| 61. |
|
|
| 62. |
- Ferrannini, Giulia, et al.
(author)
-
Long-term prognosis after a first myocardial infarction : eight years follow up of the case-control study PAROKRANK
- 2022
-
In: Scandinavian Cardiovascular Journal. - : Informa UK Limited. - 1401-7431 .- 1651-2006. ; 56:1, s. 337-342
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Objective. To explore long-term cardiovascular outcomes and mortality in patients after a first myocardial infarction (MI) compared with matched controls in a contemporary setting. Methods. During 2010-2014 the Swedish study PAROKRANK recruited 805 patients <75 years with a first MI and 805 age-, gender-, and area-matched controls. All study participants were followed until 31 December 2018, through linkage with the National Patient Registry and the Cause of Death Registry. The primary endpoint was the first of a composite of all-cause death, non-fatal MI, non-fatal stroke, and heart failure hospitalization. Event rates in cases and controls were calculated using a Cox regression model, subsequently adjusted for baseline smoking, education level, and marital status. Kaplan-Meier curves were computed and compared by log-rank test. Results. A total of 804 patients and 800 controls (mean age 62 years; women 19%) were followed for a mean of 6.2 (0.2-8.5) years. The total number of primary events was 211. Patients had a higher event rate than controls (log-rank test p < .0001). Adjusted hazard ratio (HR) for the primary outcome was 2.04 (95% CI 1.52-2.73). Mortality did not differ between patients (n = 38; 4.7%) and controls (n = 35; 4.4%). A total of 82.5% patients and 91.3% controls were event-free during the follow up. Conclusions. In this long-term follow up of a contemporary, case-control study, the risk for cardiovascular events was higher in patients with a previous first MI compared with their matched controls, while mortality did not differ. The access to high quality of care and cardiac rehabilitation might partly explain the low rates of adverse outcomes.
|
|
| 63. |
|
|
| 64. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-
(author)
-
Legitimacy Work : Managing Sick Leave Legitimacy in Interaction
- 2016
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis studies how sick leave legitimacy is managed in interaction and develops an empirically driven conceptualization of ‘legitimacy work’. The thesis applies an ethnomethodological framework that draws on conversation analysis, discursive psychology, and membership categorization analysis. Naturally occurring interaction is examined in two settings: (1) multi-party meetings at the Swedish Social Insurance Agency, in which participants assess and discuss the ‘status’ of the sick leave and plan for work rehabilitation; (2) peer-based online text-in-interaction in a Swedish forum thread that gathers people on sick leave.The thesis shows how mental states, activities and alternative categories function as resources for legitimacy work. However, such invocations are no straight-forward matter, but impose additional contingencies. It is thus crucial how they are invoked. By detailed analyses of the interaction, with attention to aspects such as lexicality and delivery, the thesis identifies a range of discursive features that manage sick leave legitimacy. Deployed resources are also subtle enough to be deniable as legitimacy work, that is, they also manage the risk of an utterance being seen as invested or biased.While legitimate sick leave is a core concern for Swedish policy-making, administration, and public debate on sick leave, previous research has for the most part been explanatory in orientation, minding legitimacy rather than studying it in its own right. By providing detailed knowledge about the legitimacy work that people on long-term sick leave do as part of both institutional and mundane encounters, the thesis contributes not only new empirical knowledge, but a new kind of empirical knowledge, shedding light on how the complexities of sick leave play out in real-life situations.Traditional sociological approaches have to a significant extent treated legitimacy as an entity with beginnings and ends that in more or less direct ways relate to external norms and cognitive states, or that focus on institutions, authority or government. By contrast, the herein emerging concept ‘legitimacy work’ understands legitimacy as a locally contingent practicality – a collaborative categorially oriented accomplishment that is integral to the interactional situation.
|
|
| 65. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-, et al.
