| 11. |
|
|
| 12. |
- Iveroth, Einar, 1976-, et al.
(författare)
-
How to Differentiate by Price : Proposal for a Five-dimensional Model
- 2013
-
Ingår i: European Management Journal. - : Elsevier. - 0263-2373 .- 1873-5681. ; 31:2, s. 109-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this article is to analyse the repertoire of possible price models that organisations may deploy for their products and services. This is attained by developing the SBIFT model that suggests that organisations can differentiate by price along five dimensions. Previous research on pricing has been dispersed across different academic disciplines. This article offers a more integrated perspective, derived from earlier theory as well as discussions in a collaborative research project with the international telecom company Ericsson. The model can be used as a tool for price modelling in a descriptive and prescriptive sense. Altogether, this article uncovers implicit features of price models, and by doing so it illustrates how an organisation can differentiate and re-invent their offering based on price.
|
|
| 13. |
- Kashyap, Shruti
(författare)
-
Monsoon Paper Dragons : Transparency, Accountability, Risk, and Compliance in Banking Regulation and Practice
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation explores the overall research question of how transparency- and accountability-driven post-crisis financial regulations within the European Union (EU) have influenced risk control and compliance in banks. The dissertation consists of five substantive chapters: an introductory synthesis; a published law journal article; two published book chapters, one of which is an extensive literature review; and one working paper that has previously been presented at multiple international conferences and is currently under review with a European journal in the field of accounting. In answering the call of the main research question, the dissertation adopts an interdisciplinary analytical framework that combines perspectives from law and the social sciences in the context of empirical material from Scandinavia and the EU. The analysis within the four individual papers and the introductory synthesis chapter follow a qualitative research design. They provide several complementary theoretical and empirical contributions to current research, the most important of which are summarized as follows: Theoretically, an adapted framework that harnesses theories of regulation, institutional theory, principal–agent theory, and legal positivism is used to analyze and explain practice and regulatory developments in the Swedish and international banking sector over a pre- and post- 2008 financial crisis period. Additionally, the concepts of transparency and accountability are explored over a similar period in the context of the regulation-practice nexus of banking in Sweden and the EU. Empirically, this work contributes to current understandings and analysis of specific EU and Swedish regulatory instruments, as well as their impact at the firm and intra-firm level. Moreover, the identified conceptual framework of transparency and accountability is applied at the level of markets and regulations, as well as at the intra-firm level by tracing the influence of post-crisis EU regulation on the risk-control and compliance function within a large listed bank in Sweden that has a strong European presence. Collectively, this analysis offers relevant insights into the tensions between the aims and understandings encompassed within prudential regulation on one hand and organizational understandings and approaches towards risk control and compliance on the other hand. Identifying that there are few, if any, studies that address the interplay between regulatory developments and their impact on the internal processes, management, and control of banks, this dissertation offers an analysis of how transparency and accountability can surface and be operationalized within the regulation-practice nexus of banking. Specifically, it illustrates how regulatory impact can be traced further along the dimensions of transparency and accountability at the inter- and intra-firm levels, as well as at the level of financial markets and regulatory instruments in banking.
