| 321. |
- Onori, F., et al.
(författare)
-
The nuclear transient AT 2017gge : a tidal disruption event in a dusty and gas-rich environment and the awakening of a dormant SMBH
- 2022
-
Ingår i: Monthly notices of the Royal Astronomical Society. - : Oxford University Press (OUP). - 0035-8711 .- 1365-2966. ; 517:1, s. 76-98
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present the results from a dense multwavelength [optical/UV, near-infrared (IR), and X-ray] follow-up campaign of the nuclear transient AT 2017gge, covering a total of 1698 d from the transient's discovery. The bolometric light curve, the blackbody temperature and radius, the broad H and He i lambda 5876 emission lines and their evolution with time, are all consistent with a tidal disruption event (TDE) nature. A soft X-ray flare is detected with a delay of similar to 200 d with respect to the optical/UV peak and it is rapidly followed by the emergence of a broad He ii lambda 4686 and by a number of long-lasting high ionization coronal emission lines. This indicate a clear connection between a TDE flare and the appearance of extreme coronal line emission (ECLEs). An IR echo, resulting from dust re-radiation of the optical/UV TDE light is observed after the X-ray flare and the associated near-IR spectra show a transient broad feature in correspondence of the He i lambda 10830 and, for the first time in a TDE, a transient high-ionization coronal NIR line (the [Fe xiii] lambda 10798) is also detected. The data are well explained by a scenario in which a TDE occurs in a gas-and-dust rich environment and its optical/UV, soft X-ray, and IR emission have different origins and locations. The optical emission may be produced by stellar debris stream collisions prior to the accretion disc formation, which is instead responsible for the soft X-ray flare, emitted after the end of the circularization process.
|
|
| 322. |
- Pastorello, A., et al.
(författare)
-
Forbidden hugs in pandemic times I. Luminous red nova AT 2019zhd, a new merger in M 31
- 2021
-
Ingår i: Astronomy and Astrophysics. - : EDP Sciences. - 0004-6361 .- 1432-0746. ; 646
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present the follow-up campaign of the luminous red nova (LRN) AT 2019zhd, the third event of this class observed in M 31. The object was followed by several sky surveys for about five months before the outburst, during which it showed a slow luminosity rise. In this phase, the absolute magnitude ranged from M-r=-2.8 +/- 0.2 mag to M-r=-5.6 +/- 0.1 mag. Then, over a four to five day period, AT 2019zhd experienced a major brightening, reaching a peak of M-r=-9.61 +/- 0.08 mag and an optical luminosity of 1.4x10(39) erg s(-1). After a fast decline, the light curve settled onto a short-duration plateau in the red bands. Although less pronounced, this feature is reminiscent of the second red maximum observed in other LRNe. This phase was followed by a rapid linear decline in all bands. At maximum, the spectra show a blue continuum with prominent Balmer emission lines. The post-maximum spectra show a much redder continuum, resembling that of an intermediate-type star. In this phase, H alpha becomes very weak, H beta is no longer detectable, and a forest of narrow absorption metal lines now dominate the spectrum. The latest spectra, obtained during the post-plateau decline, show a very red continuum (T-eff approximate to 3000 K) with broad molecular bands of TiO, similar to those of M-type stars. The long-lasting, slow photometric rise observed before the peak resembles that of LRN V1309 Sco, which was interpreted as the signature of the common-envelope ejection. The subsequent outburst is likely due to the gas outflow following a stellar merging event. The inspection of archival HST images taken 22 years before the LRN discovery reveals a faint red source (M-F555W=0.21 +/- 0.14 mag, with F555W-F814W=2.96 +/- 0.12 mag) at the position of AT 2019zhd, which is the most likely quiescent precursor. The source is consistent with expectations for a binary system including a predominant M5-type star.
|
|
| 323. |
- Pastorello, A., et al.
