| 21. |
- Priebe, Gunilla, 1965, et al.
(författare)
-
Micro Level Impact of the Right to Health - a qualitative Study of Patients Perceptions
- 2016
-
Ingår i: Diversity and Equality in Health and Care. - 2049-5471. ; 13:5, s. 319-325
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Health is unequally distributed across the Swedish population, even though it has ratified Human rights declarations pointing out The Right to the Highest Attainable Standard of Health for all. The meaning of these declarations is condensed in The Right to Health-concept and specified in the so called AAAQ-framework, which highlights equal Accessibility, Acceptability, Availability and scientific Quality of care as indicators for analyzing a state’s fulfillment of such declarations. Methods and findings: The aim of this qualitative interview study was to examine whether patient perspectives on health care encounters would shed new light on the focal points specified in the AAAQ-framework, i.e., complement macro analyses on a state’s fulfilment of human rights declarations. Interviews were carried out with 55 patients in a socioeconomically challenged suburb, and analyzed in accordance with established standards for thematic content analysis. Two main themes with six subthemes were identified in this descriptive phase. The patient narratives centered on health care prerequisites for good care, but patients’ own responsibility was also brought up. Most noticeable was the importance given to staff’s ability to respectfully acknowledge the meaning of individual patient characteristics, and the negative effects on patients’ wellbeing of its opposite (authoritarian and impersonal staff attitudes). The results from the descriptive phase were then deductively interpreted in relation to the AAAQ-framework. The interpretative analyses revealed that human rights inspired policies are not enough for the realization of The Right to Health as patients’ experiences of different hospitals varied significantly, despite identical policies. In addition, it underlined the importance of all four AAAQ-indicators, i.e. that scientifically appropriate care (Availability and Quality) is vital, yet that the meaning of The Right to Health-concept is not realized unless a health care experience includes emphatic encounters adapted to the individual patient’s capacities and disease experience (Accessibility and Acceptability). Conclusion: The analysis of patient perspectives on health care experiences highlighted the significance of respectful and personalized treatment. In addition to providing functioning health care facilities, a vital part of health care quality work is securing empowering care encounters. Even though human rights inspired state regulations and health care policies are imperative, specific strategies to secure their implementation on the health care micro level is needed, e.g. staff training in communication skills as well as follow up mechanisms measuring patient satisfaction and levels of participation.
|
|
| 22. |
- Priebe, Gunilla, 1965
(författare)
-
Socialt hållbar forskning för jämlik hälsa. Evidens och praktiska råd för samhällsbaserad Aktionsforskning - en litteraturöversikt.
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett demokratiskt och inkluderande samhälle som framhåller att evidens ska ligga till grund för beslut, prioriteringar och hälsofrämjande arbete är det av största vikt att folkhälsovetenskaplig forskning speglar hela befolkningens livsvillkor. När undersökningar samstämmigt visar på generellt minskat deltagande i forskningsstudier, och ett särskilt låg deltagande bland individer med ogynnsamma socioekonomiska förhållanden, blir det uppenbart att vetenskapen riskerar att missa hälsoproblem och brista i relevans. Nya metoder för att inkludera underrepresenterade grupper i forskningsstudier behöver därför prövas. Forskningens form behöver kritiskt analyseras och utvecklas för att öka det politiska systemets och hälso- och sjukvårdens effektivitet. Förutsättningarna för alla samhällsgruppers delaktighet i och inflytande över hälsoforskning behöver stärkas – om ojämlikheter i hälsa ska kunna utjämnas. Litteraturöversikten, som analyserar 109 artiklar, syftar till stärkt folkhälsa genom att öka marginaliserade gruppers medverkan i kartläggning av hälsoproblem, identifiering av forskningsfrågor, lokal anpassning av forskningsmetodik och hälsofrämjande interventioner. SamAktionsforskning är utformad för detta och är därför en angelägenhet för forskare, beslutsfattare, tjänstemän och befolkning. Både hälsofrämjande och demokratifrämjande processer stärks genom respektive studiepopulations delaktighet och inflytande. Vetenskaplig kvalitet höjs då samarbetet leder till en mer samhällsrelevant identifiering av forskningsfrågor, förbättrad rekrytering och minskat bortfall, ökad metodologisk stringens samt högre samhällsrelevans. Analyserade artiklar beskriver bl.a. större forskningsallianser, som arbetar långsiktigt för att bygga upp SamAktionsforskningsstrukturer och för att integrera forskningen med andra hälsofrämjande aktiviteter. Det specifika syftet här har varit att kritiskt granska huruvida påstådda målsättningar (kapitel 1-3) kan