| 21. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 22. |
- Ahlm, Maria, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastflöden i byggsektorn : Råvara, produkter, avfall och nedskräpning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Byggsektorn är idag den näst största enskilda användaren av plast efter förpackningssektorn och förbrukar 262 000 ton per år. Kartläggningen av inflödet av plast till byggsektorn som har genomförts i detta projekt visar att av de flöden som har identifierats är plaströr, isolering samt golv- och väggmattor de största produktgrupperna och de vanligast använda polymertyperna är PVC följt av PE, PP och EPS. Sannolikt är förpackningar och emballage ett stort flöde även i byggsektorn då förpackningsbranschen är den enskilt största användaren av plast i samhället. Även fukt- och väderskydd samt elinstallationer är stora flöden då det används i många applikationer, men data på exakt hur stora dessa flöden är har inte kunnat fastställas. Slutligen finns det troligtvis även en stor mängd små komponenter av plast samt produkter som inte huvudsakligen består av plast men där dess komponenter är helt eller delvis av plast.Eftersom det saknas data om tillförd mängd för flertalet produktgrupper bör upprepade och detaljerade kartläggningar möjliggöras. Vid dessa kartläggningar bör plastförpackningar och emballage prioriteras då flödet sannolikt är stort och då klimatbesparingar kan uppnås på kort sikt eftersom produktflödet generellt sett har fungerande materialåtervinningssystem. Vidare bör man även kartlägga fukt- och väderskydd närmare då de förekommer på flera ytor i en byggnation. Slutligen bör man även undersöka elinstallationer närmare.Kartläggningar kan göras genom att samla in data från tillverkare och branschorganisationer, men undersökningen i detta projekt visar att de inte för statistik som på ett enkelt sätt kan sammanställas. Ett annat sätt är att utgå ifrån KN-koder men det är svårt att urskilja bransch och syfte för många produktgrupper med nuvarande struktur inom KN.Drygt 150 000 ton plastavfall uppkommer inom byggsektorn varje år. Mindre än 1 procent av detta sorteras ut i rena plastfraktioner och materialåtervinns. Istället återfinns den största andelen plast i blandade, brännbara fraktioner som energiåtervinns.Dock är det skillnad på byggavfall och rivningsavfall och dessa bör separeras och behandlas olika. Byggavfall innehåller en stor mängd plastförpackningar samt installationsspill, främst från rör, isolering och golv med känt innehåll. Installationsspill från dessa produkter är relativt enkla att separera från varandra och därför lämpar sig plastavfall från detta avfallsflöde för materialåtervinning. När det gäller rivningsavfall, som kan innehålla plast från flera tidsperioder och icke önskvärda ämnen, är det tekniskt möjligt att materialåtervinna plast även ur detta avfallsflöde, men en balanserad diskussion måste föras om vilken klimatnytta man uppnår i förhållande till risk för att oönskade ämnen cirkuleras.Materialåtervinningen av plast från byggprodukter är låg och det är endast en mindre del återvunnen plastråvara som används i byggprodukter. Samverkan mellan insamling och materialåtervinning av plast från byggsektorn och efterfrågan av återvunnen råvara behöver undersökas ytterligare. Bland annat lyfter tillverkarna fram hinder som att prestandakrav, där standarder inte tillåter återvunnen råvara och att definitionen av vad som är en återvunnen råvara saknas.Nedskräpning av plast kring byggarbetsplatser bidrar till spridning av mikroplast och åtgärder som minskar risken att skräp sprids från byggarbetsplatser minskar också risken för tillskott av mikroplast i dess närmiljö. En god avfallshantering med möjligheter att stänga till avfallskärl så att inte väder och vind kan sprida skräp är en enkel och effektiv åtgärd. Med inspiration från hur man arbetar med skyddszoner kring konstgräsplaner skulle man kunna skapa en tänkt barriär kring byggarbetsplatserna som tillåter spridning av mikroplaster ”hit men inte längre” genom att installera partikelfilter i närliggande dagvattenbrunnar. Genom att utveckla nya arbetsmetoder som hindrar att damm sprids samt undvika metoder som innebär att man våttorkar, spolar av eller rengör verktyg i vatten minskar man risken för spridning av mikroplaster (och andra icke-önskade ämnen) till vattenmiljön.Utifrån de slutsatser man kunnat dra kring byggsektorns inflöde av plastprodukter respektive avfallsflöden har ett antal förslag på styrmedel och åtgärder tagits