(författare)
-
Forbidden hugs in pandemic times II. The luminous red nova variety AT 2020hat and AT 2020kog
- 2021
-
Ingår i: Astronomy and Astrophysics. - : EDP Sciences. - 0004-6361 .- 1432-0746. ; 647
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present the results of our monitoring campaigns of the luminous red novae (LRNe) AT 2020hat in NGC 5068 and AT 2020kog in NGC 6106. The two objects were imaged (and detected) before their discovery by routine survey operations. They show a general trend of slow luminosity rise, lasting at least a few months. The subsequent major LRN outbursts were extensively followed in photometry and spectroscopy. The light curves present an initial short-duration peak, followed by a redder plateau phase. AT 2020kog is a moderately luminous event peaking at similar to 7 x 10(40) erg s(-1), while AT 2020hat is almost one order of magnitude fainter than AT 2020kog, although it is still more luminous than V838 Mon. In analogy with other LRNe, the spectra of AT 2020kog change significantly with time. They resemble those of type TM supernovae at early phases, then they become similar to those of K-type stars during the plateau, and to M-type stars at very late phases. In contrast, AT 2020hat already shows a redder continuum at early epochs, and its spectrum shows the late appearance of molecular bands. A moderate-resolution spectrum of AT 2020hat taken at +37 d after maximum shows a forest of narrow P Cygni lines of metals with velocities of 180 km s(-1), along with an Ha emission with a full-width at half-maximum velocity of 250 km s(-1). For AT 2020hat, a robust constraint on its quiescent progenitor is provided by archival images of the Hubble Space Telescope. The progenitor is clearly detected as a mid-K type star, with an absolute magnitude of M-F606W = -3.33 +/- 0.09 mag and a colour of F606W - F814W = 1.14 +/- 0.05 mag, which are inconsistent with the expectations from a massive star that could later produce a core-collapse supernova. Although quite peculiar, the two objects nicely match the progenitor versus light curve absolute magnitude correlations discussed in the literature.
|
|
| 324. |
- Pastorello, A., et al.
(författare)
-
Supernovae 2016bdu and 2005gl, and their link with SN 2009ip-like transients : another piece of the puzzle
- 2018
-
Ingår i: Monthly notices of the Royal Astronomical Society. - : Oxford University Press (OUP). - 0035-8711 .- 1365-2966. ; 474:1, s. 197-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Supernova (SN) 2016bdu is an unusual transient resembling SN 2009ip. SN 2009ip-like events are characterized by a long-lasting phase of erratic variability that ends with two luminous outbursts a few weeks apart. The second outburst is significantly more luminous (about 3 mag) than the first. In the case of SN 2016bdu, the first outburst (Event A) reached an absolute magnitude M-r approximate to -15.3 mag, while the second one (Event B) occurred over one month later and reached M-r approximate to -18 mag. By inspecting archival data, a faint source at the position of SN 2016bdu is several times in the past few years. We interpret these detections as signatures of a phase of erratic variability, similar to that experienced by SN 2009ip between 2008 and mid-2012, and resembling the currently observed variability of the luminous blue variable SN 2000ch in NGC 3432. Spectroscopic monitoring of SN 2016bdu during the second peak initially shows features typical of an SN IIn. One month after the Event B maximum, the spectra develop broad Balmer lines with P Cygni profiles and broad metal features. At these late phases, the spectra resemble those of a typical Type II SN. All members of this SN 2009ip-like group are remarkably similar to the Type IIn SN 2005gl. For this object, the claim of a terminal SN explosion is supported by the disappearance of the progenitor star. While the similarity with SN 2005gl supports a genuine SN explosion scenario for SN 2009ip-like events, the unequivocal detection of nucleosynthesized elements in their nebular spectra is still missing.
|
|
| 325. |
- Pearson, Jeniveve, et al.
