| 11. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
”Ta avstånd från kommersiella surrogatarrangemang”
- 2023
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För att komma framåt i surrogatfrågan behöver vi erkänna problemen med kommersiellt surrogat. Det skriver juristen Erik Mägi i en slutreplik.
|
|
| 12. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
The Family Matrix
- 2019
-
Ingår i: Swedish Network for Family and Kinship Studies, Annual network meeting, Umeå University.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This abstract presents a model I call the “family matrix”, which is a development of Judith Butler´s “heterosexual matrix”. The model attempts to grasp social norms concerning the family in their entanglement with the material base s of gender inequality. These reflections are inspired by my norm-critical analyses of Swedish family law. Their aim is to contribute to discussions in political philosophy.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Unpacking Concepts of Maternity
- 2023
-
Ingår i: Nordic Law and Gender 2023.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Who is a mother? In recent decades, a broader array of family and parenthood scenarios has been legally recognized in Sweden, as well as in several other jurisdictions. However, at least in Sweden, the rules of maternity continue to be rooted in ancient Roman principles, presuming that a child's mother is the woman who gives birth. This principle has been challenged by adoption, uncertain maternity, egg donation, surrogacy, same-sex couples, and transgender parents. Yet, these situations are governed by exception rules, which are often more complicated and less favourable for the child. My PhD thesis explores the evolution of legal parenthood from a norm-critical perspective. This involves critically examining and highlighting what is perceived as standard or neutral, what are considered special cases or exceptions to such norms, and what is viewed as non-existent. Maternity is intimately tied to perceptions of womanhood. This paper seeks to explore how patterns of norms and exceptions in legal parenthood can be understood when approached from different angles, such as essentialism, social constructivism, performative acts, and material conditions.
|
|
| 15. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Vem är min förälder?
- 2018
-
Ingår i: Barnrättscentrum, Juridiska Fakulteten, Stockholms universitet.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Yttrande över betänkandet SOU 2018:68 Nya regler om faderskap och föräldraskap
- 2019
-
Ingår i: Regeringens hemsida.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet (fortsatt Juridiska institutionen) yttrar sig härmed över utredningen SOU 2018:68 Nya regler om faderskap och föräldraskap. Juridiska institutionen in-stämmer med utredningen att det bör införas regler om presumtion för föräldraskap för en kvinna och vid ändrad könstillhörighet. Juridiska institutionen menar att förslaget visserligen innebär ökad risk för felaktiga presumtioner och därmed även ökad risk för hävning av föräldraskap vilket typiskt sett inte är till barnets bästa. Dessa risker finns dock även för dagens reglering om faderskapspresumtion. Juridiska institutionen instämmer därför med utredningen att det saknas tungt vägande skäl för fortsatt särbehandling av barn på grund av deras föräldrars kön, sexuella läggning och könsidentitet. Juridiska institutionen ser det som särskilt positivt att utredningens förslag skulle upphäva den diskriminering som nuvarande lagstiftning innebär i vissa situationer för föräldraskap vid ändrad könstillhörighet. Juridiska institutionen vill också lyfta fram att det i utredningens förslag saknas tydlig regel för att häva för-äldraskapspresumtion för situationen att ett barn har tillkommit genom samlag. Förslaget saknar även häv-ningsgrund för situationen att modern vid tidpunkt för en assisterad befruktning inte var gift eller sambo med kvinnan som lämnat samtycke. Förslaget innebär dessutom att de olika bestämmelserna för hävning av