. - 1810-6285. ; 8, s. 6743-3774
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The current regulations governing biofuel production in the European Union require that they have to mitigate climate change, by producing >35% less greenhouse gases (GHG) than fossil fuels. There is a risk that this may not be achievable, since land 5 use for crop production inevitably emits the strong GHG nitrous oxide (N2O), due to nitrogen fertilisation and cycling in the environment. We conclude that efficient agricultural crop production resulting in a good harvest and low N2O emission can fulfill the EU standard, and is possible under certain conditions for the Swedish agricultural and refinery production systems. However, in years having low crop yields total GHG 10 emissions can be even higher than those released by burning of fossil fuels. In general, the N2O emission size in Sweden and northern Europe is such that there is a >50% chance that the 35% saving requirement will not be met. Thus ecosystem N2O emissions have to be convincingly assessed. Here we compare Swedish emission data with values estimated by means of statistical models and by a global, top-down, procedure; 15 the measurements and the predictions often show higher values that would fail to meet the EU standard and thus prevent biofuel production development.
|
|
| 45. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956
(författare)
-
Skog och jordbruk på dikade våtmarker avger stora mängder växthusgaser : BECC policy brief, nr 3
- 2013
-
Ingår i: BECC policy brief. ; :3
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförändringar påverkar inte bara skogen, också skogsbruket påverkar och släpper ut växthusgaser. Dikning av några procent av Sveriges yta står för lika mycket utsläpp som en femtedel av alla verksamheter i Sverige, undantaget emissioner från mark och skog. Men utsläppen går att åtgärda med förändrad markanvändning. Forskning genom fältmätningar och processmodellering kan tala om hur mycket växthusgaser som avgår från marken och föreslå dessa åtgärder.
|
|
| 46. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956
(författare)
-
The significance of nitrous oxide emission due to cropping of grain for biofuel production: a Swedish perspective : Significance of N2O emission from biofuel crops
- 2011
-
Ingår i: Biogeosciences. ; 8, s. 3581-3591
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract. The current regulations governing production of biofuels in the European Union require that they have to mitigate climate change, by producing >35% less greenhouse gases (GHG) than fossil fuels. There is a risk that this may not be achievable, since land use for crop production inevitably emits the potent GHG nitrous oxide (N2O), due to nitrogen fertilisation and cycling in the environment. We analyse first-generation biofuel production on agricultural land and conclude that efficient agricultural crop production resulting in a good harvest and low N2O emission can fulfil the EU standard, and is possible under certain conditions for the Swedish agricultural and bioethanol production systems. However, in years having low crop yields, and where cropping is on organic soils, total GHG emissions per unit of fuel produced can be even higher than those released by burning of fossil fuels. In general, the N2O emission size in Sweden and elsewhere in northern Europe is such that there is a >50% chance that the 35% saving requirement will not be met. Thus ecosystem N2O emissions have to be convincingly assessed. Here we compare Swedish emission data with values estimated by means of statistical models and by a global, top-down, approach; the measurements and the predictions often show higher values that would fail to meet the EU standard and thus prevent biofuel production developmen
|
|
| 47. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956
(författare)
-
Towards climate-responsible peatlands management
- 2014
-
Ingår i: Towards climate-responsible peatlands management. Riccardo Biancalani and Armine Avagyan (Eds.). - Rom : Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO). - 9789251085462 ; , s. 88-91
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the early 1970’s, about 80 ha of rich fen, meadows and wet forest on the margins of the large and pristine raised bog ‘Komosse’ in Southern Sweden were drained by ditches to promote spruce (Picea abies) growth and forestry production. Draining had a dramatic impact on forest production on the nutrient-rich peaty soils downhill from the ditches. In 40 years, most of the meadows and fens had turned into dense forest. Because of the high nature conservation value (mainly birdlife) of the bog, the entire area (including surrounding forests) was later designated a Ramsar site, a nature reserve, and a Natura 2000 area. In 2012, as part of the management of the Natura 2000 site, ditches were blocked to initiate natural processes to restore habitats on 40 ha of the drained area. Biodiversity is expected to improve and will be monitored repeatedly. Raising ground water levels in this relatively nitrogen-rich organic soil affects GHG emissions as calculated by the IPCC Wetland supplement. CH4 emissions increase, however estimates are highly uncertain. The total GHG emissions are reduced by rewetting due to declinces in CO2 and N2O emissions.