(författare)
-
Strong Carbon Features and a Red Early Color in the Underluminous Type Ia SN 2022xkq
- 2024
-
Ingår i: Astrophysical Journal. - 0004-637X .- 1538-4357. ; 960:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present optical, infrared, ultraviolet, and radio observations of SN 2022xkq, an underluminous fast-declining Type Ia supernova (SN Ia) in NGC 1784 (D ≈ 31 Mpc), from <1 to 180 days after explosion. The high-cadence observations of SN 2022xkq, a photometrically transitional and spectroscopically 91bg-like SN Ia, cover the first days and weeks following explosion, which are critical to distinguishing between explosion scenarios. The early light curve of SN 2022xkq has a red early color and exhibits a flux excess that is more prominent in redder bands; this is the first time such a feature has been seen in a transitional/91bg-like SN Ia. We also present 92 optical and 19 near-infrared (NIR) spectra, beginning 0.4 days after explosion in the optical and 2.6 days after explosion in the NIR. SN 2022xkq exhibits a long-lived C i 1.0693 μm feature that persists until 5 days post-maximum. We also detect C iiλ6580 in the pre-maximum optical spectra. These lines are evidence for unburnt carbon that is difficult to reconcile with the double detonation of a sub-Chandrasekhar mass white dwarf. No existing explosion model can fully explain the photometric and spectroscopic data set of SN 2022xkq, but the considerable breadth of the observations is ideal for furthering our understanding of the processes that produce faint SNe Ia.
|
|
| 326. |
- Perez-Torres, M. A., et al.
(författare)
-
CONSTRAINTS ON THE PROGENITOR SYSTEM AND THE ENVIRONS OF SN 2014J FROM DEEP RADIO OBSERVATIONS
- 2014
-
Ingår i: Astrophysical Journal. - 0004-637X .- 1538-4357. ; 792:1, s. 38-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We report deep EVN and eMERLIN observations of the Type Ia SN 2014J in the nearby galaxy M82. Our observations represent, together with JVLA observations of SNe 2011fe and 2014J, the most sensitive radio studies of Type Ia SNe ever. By combining data and a proper modeling of the radio emission, we constrain the mass-loss rate from the progenitor system of SN 2014J to (M) over dot less than or similar to 7.0 x 10(-10) M yr(-1) (for a wind speed of 100 km s(-1)). If the medium around the supernova is uniform, then n(ISM) less than or similar to 1.3 cm(-3), which is the most stringent limit for the (uniform) density around a Type Ia SN. Our deep upper limits favor a double-degenerate (DD) scenario-involving two WD stars-for the progenitor system of SN 2014J, as such systems have less circumstellar gas than our upper limits. By contrast, most single-degenerate (SD) scenarios, i.e., the wide family of progenitor systems where a red giant, main-sequence, or sub-giant star donates mass to an exploding WD, are ruled out by our observations. (While completing our work, we noticed that a paper by Margutti et al. was submitted to The Astrophysical Journal. From a non-detection of X-ray emission from SN 2014J, the authors obtain limits of (M) over dot less than or similar to 1.2 x 10(-9) M-circle dot yr(-1) (for a wind speed of 100 km s(-1)) and n(ISM) less than or similar to 3.5 cm(-3), for the rho proportional to r(-2) wind and constant density cases, respectively. As these limits are less constraining than ours, the findings by Margutti et al. do not alter our conclusions. The X-ray results are, however, important to rule out free-free and synchrotron self-absorption as a reason for the radio non-detections.) Our estimates on the limits on the gas density surrounding SN2011fe, using the flux density limits from Chomiuk et al., agree well with their results. Although we discuss the possibilities of an SD scenario passing observational tests, as well as uncertainties in the modeling of the radio emission, the evidence from SNe 2011fe and 2014J points in the direction of a DD scenario for both.
|
|
| 327. |
- Petrushevska, Tanja, 1985-
(författare)
-
Search for lensed supernovae behind the galaxy cluster Abell 1689
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Distant supernovae probe the history of cosmic expansion and star formation, and provide important information on their progenitor models. Investigation of supernovae type Ia for are needed to reveal any evolution in their intrinsic properties, and thus their utility as existing distance indicators. One approach to extend the redshift range beyond the reach of our telescopes is to use galaxy clusters as gravitational telescopes. Conversely, lensed supernovae can be used as probes for testing cluster lens model predictions. In this licentiate thesis, I present a 5-year ground based near-infrared search for gravitationally magnified supernovae behind the galaxy cluster A1689. Abell 1689, at z=0.187, is a one of the best-studied clusters with an extended Einstein radius, making it particularly suited as a gravitational telescope. Our search resulted in the discovery of one highly magnified supernova type II at z=1.703 and two transient objects (probably type IIP and Ia, in host galaxies at redshifts and ), which is in agreement with the survey expectations.
|
|
| 328. |
- Pinzke, Stefan, et al.
