| 51. |
- Hoppstadius, Fredrik, et al.
(författare)
-
Tourism – as exploration and demonstration of which sustainable development? The case of a biosphere reserve
- 2018
-
Ingår i: Tourism. - Zagreb : Institut za turizam. - 1332-7461 .- 1849-1545. ; 66:2, s. 161-176
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In contrast to traditional nature protection strategies, UNESCO's Man and Biosphere Reserves (BRs) can be seen as a more pronounced perspective that includes nature, culture and sustainable development. Tourism is generally supported in BRs, which also are meant to function as "learning sites of excellence to explore and demonstrate approaches to conservation and sustainable development" (UNESCO, 1996 p. 16). The focus of BRs has centred on environmental sustainability, due to the concept's history in nature preservation. However, like all global concepts, the interpretation of sustainable development in BRs is filtered over time through national, regional and local conditions. Explicit or underlying development strategies are also in place when the concept is applied in practice. It is therefore important to gain a better understanding of how sustainable development is interpreted and how BR stakeholders see the role of tourism over time. It is against this background that a case study was carried out on the Lake Vänern Archipelago BR in Sweden, its tourism aspects and the interpretation of sustainable development. The findings illustrate an ambivalence with regard to which approach to sustainable development is preferred, but there are striking parallels between the evolution of environmental commitment during the 20th century and the changing profile of BRs in general. Further, it can be noted that studying concrete examples of situated cases of sustainable development efforts in terms of biosphere reserves can contribute greatly to the ongoing discussion about which development approaches are seen as more or less sustainable.
|
|
| 52. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
Biologisk mångfald i våra sinnen och i vår omtanke om miljön
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster : Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor! - Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor!. - 9789162013073 ; , s. 244-245:121, s. 244-245
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
- Kronlid, David, et al.
(författare)
-
I Ur och Skur
- 2015
-
Ingår i: Naturmötespraktiker och miljömoraliskt lärande. - Uppsala : Uppsala universitet. - 9789155486112 ; , s. 149-180
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 55. |
- Kronlid, David, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2015
-
Ingår i: Naturmötespraktiker och miljömoraliskt lärande. - Uppsala : Uppsala universitet. - 9789155486112 ; , s. 9-20
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 56. |
- Kronlid, David, 1963-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2015
-
Ingår i: Naturmötespraktiker och miljömoraliskt lärande. - : Uppsala University. - 9789155486112 ; , s. 9-20
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 57. |
- Kronlid, David, 1963-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2015
-
Ingår i: Naturmötespraktiker och miljömoraliskt lärande. - : Uppsala University. - 9789155486112 ; , s. 9-20
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 58. |
- Kronlid, David, et al.
(författare)
-
LED-modellen : ett tvärvetenskapligt analysschema
- 2015
-
Ingår i: Naturmötespraktiker och miljömoraliskt lärande. - Uppsala : Uppsala universitet. - 9789155486112 ; , s. 127-148
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 59. |
- Lindborg, Regina, et al.
(författare)
-
Naturbetesmarker – en resurs för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 - 9789188083364 ; :121, s. 169-177
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vårt traditionella jordbrukslandskap är centralt för att bevara biologisk mångfald, men det moderna jordbruket har medfört förändringar som bidragit till en utarmning av mångfalden. Detta hotar de ekosystemtjänster som naturbetesmarker och deras mångfald kan bidra med. Sverige har i tusentals år haft betesdjur som en integrerad del av matproduktionen, vilket har format landskap med en variation av åkrar, ängs- och betesmarker och skog. Våra svenska ängar och betesmarker är idag bland de artrikaste miljöerna i världen. Genom att bibehålla brukandet av naturbetesmarkerna som en del i det moderna jordbrukssystemet ökar möjligheten att producera mat på ett hållbart sätt och samtidigt gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
|
|
| 60. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Besöka naturen – hemma eller borta? : Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige.
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på var man besöker naturen. De drygt 60 % som uppgav att de besökt naturområden inom 10 mil från bostaden under de senaste 12 månaderna fick olika följdfrågor utifrån det område som de ansåg som viktigast. Den största andelen av dessa (cirka 45 %) hade besökt naturområden med mest skog och därefter följde i fallande ordning: områden med flera olika naturtyper (12 %), sjö och vattendrag (11 %) samt skärgård (10 %). Hälften av de svarande hade 5 km eller kortare till naturområdet, medan det genomsnittliga avståndet var cirka 17 km. Majoriteten av de svarande har besökt det aktuella naturområdet upp till 3 gånger per månad och ungefär 40 % av de svarande har besökt området en gång i veckan eller oftare, drygt 6 % gör ett besök varje dag. Hälften av de svarande stannade högst 2,5 timmar i naturområdet i genomsnitt. En av fyra svarande angav att ett genomsnittligt besök varade i högst en timme, och cirka 15% angav att besöket varade i ett eller flera dygn. För hälften av de svarande var den totala kostnaden 40 kr eller mindre per besök, medan motsvarande betalningsvilja för att fortsätta besöka naturområdet uppgick till högst 100 kr per besök. Detta kan tolkas som att det finns ett ”mervärde” (ett s.k. konsumentöverskott) av ett besök utöver de kostnader besöket medför. Knappt hälften av de som svarade har tillgång till fritidsboende på något sätt. Det är framför allt fjäll- och kustkommuner som är populära fritidsbostadsdestinationer och många tillbringar en stor del av sin tid i fritidsbostaden. Allemansrätten är av stor betydelse när det gäller svenska folkets möjligheter till friluftsliv och andra utomhusaktiviteter och vi kan konstatera att de svarandes kunskaper om allemansrätten generellt är goda. Omkring 90 % av de svarande prickade rätt i olika påståenden om vad den grundläggande allemansrätten innebär. Vi kan också konstatera att allemansrättens ställning är mycket stark. Så mycket som 94 % av de svarande är helt eller delvis eniga med påståendet att allemansrätten är viktig att försvara och 77 % anser allemansrätten viktig för deras egna utomhusaktiviteter. Det kan jämföras med betydelsen av naturreservat och nationalparker som uppges som viktiga för utomhusaktiviteterna av 43 %. Angående strandskyddet anger en majoritet av de svarande (69 %) att tillgängligheten till strandnära områden/stränder är god men det finns ett visst stöd för att kommunerna ska få större inflytande över strändernas skydd, om än inte hos en majoritet av de svarande.
|
|