|
|
| 14. |
- Lindeberg, Fredrik, 1987-
(författare)
-
Coordinating the Internet
- 2019
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många självklarheter i vårt digitala samhälle är beroende av Internet för att fungera. Allt från smarta dörrar för hemtjänster, till självscanningsapparaterna på ICA, till nyare bilar, moderna tillverkningsrobotar, telefoner och affärssystem. Den här licentiatavhandlingen reder ut vad Internet är, hur det styrs och vad det har för praktiska konsekvenser. Tidigare forskning finns bland annat inom telekommunikation där Internet liknas vid andra telekommunikationstjänster, så som kabel-TV eller mobiltelefoni, och inom digitalisering både inom management och informationssystem där Internet i det närmaste tas för givet som teknisk infrastruktur. Här tar jag en ansatts där jag förklarar Internet ur ett kombinerat tekniskt och organisatoriskt perspektiv.Studien är principiellt uppdelad i tre delar. Den första delen fokuserar på att begreppsmässigt hitta ett sätt att diskutera Internet utan att essentiella aspekter faller bort, såsom styrningen eller konsekvenser av den tekniska designen. Jag landar i att Internet är både ett tekniskt och ett organisatoriskt fenomen. Tekniskt i bemärkelsen att det handlar om digital paketbaserad kommunikation (dvs att olika paket kan ta olika väg och att det inte finns ett beroende på en viss specifik väg, eller “krets”), vilket kan särskiljas från exempelvis kretskopplad kommunikation (dvs en specific väg från sändare till mottagare) eller rent analog kommunikation. I denna tekniska dimension är Internet förhållandevis likt klassisk telekommunikation såsom kabel-TV och mobiltelefoni, och förlitar sig på best-effort paketbaserad kommunikation. I den andra dimensionen, styrning och organisation, är Internet ett explicit bottom-up fenomen som styrs med andra principer och ideal än klassisk telekommunikation. Till sin utformning är denna minsta möjliga koordination som krävs för att möjliggöra koordinering av de tekniska unika identifierare som behövs för att Internet ska fungera (dvs idag DNS- och BGP-flororna av protokoll för användning av namn och nummer på Internet). Båda dimensionerna, de organisatoriska och tekniska, följer samma designprinciper, och generellt är det meningsfullt att se Internet som en ekologi av aktörer snarare än en organisation i strikt teoretiska termer (exempelvis finns ingen tydlig övergripande strategi, organisationsnummer eller löneutbetalare). Det är dessa designprinciper, som ligger väl i linje med systemarkitektursprinciper för datorsystem, som är orsaken till Internets lager-design där man (generellt) inte ska bry som om vad som händer på andra lager än sitt eget (beskrivet som “separation of concerns” eller i dubbel negation “high cohesion” i texten) samt att ha en minimalistisk ansatts till koordinering och enbart koordinera eller skapa beroenden mellan enheter (både tekniskt och organisatoriskt) när det verkligen behövs (beskrivet som “minimum coordination” eller “low coupling” i texten). Den andra delen fokuserar på hur Internet kan socialt påverkas eller förändras till något annat, eller till något med en annan funktion sett som en styrd organisation. Jag använder begreppet social robusthet, som motpol till teknisk robusthet som i hur man tekniskt kan förstöra Internet, för att diskutera dessa aspekter. Slutsatserna här mynnar ut i att Internets explicita bottom-up och problemsuppdelnings-design gör det märkbart svårt för någon att medvetet påverka Internet för att ändra dess beskaffenhet, och dessutom visar jag att även om man praktiskt lyckas ta över de formellt beslutande råden (exempelvis ICANNs och IETFs styrelser) så finns det inga formella eller praktiska hinder för att bara ignorera dem (dvs switching costs för just ICANN eller IETF är låga, om än tekniskt omständligt med att konfigurera om rötter och routing-tabeller, och betydligt enklare än att gå från IPv4 till IPv6 då utrustning kan behöva ersättas och därmed en betydligt högre switching cost). Med andra ord, det är enklare att byta ut Internets koordinerare än att byta ut Internet mot något som fungerar annorlunda. Däremot är den rådande politiska världsordningen ett hot mot Internet, eftersom den regelstyrda och koordinerade världsordningen inte längre är lika självklar som den varit tidigare. Den tredje och sista studien fokuserar på nätneutralitet, dvs rätten nätverksoperatörer har att fånga värde i andra dimensioner än trafikmängd, som en praktiskt effekt av hur Internet styrs och fungerar. Det primära praktiska bidraget är att nätneutralitet inte får ses som enbart en reglerings och lagstiftningfråga utan det är mer relevant att prata om i termer av