|
|
| 48. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956
(författare)
-
Varför den starka växthusgasen LUSTGAS bildas vid odling i jord- och skogsbruk
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Även så ”naturliga” verksamheter som jord- och skogsbruk påverkar halten av växthusgaser i atmosfären. Här ges en orientering kring varför lustgas (N2O) bildas i mark, och hur mycket som kan avgå vid olika odlingar. Oftast avgår små mängder men ibland riktigt mycket lustgas vilken produceras av svamp och bakterier i marken vid omvandling av kväveföreningar. Denitrifikation är den process som oftast producerar mest lustgas, men nitrifikation som kräver syre kan vara avgörande eftersom den processen producerar det nitrat som behövs i denitrifikationen. Det är vid syrebrist som lustgas bildas och syrebrist kan uppstå i jordklumpar med hög biologisk aktivitet vilken konsumerar syret, eller när syre inte kommer ner i marken för att marken är genomvåt eller när markens porer har tryckts ihop av exempelvis traktorhjul. Några tekniker för att mäta hur mycket lustgas som avges från marken till luften beskrivs. För att slippa arbetsamma fältmätningar vill man gärna enkelt kunna beräkna lustgasavgången. Några metoder har utvecklats, men det finns ingen enkel metod som samtidigt är tillförlitlig. Ökningen av lustgas i atmosfären kan kopplas till att mer av luftens kvävgas (N2) nu fixeras till reaktivt kväve som då kan användas för uppbyggnad av levande celler. Kväve kan fixeras biologiskt t ex i ärtväxter eller vid tillverkning av handelsgödsel. Reaktivt kväve är avgörande för att växternas fotosyntes ska fungera. I de flesta naturliga ekosystem råder brist på kväve varför fotosyntes och produktion av växtmaterial ofta ökar vid tillförsel av reaktivt kväve. En ökad produktion av bioenergigrödor kommer att kräva mer kväve utöver befintlig matproduktion. Det mesta av markens kväve är uppbundet i dött och levande organiskt material och blir åtkomligt först när detta bryts ner och kvävet frigörs. Hur växtsamhället ser ut på platsen och konkurrensen mellan olika organismer om tillgängligt kväve kan avgöra storleken på lustgasavgång från mark. Därför är lustgasavgång från skogsmark ofta lägre än från åkermark. En ytterligare förklaring till lägre avgång från skog är att i Sverige och övriga världen används de bördigare jordarna till jordbruk, och skog växer ofta på svårbrukad mark med lågt näringsvärde där kväve ofta finns i underskott. Så länge som skogen växer och tar upp kväve är risken för lustgasavgång liten, men efter avverkning ökar risken för lustgasavgång. Men det finns även skog där lustgasavgången ofta är hög, som på mycket näringsrik mark, till exempel dränerad kärrtorvmark med björk, hallon och nässlor. Biomassa anges ibland vara koldioxidneutral, då lika mycket koldioxid tas upp i fotosyntesen som avges i förbränningen. Men skörd och bearbetning kräver energi, oftast fossil, vilket avger koldioxid. Dessutom medför all odling utsläpp av lustgas som är en stark växthusgas och långlivad i atmosfären. Det har i debatten hävdats att utsläppen av lustgas gör att det av klimatskäl inte är meningsfullt att byta olja mot bioenergi. Biobränsle ”kostar” nästan alltid lustgas och det finns inget helt klimatneutralt biobränsle. Men det finns bättre och sämre. Lustgasproduktionen påverkas av jord- och skogsbrukets olika skötselåtgärder både på kort och lång sikt. Exempelvis har tillförsel av stora mängder N-gödsel ökat N2O-emissionen när mängden tillgängligt kväve överskridit grödans förmåga att ta upp kvävet. Det finns också odlingssystem där det uppmätts en låg lustgasavgång trots att man kan förvänta en hög. För att få minimalt med lustgas krävs ett ”tight” förhållande mellan kvävefrigörande och kväveupptag i växter så att bara lite kväve blir över till nitrifikation och denitrifikation. Att låta marken ligga naken, trädad, ger mer lustgas än att odla marken, och ju mer näringsrik marken är ju större är risken att lustgas bildas. Det är en utmaning för både forskningen och jordbruksnäringen att utveckla jordbruksmetoder som effektivt fångar kvävet i markens organiska material samtidigt som växterna kan ta upp det för en stor skörd och bara lite lustgas bildas. Om lustgasavgången relateras till produktionen av biomassa innebär det att även skogsprodukter ”kostar” lustgas trots en låg avgång vilket beror på att tillväxten är lägre än i jordbruket. Varje produktionsförändring i lantbruket eller skogsbruket kan ge effekter på lustgasavgång på platsen, i omgivande ekosystem eller i andra länder, vilket kräver att systemanalytiska studier görs. EU-kommissionen har angett ett hållbarhetskriterium som kräver att produktion av biobränsle ska orsaka mindre växthusgasutsläpp jämfört med produktion och användning av fossilt bränsle för att det ska få klassas som förnybart. Lustgasavgång i fält har här en stor betydelse eftersom utsläppen utgör cirka hälften av den tillåtna mängd som ska adderas till utsläpp från energianvändning i själva produktionen.