pre-sumtion av föräldraskap genom godkännande av annans bekräftelse av föräldraskap skulle skilja sig på ett icke ändamålsenligt sätt. Juridiska institutionen har även synpunkter på språkbruk och författningskommentarer. Juridiska institutionen anser att dessa frågor behöver åtgärdas. Juridiska institutionen instämmer vidare med utredningens förslag angående bekräftelse av föräldraskap att krav på bevittning ska utgå vid bekräftelse genom personlig inställelse hos socialnämnden. Juridiska institut-ionen motsätter sig däremot att det införs absolut krav på personlig inställelse hos socialnämnden. Juridiska institutionen instämmer även att bekräftelse av föräldraskap ska kunna göras elektroniskt. Juridiska institut-ionen motsätter sig däremot att kravet på socialnämndens godkännande avskaffas vid sådan elektronisk be-kräftelse. Utredningens förslag innebär annars ökad risk för felaktiga bekräftelser och därmed även i dessa fall ökad risk för hävning av föräldraskap. Juridiska institutionen föreslår att det i stället införs en gemensam reglering för bekräftelse av föräldraskap med tre alternativa formkrav för att säkerställa identiteten hos densom lämnar bekräftelsen: 1) bevittning, 2) personlig inställelse hos socialnämnden eller 3) elektronisk bekräf-telse. I övrigt bör kraven för bekräftelse vara desamma. Juridiska institutionen vill även lyfta fram att utred-ningens förslag saknar hänvisning som möjliggör hävning av bekräftelse om moderskap vid ändrad könstillhö-righet. Juridiska institutionen anser att detta behöver åtgärdas. Juridiska institutionen vill vidare lyfta fram att utredningens förslag kan medföra negativa konsekvenser för enskilda föräldrar och för barn. Utredningens förslag innebär även att regleringen för att fastställa föräldra-skap skulle bli än mer svåröverskådliga. Utredningens förslag innebär dessutom fortsatt särbehandling på flera punkter. Juridiska institutionen motsätter sig utredningens förslag i de delar som innebär särbehandling på grund av kön, sexuell läggning och könsidentitet i materiellt rättslig bemärkelse, särbehandlande språkbruk samt särreglering i lagstiftningsteknisk bemärkelse. Juridiska institutionen föreslår därför att de nya presumt-ionsreglerna införs i sammanhang tillsammans med nuvarande regler för faderskapspresumtion, att bestäm-melserna för bekräftelse av föräldraskap formuleras neutralt i förhållande till vilket föräldraskap som avses, att en legaldefinition om registrerat partnerskap införs samt att vissa lagrumshänvisningarna för föräldraskap vid ändrad könstillhörighet ändras. Juridiska institutionen föreslår slutligen att regeringen tillsätter ytterligare utredning med uppdrag att genom-föra en översyn av föräldraskapsregleringen som helhet.
|
|
| 19. |
- Mägi, Erik, 1977
(författare)
-
Yttrande över betänkandet SOU 2022:38 Alla tiders föräldraskap
- 2023
-
Ingår i: Regeringens hemsida.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet (fortsatt Juridiska institutionen) yttrar sig härmed över betänkandet SOU 2022:38 Alla tiders föräldraskap. Regelverkets utformning Angående översyn av föräldrabalkens regler om föräldraskap instämmer juridiska institutionen med betän-kandets förslag att utformningen ska förenklas och moderniseras. För att reglerna ska bli överskådliga och likabehandlande ser Juridiska institutionen det som nödvändigt att införa ett könsneutralt föräldrabegrepp och reglera samma situation i gemensamma bestämmelser. Juridiska institutionen instämmer även med att regler om att moderskapsprincipen ska lagfästas genom att föräldraskap för den som fött ett barn ska föras in i lagtexten. Juridiska institutionen instämmer även med att systematiken i föräldrabalken 1 kap. ska göras om. Däremot har betänkandets förslag till lagtext i viss mån fortsatt otydlig systematik och svåröverskådlig disposition. Betänkandets förslag till lagtextens utformning är också olyckligt formulerad i vissa avseenden. Juridiska institutionen har därför avslutningsvis utförliga kommentarer om detta. Juridiska institutionen instämmer i övrigt med betänkandets förslag i denna