fram. Dessa syftar till att minska klimatpåverkan från byggsektorns plastanvändning genom att öka användandet av återvunnen och biobaserad plast, öka andelen plast som materialåtervinns och minska andelen plast som förbränns. Möjligheten att kunna kartlägga både inflödet och utflödet av plast inom byggsektorn är på många sätt centralt för de åtgärder och styrmedel som föreslås. Effekterna av en planerad åtgärd eller styrmedel bör kunna uppskattas innan eventuell implementering men också för att kunna se de faktiska effekterna efteråt.Förslag 1 MaterialåtervinningscertifikatEtt materialåtervinningscertifikat innebär att plastproducenter får certifikat utfärdade motsvarande vikten återvunnen plast som de tillverkat. En statligt reglerad kvotplikt anger hur stor del av den totala plastanvändningen som ska bestå av återvunnen plast. Certifikaten kan sedan köpas och säljas på en fri marknad, likt det elcertifikatsystem som styr mot ökad produktion av förnyelsebar energi i Sverige. Företag som inte når sin kvot får betala en kvotpliktsavgift till staten. På detta sätt skapar systemet ett ekonomiskt incitament för en ökad användning av återvunnen plast.Förslag 2 Återvinningskrav för plast inom byggsektornFörslag 2 består av tre delförslag med materialåtervinningskrav specifikt mot plastprodukten inom byggsektorn. Syftet är att öka materialåtervinningen och därmed minska andelen plast som går till förbränning. Det första delförslaget omfattar insamlingskrav på installationsspill från ett antal plastflöden. Det kan skapa flera slutna kretslopp där producenter får tillbaka installationsspill från deras egna produkter. Förslaget bygger på och samverkar med de befintliga insamlingssystem som finns i dagsläget för rör, isolering och golv- och väggmattor. Det andra delförslaget är ett återvinningsmål specifikt för plast inom byggsektorn (antingen all plast eller utvalda flöden). Detta ökar fokus på plaståtervinning och ger branschen ett långsiktigt mål att arbeta mot. Det tredje delförslaget, innebär att all plast som flödar in i branschen ska vara återvinningsbar år 2030. Detta skulle sätta ökad fokus på plastinflöde och design av produkten. Likande mål finns redan för plastförpackningar.Förslag 3 Kravställande i offentliga och privata upphandlingarAtt stärka efterfrågan är centralt för att öka andelen av återvunnen och biobaserad plast, och större privata och offentliga upphandlingar kan spela en ledande roll i att stimulera detta. Förslag 3, ställer krav på att plast som används i byggprodukter inom offentliga/privata upphandlingar ska innehålla en minimum andel återvunnen och/eller biobaserad plast. Stora upphandlingar kan ta ledningen och därigenom ge stabilitet och tid för hela byggsektorn att ställa om.Förslag 4 Producentansvar för byggprodukter av plastSyftet med producentansvaret är att skapa ett finansiellt incitament för att öka återvinningsgraden av en produkt genom ett differentierat avgiftssystem, samt att finansiera kostnaden för insamling och materialåtervinning av densamma. Produktansvaret existerar i nuläget för fyra produktkategorier: förpackningar, elprodukter, fordon, och däck. Förslaget att införa producentansvar i byggsektorn, antingen för alla produkter med en vis andel plast, eller gradvis införande som i första hand bör gälla för de produkter som har störst förutsättning att samlas in och återvinnas, för att därefter utökas till andra produkter efter en testperiod. Producentansvaret ska samverka med och inte ersätta befintliga frivilliga insamlingssystem för installationsspill inom byggsektorn.Övriga åtgärder som bör undersökas vidareSkatt på byggprodukter: En plastskatt läggs på ett urval av byggprodukter av plast. Detta gäller både importerade produkter och produkter som har tillverkats i Sverige. Biobaserad plast och återvunnen plast får sänkta skattenivåer.Krav på ökad information om produkter av plast: Olika tilltag som ökar information, stöd och guide till produktval och avfallshantering för plastprodukter i byggsektorn, samt digitala loggböcker för bättre inrapportering av plastflöde.Förändring av arbetsmetod och beteende på byggarbetsplatser: olika initiativ som skapar beteendeförändring och ökad fokus på plast på byggarbetsplatser.Förbjuda tillsatser av mikroplast i byggproduktioner: bygger vidare på liknande förbud för tillsatser av mikroplast i kosmetiska ”rinse-off” produkter.Oavsett vilka styrmedel eller åtgärder som drivs igenom i framtiden så är det viktigt med transparens och långsiktighet så att man ger branschen tid att ställa om.