(författare)
-
Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2004
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande projekt (som finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF)) var att genomföra en omfattande enkät- och intervjuundersökning rörande olycksfall i jord- och skogsbruk 2004 i nära samarbete med representanter från Arbetsmiljöverket, Statistiska Centralbyrån (SCB), LRF, forskare, arbetsmarknadens parter m fl. Målsättningen var att få fördjupade kunskaper om olycksfallens uppkomst och omfattning. Avsikten var också att ta fram en sammanställning av åtgärder som förebygger uppkomsten av olycksfall inom de olika verksamhetsgrenarna i jord- och skogsbruket. För projektets genomförande etablerades en projekt- & referensgrupp, bestående av representanter från Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), Arbetsmiljöverket, SCB, och Lantbrukets arbetsmiljökommitté (LAMK). I samråd med referensgruppen bestämdes urval, enkätutformning, utskick och resultatsammanställning. Urval • Målpopulationen för undersökningen var lantbruksföretag som 2004 hade mer än två hektar åker, företag med stor djurbesättning (oavsett åkerarealens storlek) samt företag med trädgårdsodling (minst 0,3 hektar friland eller minst 200 kvadratmeter växthusyta). En urvalsram skapades som avgränsar, identifierar och möjliggör koppling till objekten i populationen. Urvalsramen i denna undersökning utgjordes av lantbruksregistret (LBR) 2003, som innehåller gröduppgifter från stödsystemet IAKS 2003. Det totala antalet företag i ramen blev slutligen 67 061. JBT och SCB beslöt att urvalsstorleken skulle vara 7 000 lantbruksföretag. Enkätutformning • Postenkäten bestod av ett dubbelsidigt blad med fjorton frågor. Den viktigaste frågan gällde om det förekommit några olyckor på företaget under 2004. Med olycksfall avsågs plötsligt inträffade olyckshändelser som medfört kroppsskada och som utgjort hinder i arbetet. Olyckorna rapporterades per verksamhet, dvs. för jordbruk, trädgårdsodling, skogsbruk och annan näringsverksamhet (inkomstbringande verksamhet som har direkt samband med lantbruket). Telefonintervjublanketten avsåg ytterligare ett tiotal frågor för respektive olycksfall på företaget. Förutom variabler som samlats in via blanketterna hämtades ett antal registervariabler från LBR. Dessa var bland annat företagets timklass och driftsinriktning. Utskick • Frågeblanketterna i huvudundersökningen sändes till urvalsföretagen via post. Via missivet ombads dessa besvara frågorna och återsända frågeblanketten till SCB. Företag som redovisat olycksfall kontaktades av telefonintervjuare från SCB. Då inhämtades utförligare uppgifter om respektive olycksfall. Sammantaget pågick insamlingsarbetet från slutet av januari till slutet av maj 2005. • Totalt besvarade 5646 företag (81% av 7000) postenkäten. Resultat • Ca 5000 olycksfall inträffade år 2004 på jordbruksföretag och jordbruksföretag i kombination med skogsbruk (varav ca 74% inom jordbruket och 18% inom skogsbruket). Jämförelse mellan denna undersökning och den arbetsskadestatistik som publiceras av Arbetsmiljöverket visar på stora skillnader. Antalet anmälda arbetsolyckor år 2004 inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske är där ca 400. Detta innebär att endast 8% av de inträffade olycksfallen framkommer i den officiella arbetsskadestatistiken. • På ca 7% av alla jordbruksföretag inträffade minst ett olycksfall som medfört kroppsskada och som utgjort hinder i arbetet. • Vad gäller olyckor inom olika driftsinriktningar framgår det att det till stor del är jordbruksföretag med djurproduktion som drabbas, drygt 70%. • Allra högst andel olycksfall inträffade på företag med mjölkproduktion. Under 2004 drabbades 15% av alla gårdar med mjölkproduktion av ett eller flera olycksfall. • För inriktning mjölkkor inträffade flest olyckor vid mjölkning och hantering och förflyttning av djur (framförallt spark, tramp, slag, klämning o.d. från djur). Fallolyckshändelser (t.ex. halkning/snubbling) var relativt vanliga