nätneutralitet i praktiken. I den bemärkelsen är lagstiftningens vara eller inte vara mindre intressant än praktisk nätneutralitets vara eller inte vara och en tyngdpunktsförskjutning i den offentliga debatten hade fört diskussionen närmare hur Internet fungerar. Sammanfattningsvis ger Internets designprinciper att marknadskrafter, och ej direkt reglering, ska möjliggöra nätneutralitet. För att förtydliga, tanken är att det ska finnas konkurrens inom de flesta nivåer eller lager, och att det är av vikt att det finns konkurrens rakt igenom så att en kundvilja för paketneutralitet på tjänstenivå även påverkar nätägar- och infrastrukturnivå, så att det är användarnas efterfrågan som leder till nätneutralitet (om den användarviljan finns). Dock kan det mycket väl vara så att man som användare inte är intresserad av nätneutralitet och då ska tjänsteleverantörer, nätägare och infrastrukturoperatörer inte heller tvingas vara neutrala genom lagstiftning då det går stick i stäv med designprinciperna. Inte heller ska en grupps vilja kring nätneutralitet påverka andras möjligheter att välja.Genomgående identifierar jag två kolliderande världsbilder, den distribuerade regelstyrda och koordinerade ordningen i sitt perspektiv med sina förkämpar, och den mer integrerande och suveräna världsordningen med sitt perspektiv och sina förkämpar. Rent praktiskt uppfyller Internet en önskad funktion i den tidigare men ej i den senare, då Internet designmässigt är byggt för att tillåta snarare än kontrollera och bestämma. Exempelvis finns det inte inbyggda (tekniska) mekanismer i Internet för att till exempel möjliggöra statlig övervakning eller kontroll av material som finns tillgängligt, och då ligger det mer i statens intresse att ha kontrollerade telekommunikationstjänster, såsom kabel-TV, mobiltelefoni och liknande lösningar där man inte helt enkelt kan lägga på ett “extra lager” för att uppnå kryptering, anonymitet eller tillgång till andra tjänster.I texten använder jag perspektiven tillsammans med teknologi, marknader och byråkrati för att fånga upp dynamiken och strömningarna i Internet-ekologin och jämför med tekniska samhällsförändringar, som exempelvis järnvägsnät, postverk och finansiella marknader. Jag konstaterar att Internet har varit styrt av teknologiskt baserade värderingar, till skillnad från de andra exemplen som i huvudsak har utformats av dynamiken mellan byråkrati och marknad. I denna mån förelår jag att teknologi kan användas som strömning och motperspektiv till den klassiska uppställningen med byråkrati och marknad för att beskriva fenomen i digitaliseringens tidsålder.Avhandlingen sätter även pågående trender i ett bredare perspektiv mot både organisation och teknik, och trycker på vikten av att förstå delarna var för sig och tillsammans för att på ett rikare sätt måla upp helheten.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Nilsson, Fredrik, 1967-, et al.
(författare)
-
Ekonomistyrning : en översikt
- 2018. - 11
-
Ingår i: Controllerhandboken. - Stockholm : Liber. - 9789147127016 ; , s. 30-68
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Nilsson, Fredrik, 1967-, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2006. - 1
-
Ingår i: Ekonomiska informationsystem. - Lund : Studentlitteratur. - 9144006845 - 9789144006840 ; , s. 15-27
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur styr vi IT och hur tar vi vara på dess möjligheter? Boken sammanfattar tjugo års debatt om nyttan av IT och vad som behövs för att förverkliga den. Införande av nya system kan vara svårt nog. Men det är i regel förändringarna av verksamheten som är den stora utmaningen - och som har störst potential att skapa nytta.I snart 20 år har forskare vid EIS, ämnesområdet Ekonomiska informationssystem inom Institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet, studerat bl a strategisk ekonomistyrning och IT:s betydelse för nya organisationslösningar under ledning av Birger Rapp, Sveriges första professor i ämnet. Samspelet mellan IT-ansvariga och andra (linjechefer, controllers, affärsutvecklare m fl) är nyckeln till framgång och strategi, ansvar, styrning och ekonomi är nyckelord i de flesta bidrag i boken. Den vänder sig till studenter, forskare och praktiker - alla som vill ha en överskådlig sammanfattning av vad företag bör göra för att få god nytta av sina informationssystem. Bland praktiker är controllers och IT-ansvariga - i synnerhet de som deltar i strategiutveckling - särskilt viktiga målgrupper. I boken medverkar ytterligare elva forskare: Leif Appelgren, Lars Engwall, Thomas Falk, Göran Goldkuhl, Anna Moberg, Anders G. Nilsson, Jan Olhager, Tomas Ohlin, Carl-Johan Petri, Vivian Vimarlund och Alf Westelius.
