| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Dannewitz, Johan, et al.
(författare)
-
Both predation and feeding opportunities may explain changes in survival of Baltic salmon post-smolts
- 2012
-
Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 69, s. 1574-1579
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The survival of wild and hatchery-reared post-smolts of salmon (Salmo salar) in the Baltic Sea has declined since the 1990s. Direct observations of the processes affecting survival are, however, lacking. Here, the importance of food availability and predation in regulating post-smolt survival is analysed. Based on previous studies, the following explanatory variables were selected: (i) availability of herring (Clupea harengus membras) recruits in the Gulf of Bothnia (Bothnian Sea, Bothnian Bay) in the northern Baltic Sea; (ii) sprat (Sprattus sprattus balticus) and herring abundance in the southern Baltic Sea; and (iii) abundance of grey seal (Halichoerus grypus) along the post-smolt migration route. Bayesian analysis was used to estimate the relative probability of each of the 32 combinations of these variables and revealed that the model including grey seal abundance and herring recruits per post-smolt had the highest posterior probability and a high coefficient of determination. The results suggest that the declining trend in post-smolt survival is explained by the increased number of grey seals, whereas the annual variation in survival coincides with variation in the recruitment of Bothnian Sea herring. However, it remains uncertain whether the observed correlations arise from direct causalities or other mechanisms.
|
|
| 15. |
- Dannewitz, Johan, et al.
(författare)
-
Colonization history and human translocations explain the population genetic structure of the noble crayfish (Astacus astacus) in Fennoscandia: Implications for the management of a critically endangered species
- 2021
-
Ingår i: Aquatic Conservation: Marine And Freshwaterecosystems. - : Wiley. - 1052-7613 .- 1099-0755. ; 31, s. 1970-1982
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The noble crayfish (Astacus astacus) is an endangered freshwater species in Europe. The main threat is from lethal crayfish plague, caused by the oomycete Aphanomyces astaci that has been spread over Europe by introduced North American crayfish species, acting as chronic carriers of the disease. Most of the remaining noble crayfish populations are found in the Baltic Sea area, and there is an urgent need to implement conservation actions to slow down or halt the extinction rate in this region. However, limited knowledge about the genetic structure of populations in this area has so far precluded the development of conservation strategies that take genetic aspects into consideration. Key objectives of this large-scale genetic study, covering 77 locations mainly from northern Europe, were to describe the contemporary population genetic structure of the noble crayfish in the Fennoscandian peninsula (Sweden, Norway, and Finland), taking postglacial colonization history into account, and to evaluate how human activities such as stocking have affected the genetic structure of the populations. Analyses of 15 microsatellite markers revealed three main genetic clusters corresponding to populations in northern, middle, and southern Fennoscandia, with measures of genetic diversity being markedly higher within populations in the southern cluster. The observed genetic structure probably mirrors two main colonizations of the Baltic Sea basin after the last glaciation period. At the same time, several deviations from this pattern were observed, reflecting past human translocations of noble crayfish. The results are discussed in relation to the conservation and management of this critically endangered species. In particular, we recommend increased efforts to protect the few remaining noble crayfish populations in southern Fennoscandia and the use of genetic information when planning stocking activities, such as reintroductions following local extinctions.
|
|
| 16. |
- Dannewitz, Johan, et al.
(författare)
-
Genetisk kartläggning av öring i Mjörn
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I sjön Mjörn, som är belägen i Säveåns vattensystem i Västergötland, förekommer ett bestånd av storvuxen insjööring som klassats som genuint och skyddsvärt. Öringreproduktion förekommer i flera av sjöns tillflöden, men förekomsten av storvuxen, sjövandrande öring har minskat under senare årtionden. Det sätts också ut odlad öring i Mjörn enligt vattendom. Den odlade stam som används för att producera sättfisk till sjön grundades 1969 med lekfisk från ett av Mjörns viktigare tillflöden, och har sedan dess hållits genetiskt isolerad, d.v.s. inget nytt avelsmaterial har tillförts. Syftet med denna studie var att göra en genetisk kartläggning av öringen i Mjörn, vilket inkluderar identifiering av distinkta lekbestånd, skattningar av beståndens genetiskt effektiva storlekar samt ett försök att utreda Mjörnöringens ursprung genom jämförelser med öring från andra områden i Sverige. Resultaten visar att Mjörns öringbestånd är små med relativt låg grad av genetisk variation. Den vilda öring som idag finns i sjöns tillflöden bildar en separat och tydlig grupp i analyser som inkluderar öring från andra områden i Sverige, även om subtila likheter med havsvandrande öring från västkusten framträder i vissa analyser. Samtidigt föreligger tydliga genetiska skillnader inom Mjörn vilket indikerar att genflödet mellan de olika tillflödena är begränsat. Utsättningar av främmande öringstammar, samt förflyttningar av öring mellan vattendrag som mynnar i Mjörn bör därför undvikas. Den odlade stammen avviker markant från den vilda öringen i sjön, och påminner genetiskt sett mest om öring från Gullspångsälven i Vänern. I kombination med uppgifter om tidigare utsättningar pekar de genetiska resultaten på att den lekfisk som användes för att starta upp den odlade stammen i Ålanda sannolikt hade ett stort inslag av Gullspångsöring som tidigare satts ut i sjön. Bevarandevärdet på den odlade stammen kan därför ifrågasättas. Det finns dock alternativa, om än mindre sannolika, förklaringar till de observerade resultaten som inte helt kan uteslutas och bör utredas vidare.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Dannewitz, Johan, et al.