förutom vid mjölkning också vid utgödsling och stallrengöring samt vid kraftfoderhantering. • Övervägande olyckshändelser med andra husdjur var slag, spark o.d. från djur vid arbete med köttdjur och rekrytering av mjölkdjur (t.ex. spark, stångning) och med Suggor, galtar och smågrisar (t.ex. påsprungen, klämning). • Flest olyckshändelser inom inriktning grödor inträffade vid arbete, transport och lagring av grovfoder och strö (t.ex. balhantering) och tröskgrödor (t.ex. vid arbete med skördetröskan, spannmålskross, silotorn etc.) • Vid traktorkörning var det vanligaste olycksområdet till- och frånkoppling av redskap, maskin, vagn etc. • Inom området byggnader och inventarier inträffade flest olyckor i samband med reparationsarbeten. Vanliga händelser var fallolyckor (t.ex. från stegar), kontakt med föremål i vila (kläm- /skärskador) och träffad av flygande/fallande föremål (t.ex. föremål som lossnar vid reparationsarbete). • Sannolikt inträffade det färre än 100 olyckor inom trädgårdsodling under år 2004. • Vanliga olyckor vid arbete på friland och i växthus var fall- och snedtrampolyckor. • Ca 18% av samtliga olycksfall inträffade på jordbruksföretag med skogsbruk. • De vanligaste olyckorna inom skogsbruksverksamheten inträffade vid motormanuell avverkning, gallringsarbete speciellt vid fällning (t.ex. träffad av fallande träd) och kvistning (t.ex. olyckshändelse med motorsåg). • Inom skogsvård inträffade flera olyckshändelser vid arbete med röjning. • Flest olycksfall inom området energi inträffade i samband med vedklyvning (t.ex. klämskador i vedklyven) och vedkapning (t.ex. avkapade fingrar). • Ca 8% av de studerade olycksfallen inträffade i annan näringsverksamhet än jordbruk, trädgårdsodling eller skogsbruk. • Flest olycksfall i annan näringsverksamhet inträffade i samband med hästverksamhet speciellt händelser som slag, spark o.d. från djur (t.ex. spark/trampning, avkastning från hästen). • Två tredjedelar av olycksfallen inträffade i Götaland (66%). • En tredjedel av olycksfallen inträffade på företag där arbetet till minst 90% utfördes ensam av brukaren. • Ca hälften av jordbruksföretagen som rapporterade olycksfall hade anställda. • 81% av olycksfallen inträffade på företag där jordbruket var huvudsyssla. • Inom jordbruksverksamheten var det brukaren som främst drabbades av olycksfall (61%), familjemedlem (32%) samt anställda (6%). • Vid 60% av olycksfallen söktes sjukvård. • Den genomsnittliga frånvaron från arbetet var 14 dagar beräknat på samtliga verksamma. För de som minst en dag avstod från arbete till följd av olycksfallet var den genomsnittliga frånvaron 32 dagar. • Endast 16% av skadorna ledde till sjukskrivning. • Den genomsnittliga sjukskrivningstiden beräknat på samtliga verksamma inom jord- och skogsbruket var 9 dagar. I de fall då man blev sjukskriven minst en dag var den genomsnittliga sjukskrivningstiden 56 dagar. • 84% av olycksfallen drabbade män. • Nästan hälften (46%) av de olycksdrabbade var över 55 år gamla. • Den drabbade inom jordbruksverksamheten hade i genomsnitt 29 års yrkeserfarenhet, 76 % hade minst 10 års yrkeserfarenhet. • Två tredjedelar av olycksfallen inom jordbruket inträffade utomhus. • Vanligaste skadehändelse var djurrelaterade olycksfall (djurspark mm) följt av fall- och fordonsolyckor. • Vanligaste områden vid skadetillfället var byggnader/inventarier (27%), följt av mjölkkor (24%), andra djur (20%) samt traktorkörning (5%). • De olycksdrabbade inom jordbruket sökte sjukvård först vid sjukhus (65%), följt av vårdcentral (19%), i 8% av fallen tillkallades ambulans. • Vanliga kroppsdelar som skadades vid olyckor inom jord- och skogsbruket var hand, handled, fingrar (23%), axel, arm (13%), höftled, ben och knä (14%), fot, fotled och tår (13%) samt huvud (10%). • Vanligaste skadetyp inom jord- och skogsbruk var kross- eller klämskada (33%), följt av stukning m.m. (18%), sårskada (16%) samt skelettskada (14%) • Endast 11% av skadorna inom jord- och skogsbruket har anmälts till Försäkringskassan
|
|
| 329. |
- Pinzke, Stefan, et al.
