| 61. |
- Merlo, Juan, et al.
(författare)
-
Incidence of myocardial infarction in elderly men being treated with antihypertensive drugs: population based cohort study
- 1996
-
Ingår i: BMJ. - 0959-8138. ; 313:7055, s. 457-461
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: To analyse the association between use of antihypertensive treatment, diastolic blood pressure, and long term incidence of ischaemic cardiac events in elderly men. DESIGN: Population based cohort study. Baseline examination in 1982-3 and follow up for up to 10 years. SETTING: Malmo, Sweden. SUBJECTS: 484 randomly selected men born in 1914 and living in Malmo during 1982. MAIN OUTCOME MEASURES: Observational comparisons of incidence rates and rate and hazard ratios of ischaemic cardiac events (myocardial infarction or death due to chronic ischaemic cardiac disease). RESULTS: The crude incidence rate of ischaemic cardiac events was higher in those subjects who were taking antihypertensive drugs than in those who were not (rate ratio 2.6 (95% confidence interval 1.7 to 3.9)). After adjustment for potential confounders (differences in baseline smoking habits, blood pressure, time since diagnosis of hypertension, ischaemic or other cardiovascular disease, hypercholesterolaemia, hypertriglyceridaemia, diabetes mellitus, obesity, and raised serum creatinine concentration) this rate was reduced but still raised (hazard ratio 1.9 (1.0 to 3.7)). In men with diastolic blood pressure > 90 mm Hg, antihypertensive treatment was associated with a twofold increase in the incidence of ischaemic cardiac events (rate ratio 2.0 (1.1 to 3.6)), which vanished after adjustment for potential confounders (hazard ratio 1.1 (0.5 to 2.6)). In those subjects with diastolic blood pressure < or = 90 mm Hg, antihypertensive treatment was associated with fourfold increase in incidence (rate ratio 3.9 (2.1 to 7.1)), which remained after adjustment for potential confounders (hazard ratio 3.8 (1.3 to 11.0)). CONCLUSION: Antihypertensive treatment may increase the risk of myocardial infarction in elderly men with treated diastolic blood pressures < or = 90 mm Hg.
|
|
| 62. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 63. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 64. |
- Oberg, Johanna, et al.
(författare)
-
Age related changes in brain metabolites observed by 1H MRS in APP/PS1 mice
- 2008
-
Ingår i: Neurobiology of Aging. - : Elsevier BV. - 0197-4580 .- 1558-1497. ; 29:9, s. 1423-1433
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Translational biomarkers in Alzheimer's disease based on non-invasive in vivo methods are highly warranted. (1)H magnetic resonance spectroscopy (MRS) is non-invasive and applicable in vivo in both humans and experimental animals. In vivo(1)H MRS and 3D MRI were performed on brains of double transgenic (tg) mice expressing a double mutant human beta-amyloid precursor protein APP(K670N,M671L) and human mutated presenilin gene PS1M146L, and wild-type (wt) littermates at 2.5, 6.5 and 9 months of age using a 9.4T magnet. For quantification, LCModel was used, and the data were analyzed using multivariate data analysis (MVDA). MVDA evidenced a significant separation, which became more pronounced with age, between tg and wt mice at all time points. While myo-inositol and guanidoacetate were important for group separation in young mice, N-acetylaspartate, glutamate and macrolipids were important for separation of aged tg and wt mice. Volume segmentation revealed that brain and hippocampus were readily smaller in tg as compared to wt mice at the age of 2.5 months. Amyloid plaques were seen in 6.5 and 9 months, but not in 2.5 months old animals. In conclusion, differences in brain metabolites could be accurately depicted in tg and wt mice in vivo by combining MRS with MVDA. First differences in metabolite content were readily seen at 2.5 months, when volume defects in tg mice were present, but no amyloid plaques.
|
|
| 65. |
- Parding, Karolina, et al.
(författare)
-
Projekt: Nationell temagrupp A&O (arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet)
- 2010
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Europeiska Socialfondens temagrupp för arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet som sammanställer, analyserar och sprider kunskaper och erfarenheter av hur långsiktig kompetensutveckling kan säkerställas på arbetsplatser i samarbete mellan arbetsgivare, fack, anställda, intermediärer, myndigheter och forskare.
|
|
| 66. |
- Patterson, Allison, et al.
