| 11. |
- Emblad, Patrik, 1990, et al.
(författare)
-
Skattefusk efter döden? - en studie av hur skatterättslig argumentation kan missa målet
- 2022
-
Ingår i: Skattenytt. - 0346-1254. ; 72:4, s. 415-433
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Rättsnormer är instrument, vars användning kräver olika överväganden i olika sammanhang. Trots att denna insikt är grundläggande och okontroversiell får den inte alltid genomslag i rättsliga argumentationer. Begrepp såsom t.ex. äganderätt riskerar att kidnappa argumentationen och undangömma de hänsynstaganden och intresseprioriteringar som sammanhanget kräver. I den här artikeln har vi identifierat en konkret kontext som kan användas för att illustrera detta fenomen. Kontexten är beskattning av kapitalvinst på fast egendom som en arvlåtare förordnat om genom testamente. Med hjälp av denna kontext kan vi bland annat illustrera hur skatterättens behandling av civilrätten kan se ut. Vi kan också visa hur denna behandling kan föra med sig metodinslag i skatterätten som faktiskt leder bort från skatterättsliga prioriteringar, såsom förutsebarhet, likabehandling och fiskala intressen. Den skatterättsliga argumentationen kan nämligen träffa så snett att den riskerar att möjliggöra skatteundandragande. Av betydelse är därför att utveckla metodiken för rättsligt problemlösande så att de hänsynstaganden och överväganden som gör sig gällande i olika rättsliga sammanhang får genomslag. Det är vad vi avser att göra i denna artikel.
|
|
| 12. |
- Faber, Wolfgang, et al.
(författare)
-
Can Ownership Limit the Effectiveness of EU Consumer Contract Law Directives? A Suggestion to Employ a ‘Functional Approach’
- 2019
-
Ingår i: Austrian Law Journal. - 2409-6911. ; 2019:1, s. 85-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Does the acquisition of ownership form a strict barrier to the application of EU consumer contract law rules? In particular: does the acquisition of ownership prevent a national court from reviewing unfair terms in a mortgage agreement? The CJEU said so in its recent judgement C-598/15 Banco Santander, where a bank itself acquired a mortgaged apartment in a forced sale. We consider this a too formal way of reasoning. In order to make a constructive suggestion of a better suited methodological alternative, we contrast this view by applying a ‘functional approach’ as developed in property law (especially Nordic and American). A ‘functional approach’ deals with each type of conflict directly and on its own merits, by involving various kinds of arguments relevant for the specific conflict without making the decision depend on broad general concepts like ‘ownership’. We conclude that this kind of approach offers an appropriate framework, in particular for the difficult task of determining the scope of the ‘principle of effectiveness’ of consumer contract law directives.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Jersenius, David, 1986, et al.
(författare)
-
Förstudie om juridiken och logistiken för Just-in-time som del av smarta anlöp
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna förstudie utgår från ett grundantagande om vad som bland annat kommit att kallas ”smarta anlöp”, eller anlöp just-in-time (JIT), vilket innebär att fartyg anlöper hamn i den takt som det finns kapacitet att ta emot fartyget och dess last. Framför allt handlar fördelarna om minskade emissioner genom att fartygen kan hålla en låg och jämn fart snarare än en hög fart för att sedan vänta till ankars. Därmed kan bunkerförbrukning och klimatpåverkan minskas avsevärt. Trots fördelarna är en förändring till smarta anlöp inte önskad av alla intressenter. De flesta fartyg har fortfarande ett anlöpsmönster där de skyndar sig till hamnen, för att väl där vänta i hamnens ankringsområden. Som antyds av kommentaren ovan, om en stor efterfrågan på JIT-lösningar, så finns också ekonomiska skäl att efterfråga sådana lösningar eftersom de kan generera lägre bränslekostnader, och vid resebefraktning också minskade kostnader för överliggetidsersättning (eng. demurrage) för befraktaren, utan att förlänga transporttiden. Fördelarna kan primärt uppnås för de fartyg som inte trafikerar fasta rutter, dvs trampsjöfarten med huvudsakliga segmenten tank och torrbulk, men även för linjesjöfarten finns fördelar då framför allt de stora containerfartygen i större hamnar inte uppfyller tidtabellerna särskilt väl. Omfattande omplanering för hamnarna medför då att även linjesjöfart i vissa aspekter agerar som trampsjöfart. De stora hamnarna i världen har fokuserat just på linjesjöfarten när de börja jobba med JIT. För Sveriges del är dock problemen inom linjesjöfarten mindre. I denna förstudie identifieras vissa av orsakerna till att någon förändring inte blivit av. Framför allt handlar det om de orsaker som ligger i de rättsliga förutsättningarna, men även i de reella förutsättningarna. Förstudien utgår från ett antal centrala frågor som hjälp för att förstå hur nuvarande juridiska lösningar och normativa ageranden bidrar till att fartyg inte anlöper smart. Ett resultat av studien är att olika slag av regler har stor betydelse för fenomenet och att dessa regleringar kan ändras genom insatser från flera aktörer. Av frågorna och de svar som redovisas framgår att en övergång till smarta anlöp kommer att kräva kompetens från flera av de rättsområden som rättsvetenskapen traditionellt delas in i såsom exempelvis: sjörätt, offentlig rätt och miljörätt samt havsrätt. Enligt analysen utgör logistiken inget direkt hinder för en övergång till smarta anlöp då transporttiden inte förlängs, enbart hur den fördelas mellan rörelse och väntan.