(författare)
-
Arbetsolycksfall I jord- och skogsbruk 2013
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien var att SLU/AEM i samarbete med SCB genomföra en omfattandeenkät- och intervjuundersökning om olycksfall i jord- och skogsbruk 2013 på motsvarandesätt som genomfördes 2004 och 1987 för att 1) få färsk och tillförlitlig statistiköver inträffade olycksfall inom sektorn, 2) studera olycksutvecklingen genomatt jämföra med resultat från de tidigare studierna och 3) få underlag för att kunnautvärdera den nationella kraftsamling som genomförts med syfte att förebygga skadorinom sektorn.Studien genomfördes med en postenkät till ett stratifierat urval om 6000 lantbruksföretagfrån lantbruksregistret (63 000 företag) samt telefonintervjuer med de företagsom redovisat olycksfall 2013.Postenkäten bestod av tre dubbelsidiga blad med totalt 21 frågor. Den viktigastefrågan gällde om det förekommit några olycksfall på företaget under 2013. Olycksfallenrapporterades per verksamhet, dvs. för jordbruk, trädgårdsodling, kombineratjord- och skogsbruk samt för annan närliggande näringsverksamhet. Telefonintervjuernaavsåg ytterligare 11 frågor för respektive olycksfall på företaget.Totalt besvarade 3 379 företag (56%) postenkäten.Resultaten uppräknades genom viktning och skattning av de svarande till hela populationen(63 000 företag) och alltså inte bara de svarande.Av de 3379 företag som besvarade enkäten 2013 hade det vid 209 företag inträffatsammanlagt 242 olyckor. Motsvarande för undersökningen 2004 hade 5646 företagbesvarat enkäten varav 397 hade drabbats av sammanlagt 460 olycksfall.Efter uppräkning till populationsnivå beräknades det inträffa ca 4400 olycksfall påjordbruksföretagen 2013 (varav 66% inom jordbruket, 18% på jordbruksföretag medskogsbruk och 14% i annan närliggande verksamhet). Detta är en minskning med ca12% jämfört med studien 2004 då det inträffade ca 5000 olycksfall. Inom det ”renodlade”jordbruket beräknades minskningen vara 22%. Skillnaderna är inte statistisktsäkerställda (Z=-0,818, p=0,413 resp. Z=-1,257, p=0,209) men är ändå så pass storaatt vi har relativt goda skäl att tro att det rör sig om en faktisk minskning. Tar manhänsyn till det minskade arbetsbehovet i jordbruket eller minskningen av antalet jordbruksföretagsedan 2004 så har antalet olycksfall inte minskat.Denna studie visar att mörkertalet för olyckor i lantbruket fortfarande är mycketstort då endast 7% av olycksfallen 2013 framkommer i den officiella arbetsskadestatistiken.Motsvarande för 2004 var 8%.Det är till stor del är jordbruksföretag med djurproduktion som drabbas av olycksfall,57% 2013 respektive 71% 2004. 2004 var andelen högst (30%) på företag medmjölkproduktion. 2013 hade motsvarande andel minskat till 18%. Detta innebär enstatistisk säkerställd minskning (Z= -2,898, p=0,004) av antal olycksfall på mjölkföretagfrån 1538 år 2004 till 738 år 2013. Samtidigt har antalet mjölkgårdar minskat vilket medförde att under 2013 drabbades 17% av alla kvarvarande gårdar medmjölkproduktion av ett eller flera olycksfall. Motsvarande för 2004 var 15%.74% av olycksfallen år 2013 och 84% år 2004 drabbade män. Minskningen är intesignifikant (Z=-1,826, p=0,068).55% av de olycksdrabbade 2013 var över 55 år gamla jämfört med 46% år 2004.28% var 65 år eller äldre 2013 jämfört med 7% 2004. Ökningen är signifikant(Z=2,817, p=0,005).Vanligaste skadehändelser 2013 och 2004 var djurrelaterade (djurspark