(författare)
-
Foraging range scales with colony size in high-latitude seabirds
- 2022
-
Ingår i: Current Biology. - : Elsevier BV. - 0960-9822 .- 1879-0445. ; 32:17, s. 3800-3807
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Density-dependent prey depletion around breeding colonies has long been considered an important factor controlling the population dynamics of colonial animals.1, 2, 3, 4 Ashmole proposed that as seabird colony size increases, intraspecific competition leads to declines in reproductive success, as breeding adults must spend more time and energy to find prey farther from the colony.1 Seabird colony size often varies over several orders of magnitude within the same species and can include millions of individuals per colony.5,6 As such, colony size likely plays an important role in determining the individual behavior of its members and how the colony interacts with the surrounding environment.6 Using tracking data from murres (Uria spp.), the world’s most densely breeding seabirds, we show that the distribution of foraging-trip distances scales to colony size0.33 during the chick-rearing stage, consistent with Ashmole’s halo theory.1,2 This pattern occurred across colonies varying in size over three orders of magnitude and distributed throughout the North Atlantic region. The strong relationship between colony size and foraging range means that the foraging areas of some colonial species can be estimated from colony sizes, which is more practical to measure over a large geographic scale. Two-thirds of the North Atlantic murre population breed at the 16 largest colonies; by extrapolating the predicted foraging ranges to sites without tracking data, we show that only two of these large colonies have significant coverage as marine protected areas. Our results are an important example of how theoretical models, in this case, Ashmole’s version of central-place-foraging theory, can be applied to inform conservation and management in colonial breeding species.
|
|
| 67. |
|
|
| 68. |
|
|
| 69. |
- Rastad, Cecilia, 1953-
(författare)
-
Winter Fatigue and Winter Depression : Prevalence and Treatment with Bright Light
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to study prevalence of winter depressive mood and treatment effects of bright light for persons with winter fatigue and winter depression. Study I is a cross-sectional survey of a random sample (N=1657) from the general population between 18-65 years of age in Dalarna, Sweden (latitude 60°N). Study II is a similar survey of 17-18 year old students (N=756) in the municipality of Falun. Approximately 20% of both samples report seasonal symptoms, mainly fatigue, lowered mood and increased sleep duration, appetite and weight. Study III examines the effects of treatment in light rooms for persons from the sample in Study I (40 women, 10 men) with clinically assessed Seasonal Affective Disorder (SAD) or subclinical SAD (S-SAD). Subjects were randomised either to an experimental group receiving ten days of bright light treatment or to a three-week waiting-list control condition followed by bright light treatment. There was a >50% reduction of depressed mood in 13 of the 24 subjects in the experimental group, while none of the 24 controls reported a similar reduction. At the one-month follow-up, results were maintained and 39 of 47 subjects were improved >50%. Fatigue and excessive daytime sleepiness, which were high at baseline, were normal/below population norms for 39 of 47 subjects at the one-month follow-up. Mean values for the mental health aspect of health-related quality of life, which were low at baseline, improved and were close to norms at the one-month follow-up. Study IV is a person-oriented subgroup/cluster analysis of the subjects in Study III. A common trait in all three clusters was a high level of fatigue hence the denomination ´Winter Fatigue´ is used for the merged group. Even though the degree of depressive mood and daytime sleepiness differed between the subgroups, all three groups improved following bright light treatment. The results suggest that an increase in fatigue and depressed mood during the winter season is common in the general population. Bright light treatment reduces depressive mood, fatigue and excessive daytime sleepiness and improves health-related quality of life in persons with winter fatigue and winter depression.
|
|
| 70. |
- Rezeli, Melinda, et al.
(författare)
-
Quantitation of 87 Proteins by nLC-MRM/MS in Human Plasma : Workflow for Large-Scale Analysis of Biobank Samples
- 2017
-
Ingår i: Journal of Proteome Research. - : AMER CHEMICAL SOC. - 1535-3893 .- 1535-3907. ; 16:9, s. 3242-3254
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A multiple reaction monitoring (MRM) assay was developed for precise quantitation of 87 plasma proteins including the three isoforms of apolipoprotein E (APOE) associated with cardiovascular diseases using nanoscale liquid chromatography separation and stable isotope dilution strategy. The analytical performance of the assay was evaluated and we found an average technical variation of 4.7% in 4-5 orders of magnitude dynamic range (approximate to 0.2 mg/L to 4.5 g/L) from whole plasma digest. Here, we report a complete workflow, including sample processing adapted to 96-well plate format and normalization strategy for large-scale studies. To further investigate the MS-based quantitation the amount of six selected proteins was measured by routinely used clinical chemistry assays as well and the two methods showed excellent correlation with high significance (p-value < 10e-5) for the six proteins, in addition for the cardiovascular predictor factor, APOB: APOA1 ratio (r = 0.969, p-value < 10e-5). Moreover, we utilized the developed assay for screening of biobank samples from patients with myocardial infarction and performed the comparative analysis of patient groups with STEMI (ST- segment elevation myocardial infarction), NSTEMI (non ST- segment elevation myocardial infarction) and type-2 AMI (type-2 myocardial infarction) patients.
|
|
