| 31. |
- Martinson, Claes, 1964
(författare)
-
Ejendomsrettens overgang – Norden kontra verden
- 2008
-
Ingår i: Nordiska Juristmötet i Köpenhamn, 20–23 augusti 2008.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den nordiske regulering af ejendomsrettens overgang adskiller sig fra mange andre landes regulering. På hvilke måder indebærer internationaliseringen udfordringer for den nordiske regulering, og hvad betyder det for det praktiske retsliv? Låt säga att slutsatsen nu är att det trots allt är så att det i ”Verden” finns argumentationssätt som inte passar särskilt bra med en skandinavisk approach, och att beskrivningen ”Norden kontra Verden” har viss relevans! Det handlar om kulturella skillnader som kan antas komma få fler friktionsytor än tidigare, i takt med ökad internationalisering av privaträtten.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Martinson, Claes, 1964
(författare)
-
En teori om rättslig inbäddning : – illustrerad med exemplet immaterialrättigheter i konkurs
- 2024
-
Ingår i: Festskrift till Mikael Möller, red Jonatan Schytzer, Peter Strömgren, Margareta Brattström. - Uppsala : Iustus. - 9789177372592 ; , s. 337-358
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En presentation av en analys av teorin och dess potentiella påverkan på aktörer inom rättsväsendet. Artikeln fokuserar på två specifika prejudikat från HD och identifierar hur aktörer kan bädda in och anpassa en prejudikatsnorm för att gynna sina egna intressen, i detta fall gällande prioriteten för uppfinnare och finansiärer av innovationsbolag. Genom en intresseanalys och analys av rättsliga möjligheter visas att aktörerna troligtvis kommer att anpassa sig till normen och använda den som ett byggfundament för att uppnå önskade resultat. Artikeln innehåller också en redogörelse för varför det är viktigt för domare att beakta denna teori och dess potentiella påverkan på rättssystemet. samtidigt som den betonar nödvändigheten av försiktighet i att dra slutsatser om framtida beteenden utifrån teorin om rättslig inbäddning. Den innehåller också analys av konsekvenser som ger insikter som kan vara betydelsefulla för både praktiker och forskare inom rättssystemet.
|
|
| 38. |
- Martinson, Claes, 1964
(författare)
-
Femton förmögenhetsrättsliga forskningsresultat : – och totalt tjugo konkreta exempel på forskning kring bankjuridiska teman som illustrerar vad en resultatinriktning skulle kunna tillföra i förmögenhetsrätten
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet forskningsresultat används endast i liten utsträckning i förmögenhetsrätten. I teorin kan detta förklaras med att begreppet är problematiskt för hela rättsvetenskapen. Rättsvetenskapsforskare gör av olika anledningar inga forskningsresultat. Så vad skulle hända om någon försökte? I denna bok redovisas ett forskningsprojekt som genomförts med en särskild forskningsinriktning. Insatserna har inriktats på att nå ”forskningsresultat”. Forskningsinriktningen har haft flera intressanta effekter. Den har påverkat kunskapsintresse, forskningsfrågor, metodval och genomförande. Därmed har den också påverkat vilka slag av resultat som nåtts. Effekterna är så beaktansvärda att det finns anledning att inkludera resultatinriktad forskning i den förmögenhetsrättsliga repertoaren av forskningsinriktningar. Därtill finns det anledning att med denna bok räkna in ett antal bidrag till den förmögenhetsrättsliga forskningen. Närmare bestämt handlar forskningsresultaten om återvinning, separationsrätt, redovisningsskyldighet, bristtäckningsansvar, uppsägning av kontokredit, obehörigt användande av kontokort, och lite till.
|
|
| 39. |
- Martinson, Claes, 1964
(författare)
-
Fiktionalism
- 2024
-
Ingår i: Symposium presentation Sub/Funk-symposiet i Uppsala 12-14 juni 2024 - powerpoint.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fiktionalism skulle kunna användas för att beskriva ett förhållningssätt till juridik. I förhållande till de två förhållningssätten funktionalism och substantialism skulle fiktionalismen kunna innebära ett förhållningssätt där juristerna medvetet och i samförstånd använder fiktioner i den juridiska hanteringen. De använder fiktioner i olika skepnader. Några fiktioner antar skepnader av rättssubjekt. Andra frammanar rättsobjekt. Ytterligare andra uppträder som rättsprinciper. De kan vara mer eller mindre fasta eller vaga i konturerna. Fiktionerna kan användas oavsett hur väl etablerade de är, om än med olika mått av framgång. I ett fiktionalistiskt förhållningssätt använder juristerna fiktioner i full medvetenhet om att de är just fiktioner. En orsak till att jurister använder fiktioner är att steget mellan normer och fiktioner är litet. Eftersom såväl normer som fiktioner är schabloner kan fiktionerna användas för att förenkla kommunikationen om normativa budskap. En anknytande orsak till att de använder fiktioner är också ambitionen att åstadkomma förutberäknelighet och koherens i systematiskt hänseende. Ambitionen med detta konferensbidrag är inte att lansera fiktionalism som ett relevant förhållningssätt. Den övergripande ambitionen är bara att använda beskrivningen fiktionalism för att kommunicera några tankar om olika angreppssätt och förhållningssätt till juridisk hantering. Kunskapsintresset är framför allt att förstå om beskrivningen fiktionalism skulle kunna användas som förklaringsmodell för hur jurister tänker och resonerar i nuvarande fas av utvecklingen. Vad den nuvarande fasen är kan diskuteras. En tanke är att se fiktionalismen som en reaktion på funktionalism och substantialism. Ett antagande är då att funktionalismen inte tagit tillräckliga steg för att anses så utvecklad att jurister i allmänhet är medvetna om huruvida de använder ett funktionalistiskt angreppssätt. Ett annat antagande är att substantialismen belastas av begrepp och underliggande värderingar. I varje fall är det substantialistiska angreppssättet belastat i meningen att det kan leda till resonemang som förtjänar skarp kritik från funktionalister. Det är utifrån dessa båda antaganden som fiktionalismen kan betraktas som en reaktion. I påståendet att fiktionalism är en reaktion eller ett steg i utvecklingen från funktionalism och substantialism ligger att fiktionalismen bygger på medvetenhet. Tanken är att fiktionerna används i ständigt beaktande av att fiktionerna är just fiktioner. Det leder, åtminstone idealiskt sett, till att fiktionerna bara används så långt det i sammanhanget ger övervägande fördelar att hålla fast vid fiktionerna. Fiktionerna kan förändras och anpassas närhelst det finns behov. Det finns dock en tröghet mot förändringar inbyggd i det uppbyggda samförståndet kring fiktionen. Mot nämnda bakgrund kan det vara relevant att från ett eller annat rättsvetenskapligt perspektiv undersöka tematiken. En anledning till detta har att göra med vad vi fått ut av att undersöka såväl funktionalism som substantialism. De hittillsvarande undersökningarna av de angreppssätten har varit givande i kunskapshänseende. Undersökningar utifrån ett tredje angreppsätt skulle kunna bidra med ytterligare kunskap. För att ta de första stegen i sådana undersökningar är det antagligen relevant att använda konkreta exempel. Det är nämligen först i de konkreta exemplen som analysen blir intressant.
|
|
| 40. |
|
|