(författare)
-
Kunskapsunderlag för hållbar förvaltning av svenska laxbestånd
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska under 2023 revidera den nationella förvaltningsstrategi för landets lax- och öringbestånd som ursprungligen togs fram 2015 inom ramen för ett regeringsuppdrag (HaV 2015). I strategin från 2015 inkluderades endast havsvandrande lax och öring i svenska vattendrag upp till första vandringshindret. I den reviderade versionen ska även lax i Vänern ingå, samt öring i samtliga inlandsvatten. HaV har inför revideringen av förvaltningsstrategin beställt två separata kunskapsunderlag från SLU Aqua - ett som behandlar landets laxbestånd och ett med fokus på öring. I detta underlag beskrivs kunskapsläget för landets laxbestånd, som kan delas in i tre geografiska grupper – lax i Östersjön, lax på svenska västkusten och lax i Vänern. Nedan benämns dessa grupper som östersjölax, atlantlax respektive vänerlax. Sammanställningen fokuserar i första hand på hur kunskapsläget och situationen för svenska laxbestånd förändrats sedan den förra förvaltningsstrategin presenterades 2015. I avsnitt 2 beskrivs olika typer av förvaltningsmål, från produktionsmål till mer bevarandeinriktade mål. Avsnitt 3 innehåller resultat från de senaste analyserna av beståndens status och utveckling. Avsnitt 4 sammanfattar dagens laxförvaltning på internationell och nationell nivå. Avsnitt 5 fokuserar på nyvunnen biologisk kunskap av relevans för vidareutveckling av en bestånds- och ekosystembaserad förvaltning, medan tänkbara framtida förvaltningsmodeller för både yrkes- och fritidsfiske efter lax diskuteras i avsnitt 6. Avsnitt 7 behandlar kunskaps- och datainsamlingsbehov, dels i relation till dagens förvaltningssystem och dels med fokus på den framtida förvaltningens förväntade krav på biologisk rådgivning. Vi har i underlaget främst fokuserat på biologisk kunskap och hur denna kan användas för att utveckla laxförvaltningen, men går inte in på andra relevanta aspekter (samhällsekonomi, juridik mm) som ligger utanför vårt kompetensområde.
|
|
| 19. |
- Dannewitz, Johan, et al.
(författare)
-
Post-smolt survival of Baltic salmon in context to changing environmental conditions and predators
- 2017
-
Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 74, s. 1344-1355
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The survival of Baltic salmon Salmo salar during the first year at sea (post-smolt stage) has declined since the beginning of the 1990s. In this analysis, we complement previous studies on possible causes of this decline by considering a suite of environmental parameters, potential change in predation pressure, and post-smolt growth. Marine survival estimates were found to be negatively correlated with temperature, indicating that warming conditions have not favoured survival. Survival was also found to be positively correlated with dissolved oxygen levels and regionally related to shifts in salinity. These relationships were further studied in context to the potential predation on post-smolts by one of the main piscivores in the Baltic, Eastern Baltic cod (Gadus morhua callarias). Concomitant with changes in environmental conditions, Baltic cod has changed its latitudinal range, moving northward in the Baltic, possibly in response to warming conditions. These changes lead us to hypothesize that predation pressure on salmon may have increased in recent years as cod has now occupied habitats used by salmon post-smolts during their southward feeding migrations. This predation may have been intensified as a result of anoxic conditions in the central basin by concentrating predation interactions in coastal waters and/or the upper water column typically occupied by salmon post-smolts. Indicators of post-smolt growth were applied to test the alternate hypothesis that mortality is growth-mediated; these indicators lacked a time series trend, which supports the contention that shifting predation pressure rather than feeding opportunities is responsible for the decline in post-smolt survival in Baltic salmon.
|
|
| 20. |
|
|