|
|
| 23. |
- Alkan Olsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Mapping the governance complex of land use policies for compensation
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ecological compensation is the latest member of a growing family of concepts aimed at reducing degradation of environmental quality. This and other concepts of the family – like ecosystem services, green infrastructure, and nature-based solutions – have been subject to a range of different interpretations and subsequent implementation practices. The result is a complex governance system with unclear boundaries and implications for the management efforts of environmental quality. In this paper, we seek to map and disentangle this complexity – with a particular focus on ecological compensation and related concepts (such as biodiversity offsetting and no net loss), which all have gained momentum in recent years and which share the notion that intrusion in nature should be compensated in one way or the other. In a first step, we seek to map similarities, differences and overlaps, between the concepts, by using a set of analytical categories including: the origin of the concept (scientific or policy context), the aim of its application, the type of decision-making process it generates, its relation to urban or rural contexts, and the extent to which it has been subjected to regulation. In a second step, and as a result of this mapping, we will advance knowledge about how governments, municipalities and business actors in different ways work with environmental quality, ecosystem services and biodiversity. First, we draw conclusions about the degree to which the concepts under scrutiny are mutually reinforcing or competing. Second, our analysis enables conclusions about why some concepts are preferred in certain institutional contexts and what institutional preconditions are needed for their use. Third, we discuss possible implications of this governance complexity for questions of effectiveness and legitimacy.
|
|
| 24. |
- Amaral, Andre F. S., et al.
(författare)
-
Chronic airflow obstruction and ambient particulate air pollution
- 2021
-
Ingår i: Thorax. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 0040-6376 .- 1468-3296. ; 76:12, s. 1236-1241
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Smoking is the most well-established cause of chronic airflow obstruction (CAO) but particulate air pollution and poverty have also been implicated. We regressed sex-specific prevalence of CAO from 41 Burden of Obstructive Lung Disease study sites against smoking prevalence from the same study, the gross national income per capita and the local annual mean level of ambient particulate matter (PM2.5) using negative binomial regression. The prevalence of CAO was not independently associated with PM2.5 but was strongly associated with smoking and was also associated with poverty. Strengthening tobacco control and improved understanding of the link between CAO and poverty should be prioritised.
|
|
| 25. |
- Andersson, Axel, et al.
(författare)
-
In-hospital versus out-of-hospital cardiac arrest : Characteristics and outcomes in patients admitted to intensive care after return of spontaneous circulation
- 2022
-
Ingår i: Resuscitation. - : Elsevier BV. - 0300-9572. ; 176, s. 1-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Cardiac arrest is characterized depending on location as in-hospital cardiac arrest (IHCA) or out-of-hospital cardiac arrest (OHCA). Strategies for Post Cardiac Arrest Care were developed based on evidence from OHCA. The aim of this study was to compare characteristics and outcomes in patients admitted to intensive care after IHCA and OHCA. Methods: A retrospective multicenter observational study of adult survivors of cardiac arrest admitted to intensive care in southern Sweden between 2014–2018. Data was collected from registries and medical notes. The primary outcome was neurological outcome according to the Cerebral Performance Category (CPC) scale at 2–6 months. Results: 799 patients were included, 245 IHCA and 554 OHCA. IHCA patients were older, less frequently male and less frequently without comorbidity. In IHCA the first recorded rhythm was more often non-shockable, all delay-times (ROSC, no-flow, low-flow, time to advanced life support) were shorter and a cardiac cause of the arrest was less common. Good long-term neurological outcome was more common after IHCA than OHCA. In multivariable analysis, witnessed arrest, age, shorter arrest duration (no-flow and low-flow times), low lactate, shockable rhythm, and a cardiac cause were all independent predictors of good long-term neurological outcome whereas location of arrest (IHCA vs OHCA) was not. Conclusion: In patients admitted to intensive care after cardiac arrest, patients who suffered IHCA vs OHCA differed in demographics, co-morbidities, cardiac arrest characteristics and outcomes. In multivariable analyses, cardiac arrest characteristics were independent predictors of outcome, whereas location of arrest (IHCA vs OHCA) was not.
|
|
| 26. |
- Andersson, Peder, et al.
