| 21. |
- Fredman, Peter, et al.
(författare)
-
Pandemin har visat att vi behöver stärka friluftslivet
- 2021
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447. ; :27 juni 2021
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Pandemin har visat att vi behöver stärka friluftslivet. Samtidigt har samhällets brister i arbetet med att främja förutsättningarna för ett hållbart friluftsliv blivit tydliga. Pandemin har visat naturens betydelse för många människors välbefinnande. Vi har nu en rad förslag för att öka friluftslivets samhällsnytta och naturturismens värdeskapande.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Fredman, Peter, et al.
(författare)
-
Svensk friluftspolitik riskerar att bli ett luftslott
- 2012
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447. ; :26 augusti
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Närhet till naturen marknadsförs av många kommuner som en tillgång. Men det stannar ofta vid retorik. Skogen som upplevelselandskap är inte prioriterat i dag och en friluftspolitik som går från ord till handling kräver tydligare företrädare inom offentliga sektorn, större ekonomiska resurser samt kompetens och kunskapsförsörjning.
|
|
| 24. |
-
Friluftsliv i förändring. Studier från svenska upplevelselandskap.
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- »Vistelser i naturen handlar inte i första hand om trädslagsblandning, fiskevatten, naturreservat och fjälltoppar – de utgör bara arenan. Vistelser i naturen handlar om människor!« Friluftsliv är en central del av det svenska upplevelselandskapet. Nästan 90 % av svenska folket vistas ute i naturen ganska eller mycket ofta. Med denna bok fördjupas friluftslivets förutsättningar och framtid med hjälp av resonemang om vad friluftsliv är och en uppsjö av intervjuer med tillfrågade friluftsutövare. Författarna undersöker bland annat rådande friluftstrender och barns möten med naturen, vilket väcker följdfrågor om friluftslivets roll för en hållbar utveckling. Boken beskriver hur våra liv förhåller sig till naturen såväl i ett vardagligt som ett mer akademiskt sammanhang. Vad innebär till exempel friluftsliv för förvaltning, ekonomi, naturturism och tätorternas människor? Antologin är en bearbetning av slutrapporten från forskningsprogrammet ”Friluftsliv i förändring” som pågick åren 2006–2013. De många vinklarna som presenteras över ämnet fördjupas av bokens 21 författare och friluftskännare som med en bredd tar sig an detta viktiga ämne som de flesta har ett förhållande till. Boken kompletteras dessutom med många natursköna illustrationer.
|
|
| 25. |
- Head, Lesley, et al.
(författare)
-
Holding on and letting go: nature, temporality and environmental management
- 2016
-
Ingår i: Nature, temporality and environmental management : Scandinavian and Australian perspectives on peoples and landscapes / edited by Lesley Head, Katarina Saltzman, Gunhild Setten and Marie Stenseke.. - London and New York : Routledge. - 9781472464651 ; , s. 3-12
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 26. |
- Head, Lesley, et al.
(författare)
-
Humanvetenskapen står för djup och förståelse
- 2014
-
Ingår i: Hela vetenskapen! 15 forskare om integrerad forskning. Red: Eva Mineur och Birgitta Myrman. - Stockholm : Vetenskapsrådet och Svenska Unescorådet. - 9789173072458 ; , s. 26-33
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvalitativ humanvetenskaplig forskning är en oumbärlig del i integrerad forskning kring hållbar utveckling och klimatförändringar för att förstå normer och praktik, motsägelser och paradoxer i människors miljörelationer. Då miljöforskning fokuserar på kulturella aspekter tillförs djup och nya perspektiv öppnas som breddar lösningshorisonten. Kvalitativ humanvetenskaplig forskning är en grundläggande förutsättning för att förstå relationen människa – miljö och ett forskningsfält som måste värderas på sina egna villkor.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Hill, Rosemary, et al.
(författare)
-
Nature's contributions to people: Weaving plural perspectives
- 2021
-
Ingår i: One Earth. - : Elsevier BV. - 2590-3330 .- 2590-3322. ; 4:7, s. 910-915
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- “Nature's contributions to people” (NCP) is designed to provide space for the recognition of diverse and evolving culturally mediated ideas about what people derive from, and co-produce with, nature. Its origins, along with the IPBES conceptual framework in which it is embedded, is transdisciplinary, action-oriented, and inclusive and also embraces pluralism. NCP provides both generalizing and context-specific perspectives and analytical tools that can be interwoven and enables diverse actors to represent nature-people interactions for different scales, audiences, and decision-makers. NCP therefore can be used to understand and communicate the ways in which ongoing biodiversity decline may affect the complex relationships between people and nature. This Primer presents NCP in accessible language, highlights its unique contribution as a tool for plural valuation of nature in conservation assessments, clarifies common misconceptions, and provides examples of the innovative ways NCP has already been applied around the world.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Larigauderie, Anne, et al.
(författare)
-
Biodiversity assessments: IPBES reaches out to social scientists
- 2016
-
Ingår i: Nature. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 532
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Intergovernmental Platform on Biodiversity and Ecosytem Services (IPBES) has issued a call for experts to perform its global assessment (see www.ipbes.net/article/; deadline, 5 May 2016). The call emphasizes the need to nominate more social scientists (see A. B. M Vadrot et al. Nature 530, 160; 2016, and K. Reuter et al. Nature 531, 173; 2016). Reaching scholars outside the natural sciences is not straightforward, however, as they may not consider themselves as biodiversity researchers. A strong collective effort is necessary to change this situation. To this end, IPBES is reaching out to learned societies in social science (including in sociology, economics, geography, anthropology, political sciences and psychology), to prominent interdisciplinary international programmes such as Future Earth, and to networks of scientists. A special procedure to fill gaps in expertise, including in social sciences, was adopted by the IPBES fourth Plenary (further suggestions to ipbes.secretariat@ipbes.net are welcome). Success ultimately depends on governments and organizations stepping up to nominate more social scientists.
|
|