del, med vissa undantag och till-lägg. Juridiska institutionen motsätter sig att socialnämnden inte under några förhållanden ska få godkänna en bekräftelse innan barnets födelse eftersom det finns situationer då detta är påkallat, bland annat om bar-nets moder riskerar att dö i samband med födseln. Juridiska institutionen motsätter sig även att grunden för att häva föräldraskap ska begränsas till rättsgenetisk undersökning eftersom detta riskerar att undanta möj-ligheten att använda annan genetisk undersökning som bevismedel. Formuleringarna av bevislättnadsreg-lerna för fastställande och hävning av föräldraskap bör också ses över ytterligare. Dessutom anser juridiska institutionen att lagtexten genomgående bör vara ”anses som” förälder för att synliggöra att vem som anses som förälder i flera fall är ett aktivt val av lagstiftaren. Behovet av särskilda regler när det inte är känt eller är oklart vem som har fött ett barn Juridiska institutionen motsätter sig betänkandets bedömning att det inte är motiverat med regler i föräldra-balken för när det inte är känt eller är oklart vem som har fött ett barn. Reglerna för fastställande av föräldra-skap bör i möjligast mån vara tydliga och enkla att förstå även för den enskilde. Sådana regler bör därför införas i föräldrabalken. För att socialnämnden ska kunna ta tillvara barnets bästa i det enskilda fallet ser juridiska institutionen däremot behov av skilda regler för när en förälder som fött barnet redan är fastställd och när sådan förälder saknas. Juridiska institutionen instämmer i att lagtexten tydligt ska uttrycka att social-nämnden har skyldighet att utreda vem som har fött ett barn, men framför allt i de situationer då sådan förälder saknas. Dessutom bör det framgå tydligt i lagtexten att socialnämnden i sådana situationer har skyl-dighet att se till att föräldraskap fastställs. Slutligen anser juridiska institutionen att det ska tilläggas att soci-alnämnden ska verka för rättsgenetisk undersökning även för andra personer som kan vara av betydelse för utredningen. Hävande av föräldraskap för den förälder som inte har fött barnet När det gäller hävning av föräldraskap för den förälder som inte har fött barnet instämmer juridiska institut-ionen i att utrymmet bör begränsas för att barnet ska kunna behålla befintligt familjeliv. Juridiska institutionen anser dock att det finns skäl att göra olika överväganden angående begränsning för den som inte fött barnet att häva sitt eget föräldraskap jämfört med den som fött barnet att häva den andres föräldraskap. Riskerna för att bryta upp ett barns befintliga familjeliv gäller i praktiken för den som avser att häva den andra föräl-derns föräldraskap. Juridiska institutionen motsätter sig därför betänkandets förslag att den som fött barnet ska få självständig talerätt att häva den andre förälderns föräldraskap. Juridiska institutionen instämmer även i betänkandets förslag om begränsning av talerätt till inom tre år för föräldern som fött barnet angående att häva den andra förälderns talerätt. Det är en välavvägd lösning av motstående intressen att kunna korrigera felaktigt föräldraskap och att barnet skyddas från att befintligt fa-miljeliv bryts upp efter en längre tid. Juridiska institutionen motsätter sig däremot att motsvarande begräns-ning ska gälla den förälder som inte fött barnet angående att häva sitt eget föräldraskap. Juridiska institutionen instämmer vidare i betänkandets förslag att domstol ska kunna låta en förälders talan få prövas även om den har väckts efter tidsfristens utgång, men däremot inte att det ska krävas synnerliga skäl utan att det i stället ska krävas särskilda skäl. Juridiska institutionen motsätter sig däremot betänkandets bedömning att en förälder som efter barnets födelse erkänt barnet som sitt inte bör vara förhindrad att väcka talan om hävande av föräldraskap. Juridiska institutionen instämmer vidare med att barnets som utgångspunkt ska föra sin egen talan om hä-vande av föräldraskap. Juridiska institutionen motsätter sig däremot att det ska krävas synnerliga skäl för att domstol ska kunna förordna