(author)
-
På tal om pengar : Problembeskrivningar, hjälp och bemötande när barnfamiljer ringer till Försäkringskassan
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här rapporten redovisar resultat från forskningsstudien “På tal om pengar: Problembeskrivningar, hjälp och bemötande när ekonomiskt utsatta barnfamiljer ringer till Försäkringskassan”. I studien har samtalsanalys och tematisk analys använts för att kvalitativt undersöka inspelade telefonsamtal till Försäkringskassans kundtjänst. Samtalen rör familjeförmånerna bostadsbidrag, underhållsstöd, föräldrapenning och barnbidrag. Försäkringskassans förmåner är viktiga för familjer som lever i ekonomisk utsatthet, men de ofta komplicerade regelverken och processerna gör att socialförsäkringen kan upplevas som svår att navigera i. När kunder i sådana lägen kontaktar Försäkringskassans kundtjänst för information eller vägledning är det viktigt att de både får relevant hjälp och bemöts på ett bra sätt. Kunders tillit och förtroende för Försäkringskassan har också i tidigare studier kopplats till handläggares bemötande.Forskningsstudien bidrar med ny kunskap i framför allt två avseenden.1. För det första visar den att kunder i de flesta fall inte behandlar ekonomisk utsatthet som relevant att berätta om för handläggaren, trots att socialförsäkringens olika förmåner generellt sett är viktiga för att komma tillrätta med sådana svårigheter. Att människor befinner sig i en ekonomiskt utsatt position räcker med andra ord inte för att de ska lyfta fram detta när de ringer till Försäkringskassan. I samtal som rör bostadsbidrag och underhållsstöd förekommer dock tal om ekonomisk utsatthet i ungefär en fjärdedel respektive en tredjedel av samtalen. Den ekonomiska utsattheten fungerar i dessa fall som en samtalsresurs och kunder förhåller sig till den ekonomiska utsatthetens moraliska dimensioner.Tidigare forskning har visat att när personer som lever i ekonomisk utsatthet söker hjälp hos socialtjänsten är moral, förtjänthet och hur stort behovet är aspekter som står på spel. Det visar sig bland annat i hur klienter pratar om sin situation i samtal med socialtjänsten. Försäkringskassans verksamhet framhålls gärna som annorlunda i detta avseende, bland annat eftersom socialförsäkringsförmånerna är mindre stigmatiserade och handläggarnas utrymme för individualiserad bedömning är mer begränsat. Den här forskningsstudien visar dock hur ekonomisk utsatthet trots detta synliggörs, förklaras och problematiseras i samtal till Försäkringskassan. Även om de flesta samtal till Försäkringskassans kundtjänst är rutinartade serviceutbyten, innebär detta att handläggare regelbundet ställs inför svåra berättelser om ekonomiskt utsatta situationer. Det gäller särskilt handläggare som tar emot samtal som rör förmåner som riktar sig till eller i stor utsträckning berör ekonomiskt utsatta barnhushåll, såsom bostadsbidrag och underhållsstöd. Det kan till exempel handla om att föräldrar säger att deras inkomster är otillräckliga, att de inte har råd att betala sin hyra, att barnen drabbas om pengarna inte räcker till mat, och att det finns litet utrymme för oförutsedda utgifter. Det förekommer också att kunder är känslosamma, oroliga och uppgivna när de beskriver sin situation.Genom att lyfta fram en ekonomiskt utsatt situation när de ringer till Försäkringskassan behandlar kunder utsattheten som relevant och meningsfull information för myndigheten, oberoende av om utsattheten faktiskt har någon reell inverkan på beslut. Analysen i den här rapporten visar också att kunder i dessa beskrivningar förhåller sig till liknande moraliska dimensioner som tidigare visats genomsyra kontakter med socialtjänsten. Bland annat handlar det om att visa att den ekonomiska situationen inte är deras fel, att de är ekonomiskt ansvarsfulla och att de prioriterar nödvändiga kostnader och sätter barnens behov främst. Det kan med andra ord finnas anledning att nyansera distinktionen mellan socialförsäkringens mer byråkratiska processer och det sociala arbetets praktik.2. För det andra identifierar studien mönster i handläggares bemötande och kartlägger hur väl olika strategier fungerar, både när det gäller att hantera kunders tal om ekonomisk utsatthet och att förklara beslut som innebär en ekonomisk påfrestning.När handläggare ställs inför beskrivningar av svåra ekonomiska situationer är den vanligaste responsen att fokusera på att ge relevant service. I de flesta fall bemöts därför inte den ekonomiska utsattheten i sig. Hur handläggare hanterar tal om ekonomisk utsatthet – och hur väl deras strategier i sin tur fungerar – är emellertid något som varierar beroende på vilken funktion som den ekonomiska utsattheten har i samtalen. I de flesta fall fungerar ekonomisk utsatthet som en resurs för att hantera det legitima i att söka Försäkringskassans hjälp och service. Det gäller särskilt när ekonomisk utsatthet tas upp i början av samtalen. Handläggarnas typiska respons i detta läge är att påbörja service (till exempel svara på en fråga som ställts eller kontrollera en uppgift). Genom att göra detta bekräftar handläggarna på ett effektivt sätt att kundens ärende är legitimt.Läget är dock ett annat när kunden redan fått den efterfrågade servicen, särskilt i de fall där serviceutfallet är negativt för kunden (till exempel om kunden får veta att han eller hon inte kommer att få några fler utbetalningar). Beskrivningen av ekonomisk utsatthet är då ett sätt att göra motstånd mot beskedet. När handläggarna i de analyserade samtalen bemöter kundens tal om ekonomisk utsatthet i detta läge är strategin att ge vidare service (till exempel att upprepa eller utveckla förklaringar) utan att på något sätt uttrycka empati något som snarare leder till problem i samtalet. Problemen visar sig bland annat i verbaliserat motstånd från kunden, långa tystnader och höjda röster. I de fall när handläggare enbart uttrycker empati, utan att ge vidare service, behandlar kunder dock detta som otillräckligt. Den strategi som visar sig fungerar bäst i det här sammanhanget är istället att ge fortsatt service, men ‘bädda in’ den i empatiska uttryck. På så sätt visar handläggaren att han eller hon