mm) (27%vs. 30%) följt av fallolyckor (21% vs 25%), träffad av föremål i rörelse (15% vs.10%) och maskin/fordonsolyckor (10% vs. 16%).21% av de företag där det inträffat olycksfall 2013 har haft någon form av arbetsmiljörådgivningunder 2011, 2012 eller 2013, främst genom ”Säkert Bondförnuft”(16%), medan 10% av de företag där det inte inträffat olycksfall har haft arbetsmiljörådgivning.67% av de företag där det inträffat olycksfall 2013 har vidtagit förebyggande åtgärderunder 2011, 2012 eller 2013, främst genom att ha åtgärdat någon brist (33%)samt ökad användning av skyddsutrustning (31%). Motsvarande har 53% av de företagdär det inte inträffat olycksfall vidtagit förebyggande åtgärder, främst genom attha använt skyddsutrustning (40%) och åtgärdat någon brist (18%).
|
|
| 330. |
- Pinzke, Stefan, et al.
(författare)
-
Farm tractors on Swedish public roads - age-related perspectives on police reported incidents and injuries
- 2014
-
Ingår i: Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation. - 1875-9270 .- 1051-9815. ; 49:1, s. 39-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Agriculture consistently ranks as one of the highest risk industries in North America and Europe. In addition to vehicle injuries and other injuries that occur on farms, farm vehicle drivers are also involved in collisions involving tractors and other slow-moving vehicles (SMVs) on public roads. These collisions often lead to injuries among farmers, family members, farm workers, and other road users. OBJECTIVE: To conduct a demographic analysis of road traffic incidents involving tractors in Sweden during the time period 1992-2009, with special consideration of how incidents vary with driver age. METHODS: Statistics from 2,305 police reports describing tractor-related road traffic incidents in Sweden in 1992-2009 were analysed with respect to driver age, type of incident, severity of injury, type of road user and other circumstances at the accident site. RESULTS: Tractors of all kinds were involved in 128 road traffic incidents annually, with 7 people killed, 44 seriously injured and 143 suffering minor injuries each year. The annual number of fatalities represented 1.2% of all Swedish road fatalities. Most road traffic incidents with farm tractors involved people aged 25-55 years (mean 45 years). However, most farm tractor drivers killed or injured belonged to younger or older age groups. Drivers aged 12-16 years were over-represented in tractor incidents with no other vehicle involved. Older tractor drivers (> 55 years) were more often involved in incidents with passenger vehicles on entering traffic flows. The youngest tractor drivers aged 12-16 years were more often involved in road traffic incidents during school holidays, and both youngest and oldest drivers (> 65 years) during harvest time. CONCLUSIONS: Sweden has an ageing fleet of tractors, so increased attention to vehicle maintenance is needed to improve road safety. The over-representation of young children in tractor incidents suggests that it is questionable whether they should be allowed to operate farm vehicles. Farm vehicle drivers suffering the inevitable effects of ageing need increase their awareness of added risks. As road traffic incidents with tractors often involve private vehicles, creating awareness among the public of slow-moving farm vehicles is essential for improving overall road safety.
|
|