förutsättas vara en effekt av forskningsmodellen. Även om vissa utvärderingar har visat på lovande resultat finns också kritiska rapporter som visat att forskningssamverkan kan förstärka ojämlikhet och leda till ökad projekttrötthet om samarbetsfrågor inte hanteras genomtänkt. Översikten analyserar därför (kapitel 4) vilken evidens som artiklarna presenterar för modellens påstådda positiva effekter på hälsa, vetenskap och politik. Därefter presenteras hur sådan forskning ska genomföras för att positiva effekter ska säkerställas. De väl utvecklade och utvärderade modellerna, som presenteras i inkluderad litteratur och som är av relevans för Västragötalandsregionen och Angereds Närsjukhus, har för beskrivits och diskuterats i översiktens andra del (kapitel 5-14). Argumenten för SamAktionsforskning är starka och det finns uppenbara samhällspolitiska skäl att ta dessa på allvar och reflektera vetenskapens roll i ett demokratiskt samhälle. Här rekommenderas därför att SamAktionsforskning prövas som ett medel för att stärka arbetet med att utjämna sociala ojämlikheter i hälsa. Samtidigt konstateras att sådan forskning kan ha motsatt effekt, om dess grundläggande principer inte omsätts på ett genomgripande sätt i praktiken, utan endast fungerar som ideologisk dekoration. Det finns därför även starka skäl att beakta litteraturens rekommendationer om att noggrant förbereda genomförande av sådan forskning. Bland annat att satsningen knyter an till hälsofrämjande målsättningar bortom enskilda forskningsprojekt och präglas av lokalkännedom, empatisk känslighet och omfattande vetenskaplig kompetens. Då de flesta forskare är skolade i det akademiskt inriktade forskningsparadigmet är det viktigt att notera påpekanden om att särskild vetenskaplig kompetens inte är mindre central än övriga frågor. Möjligheten att uppnå SamAktionsforskningens målsättningar stärks, hävdas i inkluderade artiklar, om en lokal forskningskoalition skapas och förankras i en existerande institution, en koalition som inkluderar representanter för universitet, befolkning, lokala organisationer, myndigheter och privata aktörer. Koalitionen föreslås ansvara för kartläggning av lokala föreställningar om hälsa, samordning och identifiering av prioriterade forskningsområden, genomförande av forskningsprojekt och identifiering av lämpliga interventioner. Dessutom hanteras kvalitets- och organisatoriska frågor (betydelsen av olika uppdragsbeskrivningar, mandat, infrastruktur) och styrdokument formuleras, som speglar den lokala tolkningen av SamAktionsforskningens principer för samarbeten, delaktighet, etikprövning, konflikthantering, kommunikation, ledning och styrning, och utvärdering. Ett huvudsakligt praktiskt råd är därför att identifiera en etablerad och formell verksamhet, som kan fungera som organisatorisk hemvist för en lokalsamhällesbaserad forskningskoalition och som har ett långsiktigt uppdrag att arbeta med SamAktionsforskning på ett sådant sätt att dess grundläggande principer genomsyrar forskningen.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Priebe, Gunilla, 1965
(författare)
-
The Multilateral Initiative on Malaria - malariaforskningens cirkulatoriska system : The Multilateral Initiative on Malaria - the circulatory system of malaria research
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Leaning on the poststructuralist perspective Actor Network Theory (ANT) the French philosopher Bruno Latour describes – in his model “The Circulatory System of Scientific Facts” – how scientific facts are part of a societal system and thus depend (for their status as legitimate representations of the world) on the other inhabitants of that system, i.e. on instruments, academia, alliances outside of academia and the public. By following the effects of events within the international malaria research alliance “The Multilateral Initiative on Malaria” this thesis shows how ANT productively can be used to identify relevant actors and to follow these in many of the negotiations they are engaged in when trying to translate various interests. But the thesis also uncovers some of the shortcomings of ANT and the Latourian model. The narrow focus on the fact stabilising process in certain societies appears to have made Latour blind to the variety of societal conditions that science work faces in different parts of the world. Additionally, Latour and ANT fails to capture that the authority of some principles or some actors can make the system exclude references to actors assumed present in the system and that – specifically – malaria research therefore is as much about what is absent (excluded), as about what is present in the system. This thesis therefore argues that Latour and ANT (focusing on observable effects of fact stabilizing activities), fails to acknowledge important aspects of the interdependence of the societies surrounding the fact making activities of malaria research. A study that wants to analyse malaria research on a profound level therefore needs to be complemented by other perspectives such as: Postcolonial Technoscience Studies, Development Studies and Science Policy Studies.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Tordön, Rikard, Doktorand, 1969-, et al.