en god man att föra barnets talan om barnet är yngre än 15 år och anser att det i stället ska krävas särskilda skäl. Betänkandets förslag skulle innebära att det enbart är i mycket få situationer då någon part kan väcka talan om hävning av föräldraskap mellan att barnet är 3–15 år. Detta trots att det kan finnas flera situationer då hävning av föräldraskap är till barnets bästa. Juridiska institutionen motsätter sig betänkandets bedömning att de föreslagna ändringarna inte påverkar en så kallad tredje parts rättigheter. Ett villkor om synnerliga skäl för att få utse god man som kan häva ett för-äldraskap skulle ytterligare begränsa barnets rätt till framför allt en utomäktenskaplig fader. Behovet av ändringar i reglerna om föräldraskap i internationella situationer Juridiska institutionen instämmer i betänkandets förslag när det gäller reglerna om föräldraskap i internation-ella situationer. Däremot motsätter sig juridiska institutionen betänkandets förslag att lagen inte skulle gälla frågor om föräldraskap för den som inte har fött barnet vid surrogatarrangemang med två män som tilltänkta föräldrar. Det finns idag rättspraxis från Svea hovrätt som innebär att ett barn kan få två rättsliga fäder erkända i Sverige i enlighet med utländskt beslut, vilket även ligger i linje med Högsta domstolens rättspraxis om erkännande av utländskt beslut om moderskap. Det är inte lämpligt att införa regler som går emot rådande rättspraxis utan att ta ett helhetsgrepp om lagstiftningen för barn vid surrogatmoderskap. Utökade möjligheter till adoption När det gäller betänkandets förslag till utökade möjligheter till adoption anser juridiska institutionen att be-tänkandets förslag är ett steg i rätt riktning men att det samtidigt är otillräckligt. I stället för att lägga till ytterligare undantag till de formella villkor för adoption är det bättre att adoptivföräldrarnas relation i stället beaktas inom ramen för domstolens lämplighetsbedömning som en av flera faktorer att ta hänsyn till i det enskilda fallet. Juridiska institutionen anser att därför att villkor som rör adoptivförälders relationsstatus ska avskaffas. Åtgärder för familjer där fler än två vuxna tar föräldraansvar Angående åtgärder för familjer där fler än två vuxna tar föräldraansvar instämmer juridiska institutionen i betänkandets bedömning att förutsättningarna för barn att upprätthålla en relation med sina sociala föräldrar behöver förbättras. Juridiska institutionen ser särskilt positivt på förslaget att införa föräldrafullmakt eftersom det i hög grad kunna underlätta för flera olika typer av familjer med barn där andra än rättsliga föräldrar tar föräldraansvar, åtminstone i de situationer samförstånd råder. Betänkandets förslag till utformning av föräld-rafullmakt är genomarbetat och välavvägt. Juridiska institutionen anser däremot att bestämmelserna om för-äldrafullmakt ska införas i föräldrabalken och inte i egen lag samt att antalet personer som samtidigt kan vara föräldrafullmaktshavare inte bör begränsas till enbart två. Juridiska institutionen instämmer även i betänkan-dets förslag till att barns rätt till umgänge stärks gentemot en begränsad personkrets sociala föräldrar. Juri-diska institutionen motsätter sig däremot förslaget till benämningen ”särskild umgängesperson” och anser dessutom att den materiella umgängesrätten behöver förtydligas för den nya personkretsen. Juridiska institutionen instämmer vidare i betänkandets bedömning att de föreslagna åtgärderna inte är till-räckliga för att ta vara på behoven hos de familjer med barn där fler än två tar jämställt föräldraansvar, särskilt i konfliktsituationer. Juridiska institutionen bedömer därför att fördelarna väger över vad gäller möjlighet för barnets vårdnadshavare och sociala föräldrar att ingå avtal om gemensam vårdnad och efter avtalet vara fler än två vårdnadshavare. Juridiska institutionen anser därför att sådant förslag bör genomföras. Juridiska institutionen instämmer även i betänkandets bedömning att det bör finnas ökat utrymme att ta hänsyn till barnets bästa när vårdnaden efter en förälders
|
|