|
|
| 49. |
- Meyer, Astrid, et al.
(författare)
-
A fertile peatland forest does not constitute a major greenhouse gas sink
- 2013
-
Ingår i: Biogeosciences. - : Copernicus GmbH. - 1726-4170 .- 1726-4189. ; 10, s. 7739-7758
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Afforestation has been proposed as a strategy to mitigate the often high greenhouse gas (GHG) emissions from agricultural soils with high organic matter content. However, the carbon dioxide (CO2) and nitrous oxide (N2O) fluxes after afforestation can be considerable, depending predominantly on site drainage and nutrient availability. Studies on the full GHG budget of afforested organic soils are scarce and hampered by the uncertainties associated with methodology. In this study we etermined the GHG budget of a spruce-dominated forest on a drained organic soil with an agricultural history. Two different approaches for determining the net ecosystem CO2 exchange (NEE) were applied, for the year 2008, one direct (eddy covariance) and the other indirect (analyzing the different components of the GHG budget), so that uncertainties in each method could be evaluated. The annual tree production in 2008 was 8.3±3.9 tC ha−1 yr−1 due to the high levels of soil nutrients, the favorable climatic conditions and the fact that the forest was probably in its phase of maximum C assimilation or shortly past it. The N2O fluxes were determined by the closed-chamber technique and amounted to 0.9±0.8 tCeq ha−1 yr−1. According to the direct measurements from the eddy covariance technique, the site acts as a minor GHG sink of −1.2±0.8 t Ceq ha−1 yr−1. This contrasts with the NEE estimate derived from the indirect approach which suggests that the site is a net GHG emitter of 0.6±4.5 tCeq ha−1 yr−1. Irrespective of the approach applied, the soil CO2 effluxes counter large amounts of the C sequestration by trees. Due to accumulated uncertainties involved in the indirect approach, the direct approach is considered the more reliable tool. As the rate of C sequestration will likely decrease with forest age, the site will probably become a GHG source once again as the trees do not compensate for the soil C and N losses. Also forests in younger age stages have been shown to have lower C assimilation rates; thus, the overall GHG sink potential of this afforested nutrient-rich organic soil is probably limited to the short period of maximum C assimilation.
|
|
| 50. |
- Nicholas, Kimberly, et al.
(författare)
-
Analys av sju riksdagspartiers klimatpolitik utförd av klimat- och omställningsforskare : Sveriges klimatpolitik inför riksdagsvalet 2022 enligt Researchers’ Desk
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- ● Syftet med denna rapport är att ge forskares analys av riksdagspartiernas klimatpolitik inför valet 2022.● Alla som har bidragit till denna rapport är klimat- eller omställningsforskare och medlemmar i Researchers’ Desk1.● Researchers’ Desk är en oberoende, ideell organisation, med över 80 ledande forskare i Sverige, som arbetar med olika aspekter av klimatförändringarna.● Alla de åtta politiska partierna tillfrågades om att besvara en enkät med frågor om sina klimatmål och sin politik. Moderaterna avböjde att delta i undersökningen. De övriga sju partierna svarade med varierande grad av utförlighet.● Författarna av denna rapport har använt partiernas svar som underlag för sin kvalitativa analys och bedömning.● Vår granskning har fokuserat på förslagens ambitionsnivå, potential, realism och problem i relation till befintlig forskning.● Tidigare publicerat genom detta projekt:○ Mål för territoriella utsläpp, av Alasdair Skelton, Paul Glantz, och KimberlyNicholas○ Mål för LULUCF-sektorn, av Erik Pihl, Åsa Kasimir, och Peter Roberntz
|
|
