| 51. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(författare)
-
Kulturprägel i fjällnära skog
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den fjällnära skogen är inte orördMänniskan har vistats i, och nyttjat, fjällnära skog sedan förhistorisk tid och det finns en lång kontinuitet av kulturpåverkan: runt samiska fångst- och fiskeplatser, flyttleder och visten, kring nybyggen och fäbodar och kring gruvor och smältverk. Alla dessa nyttjandeformer måste ha präglat naturen och tillsammans byggt upp kulturlandskap, till exempel genom att skogens sammansättning ändrades och betesformade naturtyper och ibland även helt avskogade områden skapades. Särskilt ren- och kreatursbete, slåtter och vedhuggning kan antas ha präglat ekosystemen.Brist på kunskap om fjällnära skog som kulturlandskapFjäll och fjällnära natur har dock inte studerats lika mycket som sydsvenska landskap med utgångspunkt från nyttjandehistoria, och de flesta kulturpräglade naturtyperna och det biologiska kulturarvet är förmodligen okända eller inte beskrivna i litteraturen. Därmed är det svårt att tolka och beskriva kulturpräglad natur, inte minst i samiska kulturlandskap. Av samma anledning är det brist på kunskap om nyttjandehistoriens betydelse för biologisk mångfald och naturvård. Flera ekologiskt viktiga strukturer i fjällnära skog är dock troligen gynnade av eller rentav knutna till tidigare nyttjande, exempelvis lövträd, ljusformade och solexponerade ved- och trädsubstrat och mosaiker av träd och öppen mark, ofta med artrik betesvegetation i skog och vid skogsgränsen. Andra exempel är nött mark längs flyttleder och i skogsbeten och artrik slåttervegetation i våtmarker. En viktig slutsats är att det behövs fler beskrivningar av kulturpräglade fjällnära naturtyper, fler tolkningar av biologiskt kulturarv och fler analyser av samband mellan kulturpåverkan och biologisk mångfald.Det behövs ett brett arbete för skydd, förvaltning och kunskapsuppbyggnadKunskapen om var människor vistats och påverkat ekosystem i det fjällnära landskapet är ofullständig, vilket gör att det inte går att skapa en säker bild av var vi kan förvänta oss kulturpräglad natur, respektive naturskog med mycket få eller inga kulturspår. Därför behöver all skötselplanering i naturreservat och all hantering av nyckelbiotoper och avverkningsanmälningar innefatta en översiktlig inventering av kulturpåverkan och kulturspår. Det kräver kompetensutveckling hos handläggare och samverkan mellan myndigheter.För att öka kunskapen behövs också fallstudier med fältundersökningar i både samiska och jordbruksnyttjade miljöer. Genom samverkan mellan olika experter och lokala informanter kan fallstudierna kombinera ekologisk, historisk-arkeologisk och traditionell kunskap.
|
|
| 52. |
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
|
|
| 55. |
|
|
| 56. |
|
|
| 57. |
- Lennartsson, Tommy
(författare)
-
Overcompensation: a 30-year perspective
- 2019
-
Ingår i: Ecology. - : Wiley. - 0012-9658 .- 1939-9170. ; 100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biomass removal by herbivores usually incurs a fitness cost for the attacked plants, with the total cost per unit lost tissue depending on the value of the removed tissue (i.e., how costly it is to be replaced by regrowth). Optimal defense theory, first outlined in the 1960s and 1970s, predicted that these fitness costs result in an arms race between plants and herbivores, in which selection favors resistance strategies that either repel herbivores through morphological and chemical resistance traits in order to reduce their consumption, or result in enemy escape through rapid growth or by timing the growth or flowering to the periods when herbivores are absent. Such resistance against herbivores would most likely evolve when herbivores are abundant, cause extensive damage, and consume valuable plant tissues. The purpose of this Special Feature is to celebrate the 30th anniversary of the phenomenon of overcompensation, specifically, where the finding has brought us and where it is leading us 30 yr later. We first provide a short overview of how the phenomenon of overcompensation has led to broader studies on plant tolerance to herbivory, summarize key findings, and then discuss some promising new directions in light of six featured research papers.
|
|
| 58. |
|
|
| 59. |
|
|
| 60. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(författare)
-
Skötselplanering i skogsbetesmarker : vägledning
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För endast ett sekel sedan täckte skogsbetesmarker och andra naturbeten mycket stora arealer och utgjorde en grundförutsättning för landets försörjning och livsmedelsproduktion. Formade av århundraden av bete och lokalt mångbruk fanns en bred palett av skogsbetesmarker. Idag är det svårt att föreställa sig hur ett visst skogsbete kan ha sett ut och nyttjats, men det är ändå det vi behöver veta så mycket som möjligt om, för att förstå vad som har gett upphov till de natur- och kulturmiljövärden som finns kvar idag.
|
|