|
|
| 19. |
- Nilsson, Fredrik, et al.
(författare)
-
The Internal Auditor’s Involvement in Acquisitions
- 2013
-
Ingår i: Mergers and Acquisitions. - : Routledge. - 9780415536523 ; , s. 101-122
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A merger or acquisition is usually a challenging endeavor with a single ultimate aim: to create value for the owner. However, stakeholder theory shows how such a narrow and one-sided focus is detrimental to value-creation in general - not only for other stakeholders within and outside the organization, but also for the owner. Especially in a merger or an acquisition, it is evident that there are many groups and individuals who have a stake in the success or failure of a business.So far, the overwhelming majority of research in the field of mergers and acquisitions has focused on the merging or
|
|
| 20. |
- Odar, Susanne, 1961-
(författare)
-
Managementinitiativ, mening och verksamhetsresultat : En retrospektiv studie av en teknikintensiv verksamhet
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie betraktas en organisations utveckling med ett meningsskapande-perspektiv, vilket kort innebär att handlingar skapar mening och mening skapar handlingar. Weicks (1995) inflytelserika tankemodell av meningsskapande har utvecklats till en modell och metod som kan tillämpas på ett empiriskt material. Utvecklingen inom ASEA/ABB reläverksamheten under en trettioårsperiod från tidigt 1980-tal till år 2010 beskrivs och analyseras.Studien handlar om att förstå hur organisationer utvecklas, och hur chefer och medarbetare kan påverka en organisations utveckling och bidra till verksamhetsresultat. Syftet har avgränsats genom valet av teoretiskt perspektiv, metod och forskningsfrågor. Forskningsfrågorna rör samspelet mellan så kallade managementinitiativ, mening och verksamhetens utveckling. Managementinitiativ är en typ av handlingar som chefer i en organisation kan besluta om. Hur dessa påverkar och påverkas av de uppfattningar som finns hos chefer och medarbetare i organisationen beskrivs och analyseras. Det valda fallet omfattar 85 stycken initiativ. Studien har visat att en verksamhets utveckling bäst förstås genom en analys av den aktuella verksamheten och dess omvärld, och att det går att finna mönster som upprepas över tid inom ramen för verksamheten.Metoden och modellen är generaliserbara och kan användas för empiriska studier av meningsskapande i grupper, organisationer och samhällen. Det kanske viktigaste bidraget med modellen och metoden är att samspelet mellan olika nivåer – individ-, interaktions-, struktur- och kulturnivån – kan studeras över tid samt att fokus kan riktas mot substansen, innehållet, i meningsskapandet såväl som processen. Data omfattar handlingar, argument, förväntningar och utfästelser. I denna studie har dessa betraktats som uttryck för meningsskapande, men de kan ses som uttryck för andra perspektiv. Metoden och modellen kan även användas inom andra processtudier där dessa kategoriers utveckling över tiden är av intresse, och där samspelet mellan olika nivåer är av betydelse.Ambitionen är i första hand att bidra till det pågående samtalet inom meningsskapande, men en förhoppning är också göra området tillgängligt för forskare inom andra områden och praktiker som inte kommit i kontakt med meningsskapande tidigare.
|
|