förstår kundens perspektiv och den fortsatta servicen framstår som att den har kundens bästa för ögonen. Detta kan göra upprepade negativa besked lättare att acceptera, då de ges en mindre konfrontativ karaktär. Sammantaget är en empatisk ”inbäddning” av service en strategi för att bemöta kunders tal om ekonomisk utsatthet som är förknippad med mer välfungerande samtal.Ett annat vägval som handläggare i Försäkringskassans kundtjänst ställs inför är hur de bäst förklarar beslut, regelverk eller handläggningsprocesser. En särskilt viktig situation är när personer som har haft bostadsbidrag får ett återkrav, eftersom detta ofta är förenat med ekonomiska påfrestningar. Om de inte förstår varför de ska betala tillbaka pengar kan de ringa kundtjänsten. Analysen indikerar att handläggares strategier för att förklara dessa beslut fungerar olika väl. Medan en regelorienterad förklaring redogör för regelverket på ett generellt sätt, förhåller sig en kundorienterad förklaring till det specifika ärendet och de uppgifter som finns där används som en resurs i förklaringen. Inom den kundorienterade modellen sker förklaringen också stegvis, vilket underlättar för kunden att följa med och även invända om någon detalj skulle vara felaktig eller svår att förstå. Utfallet för de båda förklaringsmodellerna skiljer sig åt på ett tydligt sätt. Den regelorienterade förklaringen möts överlag av motstånd och svaga uppvisade tecken på förståelse, medan kunder i respons till den kundorienterade förklaringen snarare uppvisar att ny förståelse nåtts.Genom att visa hur handläggarnas strategier i de analyserade kundtjänstsamtalen i olika utsträckning är förenade med tecken på ett välfungerande samspel mellan handläggaren och kunden, bidrar studien med kunskap som kan användas för att utveckla Försäkringskassans kundtjänstverksamhet.
|
|
| 66. |
|
|
| 67. |
|
|
| 68. |
|
|
| 69. |
- Heimer, Maria, 1968-, et al.
(author)
-
Vulnerable children's rights to participation, protection, and provision : The process of defining the problem in Swedish child and family welfare
- 2018
-
In: Child & Family Social Work. - : John Wiley & Sons. - 1356-7500 .- 1365-2206. ; 23:2, s. 316-323
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This study addresses the relationship between children's participation and the protection and provision offered to them by social services in Sweden. It applies a theoretical framework for analysing child welfare that is anchored in the United Nations Convention on the Rights of the Child. How child participation may affect child protection and provision is examined empirically using case documentation from 2 municipalities. The main finding is that when children are not given voice or opportunity to influence the framing of what the problem is, the design of protection and care tends to be poorly matched to the actual problems documented in the child investigation and vice versa; when children can influence framing, this is associated with well-matched protection and care. This suggests that traditional child welfare ethos, to the effect that protection should be of such overriding concern that children even should be protected from participation, is misguided. The study further illustrates the intrinsic problems with the family orientation of Swedish social services and its reliance on partnership with parents, which makes it difficult to live up to the Convention on the Rights of the Child. Incorporating child participation into existing service models can transform Swedish social services to an augmented child-focused system that by ensuring participation also promotes protection and provision.
|
|
| 70. |
- Jurkane-Hobein, Iveta, 1984-
(author)
-
I Imagine You Here Now : Relationship Maintenance Strategies in Long-Distance Intimate Relationships
- 2015
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Today, individuals can relatively easily meet and communicate with each other over great distances due to increased mobility and advances in communication technology. This also allows intimate relationships to be maintained over large geographical distances. Despite these developments, long-distance relationships (LDRs), i.e. intimate relationships maintained over geographical distance, remain understudied. The present thesis aims to fill this knowledge gap and investigates how intimate partners who live so far away from each other that they cannot meet every day make their relationship ongoing beyond face-to-face interaction.Theoretically, this study departs from a symbolic interactionist viewpoint that invites us to study phenomena from the actor’s perspective. Conceptually, the thesis builds on the recent development in sociology of intimate lives that sees intimacy as a relational quality that has to be worked on to be sustained, and that focuses on the practices that make a relationship a relationship. Empirically, the thesis is based upon 19 in-depth interviews with individuals from Latvia with long-distance relationship experience.The thesis consists of four articles. Article I studies the context in which LDRs in Latvia are maintained, focusing on the normative constraints that complicate LDR maintenance. Article II analyses how intimacy is practiced over geographical distance. Article III examines how long-distance partners manage the experience of the time they are together and the time they are geographically apart. Article IV explores the aspect of idealization in LDRs. Overall, the thesis argues for the critical role of imagination in relationship maintenance. The relationship maintenance strategies identified within the articles are imagination-based mediated communication (creating sensual/embodied intimacy, emotional intimacy, daily intimacy and imagined individual intimacy); time-work strategies that enable long-distance partners to deal with the spatiotemporal borders of the time together and the time apart; and creating bi-directional idealization. The thesis is also one of the few works in the field of intimate lives in Eastern Europe and analyses the normative complications that long-distance partners face in their relationship maintenance in Latvia.
|
|