|
|
| 16. |
- Martinson, Claes, 1964
(författare)
-
A Legal Perspective on Transition Finance
- 2023
-
Ingår i: Conference presentation at Financing the Transition of the Transport System: Circularity, Electromobility and New Sources of Finance, 27 April 2023 - powerpoint.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cross-sectoral regulatory models for transition financing. Legal tools for resource reallocation during transition. Identifying the needs to strengthening the corporate bond market through constructive regulation.
|
|
| 17. |
- Martinson, Claes, 1964
(författare)
-
A Theory of Legal Embeddedness
- 2024
-
Ingår i: Presentation at the Tartu Research Kitchen, University of Tartu, Estonia, 9 April 2024 - powerpoint.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The theory of legal embeddedness is a theory that legal researchers can use to understand, analyse and produce new knowledge about aw as a constant game, rather than as “the existing law”. Also to understan the relevance of the roles of different legal actors, including their relevance for what the law “is” (or in other words for how the law should be described). How law develops (through constant embedding), and how this development can be increased by more knowledge (research).
|
|
| 18. |
- Martinson, Claes, 1964
(författare)
-
Affärsjuristers konstruktionsmöjligheter
- 2023
-
Ingår i: Presentation Affärsjuridiska stiftelsen 15 juni 2023 - powerpoint.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Några konkreta affärsjuridiska exempel kan leda till frågor som de följande: Vem har störst inflytande över rättsutvecklingen? Är rätten utfallet av ett ständigt pågående spel? Vad kan affärsjurister göra med HD:s prejudikat? Vad borde insikterna om detta ha för betydelse för hur vi betraktar rätten? Och för hur vi beskriver rätten? Varför är affärsjuristers konstruktionsmöjligheter så relevanta? Kan ett seminarium leda till att HD dömer mindre fel? Eller till att domare och skiljemän får mindre att göra?
|
|
| 19. |
- Martinson, Claes, 1964
(författare)
-
Aktiefordringsägare och aktionärer : – terminologiska verktyg i det juridiska tänkandet?
- 2021
-
Ingår i: Festskrift till Rolf Skog. - : Norstedts Förlag. - 9789139025245
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the article is to point out that lawyers’ ways of thinking about shareholders’ interests and relationships can affect our handling of certain parts of the law. In the Swedish language, the term ”aktieägare” is used to describe the subjects who have shares in a company. The term could translate as ”share-owners”, but is also understood as owners of the company. It is rather clear that the terminology includes, and is associated to, the concept of ownership. This terminology can affect how lawyers think when handling legal issues. In order to increase the lawyers’ opportunities to identify the real opposing interests in various legal issues, it is conceivable that the use of some alternative terms (to the term ”aktieägare”) could provide increased precision in the legal thinking and the legal communication. The analysis behind this article indicates that it can be useful to use two terms that do not link those who have shares in a company to ownership. One of these terms, ”aktionär”, has the advantage of also being used in several other languages, including the other Nordic languages. The other term, ”aktiefordringsägare”, is a made-up term for the specific purpose of increased precision. It underlines that several shareholders have an interest in the company limited to getting a return on their capital.
|
|
| 20. |
- Martinson, Claes, 1964
(författare)
-
Allt går inte att reglera
- 2010
-
Ingår i: GU Journalen. ; 2010:1-10
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