(författare)
-
Background, experience of abuse, and mental health among adolescents in out-of-home care : a cross-sectional study of a Swedish high school national sample
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Psychiatry. - : Taylor & Francis. - 0803-9488 .- 1502-4725. ; 73:1, s. 16-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: To compare experiences for adverse events, especially sexual abuse, and mental health in a group of high school students in out-of-home care with a representative sample of peers of the same age and similar educational attainment living with their parents. Materials and methods: A sample of 5839 students in the third year of Swedish high school, corresponding to a response rate of 59.7%, answered a study specific questionnaire. Data from 41 students living in out-of-home care were compared with data from peers not in out-of-home care in a cross-sectional analyze. Results: Students in out-of-home care had more often an immigrant background and a non-heterosexual orientation, had more often experienced physical and penetrative sexual abuse, and more often sought healthcare for mental problems. Disclosure of sexual abuse was less common, and acts of persuasion or adults' use of their social position was more common among students in out-of-home care. Conclusions: Even where the protective factor 'senior educational attainment' is present, risks for abuse and poor mental health are evident for adolescents in out-of-home care. Disclosure of adversity, when it has occurred, ought to be higher among these adolescents with regular contact with social services, but our findings indicate tendencies for the opposite. We therefore suggest routines to be established to screen for adverse life events and mental health actively, along with general and systematic assessments of adversity and mental health during care.
|
|
| 27. |
- Wrede, Olof, 1984, et al.
(författare)
-
Promoting mental health in migrants: a GHQ12-evaluation of a community health program in Sweden
- 2021
-
Ingår i: BMC Public Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2458. ; 21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Research increasingly highlight post-migration factors for migrants’ mental health status. We investigated the association between participation in a health promotion program and changes in migrants’ mental health, and if socio-demographic factors and length of time in the new home country, Sweden, influenced a potential association. Methods A five-week health promotion program named ‘Hälsostöd’ [Health Support], led by community health workers, was offered to migrants, primarily asylum seekers and newly arrived immigrants (N = 202). The framework for the program was salutogenic psycho-education, which focused on health effects of migration experiences, lifestyle and health, and the health care system. Mental health was measured at the start and end of the program. We analysed this follow up by using the recommended clinical cut off (i.e. > 11 of maximum 36, with higher scores indicating possible mental illness) in the 12- item version of the General Health Questionnaire (GHQ12). Chi Square test was used to analyse statistical significance of changes, and multinomial logistic regression to analyse associations to sociodemographic factors and length of stay in Sweden. Results The number of participants scoring above the clinical cut off after participation in the program (N = 79, 39.1%) was lower compared to the corresponding number before participation (N = 111, 55.0%), Chi Square = 10.17, p < .001. The majority of the participants had no change 72.3 (N = 146), 21.8% (N = 44) had a positive change, yet 5.9% (N = 12) had a negative change, compared to before participation in the program. None of the investigated sociodemographic factors showed to significantly influence the association. Length of stay in Sweden was trending, with participants with longer stay being more likely to have possible mental illness. Conclusion We conclude that psycho-educative programs, similar to ‘Hälsostöd’, have potential for promoting asylum seekers’ and newly arrived immigrants’ mental health as the evaluation showed a considerable number of positive changes in participants. The result suggests the importance of offering immigrants health promotive programs in close connection with arrival to the new home country. Future research should clarify under what circumstances sociodemographic factors influence the effects of such programs.
|
|