(författare)
-
Predicting neurological outcome after out-of-hospital cardiac arrest with cumulative information; development and internal validation of an artificial neural network algorithm
- 2021
-
Ingår i: Critical Care. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1364-8535. ; 25:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundPrognostication of neurological outcome in patients who remain comatose after cardiac arrest resuscitation is complex. Clinical variables, as well as biomarkers of brain injury, cardiac injury, and systemic inflammation, all yield some prognostic value. We hypothesised that cumulative information obtained during the first three days of intensive care could produce a reliable model for predicting neurological outcome following out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) using artificial neural network (ANN) with and without biomarkers.MethodsWe performed a post hoc analysis of 932 patients from the Target Temperature Management trial. We focused on comatose patients at 24, 48, and 72 h post-cardiac arrest and excluded patients who were awake or deceased at these time points. 80% of the patients were allocated for model development (training set) and 20% for internal validation (test set). To investigate the prognostic potential of different levels of biomarkers (clinically available and research-grade), patients' background information, and intensive care observation and treatment, we created three models for each time point: (1) clinical variables, (2) adding clinically accessible biomarkers, e.g., neuron-specific enolase (NSE) and (3) adding research-grade biomarkers, e.g., neurofilament light (NFL). Patient outcome was the dichotomised Cerebral Performance Category (CPC) at six months; a good outcome was defined as CPC 1-2 whilst a poor outcome was defined as CPC 3-5. The area under the receiver operating characteristic curve (AUROC) was calculated for all test sets.ResultsAUROC remained below 90% when using only clinical variables throughout the first three days in the ICU. Adding clinically accessible biomarkers such as NSE, AUROC increased from 82 to 94% (p<0.01). The prognostic accuracy remained excellent from day 1 to day 3 with an AUROC at approximately 95% when adding research-grade biomarkers. The models which included NSE after 72 h and NFL on any of the three days had a low risk of false-positive predictions while retaining a low number of false-negative predictions.ConclusionsIn this exploratory study, ANNs provided good to excellent prognostic accuracy in predicting neurological outcome in comatose patients post OHCA. The models which included NSE after 72 h and NFL on all days showed promising prognostic performance.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Annborn, Martin, et al.
(författare)
-
The Combination of Biomarkers for Prognostication of Long-Term Outcome in Patients Treated with Mild Hypothermia After Out-of-Hospital Cardiac Arrest-A Pilot Study
- 2016
-
Ingår i: Therapeutic hypothermia and temperature management. - : Mary Ann Liebert Inc. - 2153-7933 .- 2153-7658. ; 6:2, s. 85-90
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To explore if the brain biomarker neuron-specific enolase (NSE) in combination with a biomarker for stress; CT-proAVP (copeptin), oxidation; peroxiredoxin 4 (Prx4), inflammation; procalcitonin (PCT), or with biomarkers from the heart; midregional proatrial natriuretic peptide (MR-proANP), or troponin T (TnT) can improve the prognostic accuracy of long-term outcome after out-of-hospital cardiac arrest (OHCA). Serum samples from cardiac arrest patients, treated at 33°C for 24 hours, were collected serially at 12, 24, and 48 hours after cardiac arrest. The concentration of the investigated biomarkers was measured using stored samples, and long-term outcome was evaluated by the cerebral performance category (CPC) at 6 months. Poor outcome was defined as CPC 3-5. Sixty-two patients with OHCA of presumed cardiac cause were included. NSE had best prognostic accuracy for poor outcome at 48 hours with a receiver operating characteristic area under curve (AUC) of 0.94 (95% confidence interval [CI] 0.87-1). The combination of NSE with TnT, both at 48 hours, increased the AUC to 0.98 (95% CI 0.95-1, likelihood ratio [LR] test p-value 0.07, net reclassification index [NRI] <0.001); NSE and MR-proANP, both at 12 hours, yielded an AUC of 0.91 (95% CI 0.80-1, LR test p-value 0.0014, NRI p-value 0.003); NSE at 48 hours with MR-proANP at 12 hours yielded an AUC of 0.97 (95% CI 0.92-1, LR test p-value 0.055, NRI p-value 0.04). This pilot study suggests that a combination of biomarkers with NSE could be beneficial for improving early prognostication of long-term outcome following OHCA.
|
|
| 29. |
- Anthon, Carl Thomas, et al.
(författare)
-
Platelet transfusions in adult ICU patients with thrombocytopenia : A sub-study of the PLOT-ICU inception cohort study
-
Ingår i: Acta Anaesthesiologica Scandinavica. - 0001-5172.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Platelet transfusions are frequently used in the intensive care unit (ICU), but current practices including used product types, volumes, doses and effects are unknown.STUDY DESIGN AND METHODS: Sub-study of the inception cohort study 'Thrombocytopenia and Platelet Transfusions in the ICU (PLOT-ICU)', including acutely admitted, adult ICU patients with thrombocytopenia (platelet count <150 × 10 9/L). The primary outcome was the number of patients receiving platelet transfusion in ICU by product type. Secondary outcomes included platelet transfusion details, platelet increments, bleeding, other transfusions and mortality. RESULTS: Amongst 504 patients with thrombocytopenia from 43 hospitals in 10 countries in Europe and the United States, 20.8% received 565 platelet transfusions; 61.0% received pooled products, 21.9% received apheresis products and 17.1% received both with a median of 2 (interquartile range 1-4) days from admission to first transfusion. The median volume per transfusion was 253 mL (180-308 mL) and pooled products accounted for 59.1% of transfusions, however, this varied across countries. Most centres (73.8%) used fixed dosing (medians ranging from 2.0 to 3.5 × 10 11 platelets/transfusion) whilst some (mainly in France) used weight-based dosing (ranging from 0.5 to 0.7 × 10 11 platelets per 10 kg body weight). The median platelet count increment for a single prophylactic platelet transfusion was 2 (-1 to 8) × 10 9/L. Outcomes of patients with thrombocytopenia who did and did not receive platelet transfusions varied. CONCLUSIONS: Among acutely admitted, adult ICU patients with thrombocytopenia, 20.8% received platelet transfusions in ICU of whom most received pooled products, but considerable variation was observed in product type, volumes and doses across countries. Prophylactic platelet transfusions were associated with limited increases in platelet counts.
|
|
| 30. |
- Arctaedius, Isabelle, et al.
(författare)
-
2021 European Resuscitation Council/ European Society of Intensive Care Medicine Algorithm for Prognostication of Poor Neurological Outcome After Cardiac Arrest—Can Entry Criteria Be Broadened?
- 2024
-
Ingår i: Critical Care Medicine. - 0090-3493. ; 52:4, s. 531-541
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: To explore broadened entry criteria of the 2021 European Resuscitation Council/European Society of Intensive Care Medicine (ERC/ ESICM) algorithm for neuroprognostication including patients with ongoing sedation and Glasgow Coma Scale-Motor score (GCS-M) scores 4–5. DESIGN: Retrospective multicenter observational study. SETTING: Four ICUs, Skane, Sweden. PATIENTS: Postcardiac arrest patients managed at targeted temperature 36°C, 2014–2018. Neurologic outcome was assessed after 2–6 months according to the Cerebral Performance Category scale. INTERVENTIONS: None. MEASUREMENTS AND MAIN RESULTS: In 794 included patients, median age was 69.5 years (interquartile range, 60.6–77.0 yr), 241 (30.4%) were female, 550 (69.3%) had an out-of-hospital cardiac arrest, and 314 (41.3%) had a shockable rhythm. Four hundred ninety-five patients were dead at follow-up, 330 of 495 died after a decision on withdrawal of life-sustaining therapies. At 72 hours after cardiac arrest 218 patients remained unconscious. The entry criteria of the original algorithm (GCS-M 1–3) was fulfilled by 163 patients and 115 patients with poor outcome were identified, with false positive rate (FPR) of 0% (95% CI, 0–79.4%) and sensitivity of 71.0% (95% CI, 63.6–77.4%). Inclusion of patients with ongoing sedation identified another 13 patients with poor outcome, generating FPR of 0% (95% CI, 0–65.8%) and sensitivity of 69.6% (95% CI, 62.6–75.8%). Inclusion of all unconscious patients (GCS-M 1–5), regardless of sedation, identified one additional patient, generating FPR of 0% (95% CI, 0–22.8) and sensitivity of 62.9% (95% CI, 56.1–69.2). The few patients with true negative prediction (patients with good outcome not fulfilling guideline criteria of a poor outcome) generated wide 95% CI for FPR. CONCLUSION: The 2021 ERC/ESICM algorithm for neuroprognostication predicted poor neurologic outcome with a FPR of 0%. Broadening inclusion criteria to include all unconscious patients regardless of ongoing sedation identified an additional small number of patients with poor outcome but did not affect the FPR. Results are limited by high rate of withdrawal of life-sustaining therapies and few patients with true negative prediction.
|
|
